Femton år. Vigdis Hjorth.

 

Jag läser Femton år, Vigdis Hjorth. Jag läser de långa meningarna som innehåller vindlande riktningar, om sorg och livets värde. Jag slutar att andas för att vara med i hela meningen, hela dess betydelse. Allt från den lilla tanken, rädslan, undran, lögnen till vad det betyder, insikten och acceptansen.

Hon är en fena, Vigdis Hjorth. Hennes text kryper in i mig, fäster, får min tanke att gå vidare i innebörden.

Jag ser Paulas försök, hennes kärlek till Lasse, hennes undran om familjen, hennes förlust av bästa vännen och hur hon fogligt, tyst, förhåller sig. Faller. Accepterar.

Tvingas in i ledet.

Jag undrar hur man som förälder tänker när man påverkar sina barn. Jag undrar om man ser, hur man själv ser vad man gör med dem och vad man tar med sig från sina tidigare led. Jag undrar hur vi skadar och skadas av det som inte sägs. Eller det man förvanskar sanningen om. Ja, olika förstås. Paula, Lasse och Elisabeth är helt olika individer. De påverkas olika av religion, lek, allvar och hur orden sägs. De tänker på sitt sätt, skadas eller inte. 

Ja, det enda rimliga är att man gör så gott man kan, det man rår på. Och att man inte vill skada sina barn. 

#läsbaraläs 

#femtonår #Vigdishjorth #Roslagensbokhandel #Kulturtorget