Kantarellkungen - Jeanette Palm & Sofia Gregersen

Vad kan vi kräva av en morfar? 

Jag läser Pove Perssons krönika i Mitt Roslagen nr 12/8-20 och tänker att han kan sluta oroa sig för framtidens eventuella barnbarn. Jag hoppas han kasta oron överbord. Det är inte hans sak om dottern är 21 år, fast hon kanske bara utmanar för att hon vet att hon kan. Sådana är de ju ibland. Pove kan läsa sinnesro-bönen och ge sig ut i en roddbåt en stund. Coola ner, helt enkelt. Längtan är en skönare känsla än oro, barnbarn är fantastiskt. Sen kan han börja fundera kring barnböcker och allt han ska göra när dottern nådigt lånar ut det kommande lilla barnbarnet till honom. Det är en fröjd. Det kommer att bli en fröjd. 

Kantarellkungen är en kapitelbok för barn i åldern 6-9 år. Jag tänker att den passar fint som högläsningsbok och också som läsa-själv-bok för den som lärt sig läsa själv. Tänk, vilken lycka det är när barnen kan läsa en spännande bok själva. Det är verkligen härlig kunskap. Att läsa, hitta orden, tänka kring berättelsen och sätta in det i egna perspektiv - det är fint, riktigt fint. Snart är det skolstart och då ska fler få lära sig mer om denna ljuvliga konst. 

Kantarellkungen handlar om Elmer och hans farfar. Det är utflyktsdags, ryggan är packad och de ger sig av ut i skogen. De har en fin relation tillsammans och det händer spännande saker under dagen. Det blir nästan lite farligt både för Elmer och för farfar, men det går fint till slut och de gör rätt när de lugnat sig. 

Elmers farfar gör som en farfar eller morfar ska, han lär Elmer om skogens guld, skogens konung, hur man hittar hem och vem som är Kantarellkungen. Elmers dag rymmer allvar, fniss, rädsla, eftertanke, ny kunskap och väldigt viktig tid tillsammans med sin farfar. Mötet med älgen är fantastiskt. Ja, man kan fatta att Elmers mamma blev lite orolig när hon fick veta vad som hänt. 

Den där viktiga tiden för Elmer i skogen med farfar får mig att le. Det kan ju också göras med morfar, mormor eller farmor. Grejen är ju allt det där - tillsammans - man kan göra. Bara vi. Kanske inte kräva, men verkligen vilja. Själv minns jag en gång när jag tillbringade tid i skogen med min pappa. Det var älgjakt i Östergötlands skogar. Jag satt bakom pappa. Tyst och stilla. Plötsligt hör vi hur det knakar i skogen. En älgko och två kalvar dyker upp. De är mäktiga och ståtliga, vackra och imponerande. Pappa lyfter sakta bössan. Jag lyfter min kamera, tyst och stilla. Jag trycker av en bild med min (dåtida skramliga) kamera. I den tysta skogen hördes ett tydligt klick. Älgarna bytte raskt riktning med sina långa kliv. Han sänkte sin bössa och vände sig sakta om mot mig. Han sa inget, men jag förstod vad jag hade gjort. 

De där minnena, om upplevelserna med mina äldre generationer är viktiga, varma och också något jag vill föra vidare till nästa gren som nu bildas i våra släktträd. Skogen, naturen, fåglarna och djuren är en underbar lyx att få uppleva. Allemansrätten och naturvettet, att sova i tält, andas frisk luft och drabbas av spännande upplevelser är verkligen fantastiskt. Tänk att bara sitta på en stubbe, äta en macka och dricka varm choklad med ett nyfiket barn eller barnbarn. Tänk att få njuta tystnaden, färgerna, dofterna och ljuden. 

Att läsa med barn och barnbarn, skapar bilder och längtan. Att sen också göra - tillsammans - något av det vi läser om är rent fantastiskt. Jag tänker att Kantarellkungen är exempel på en bra berättelse som grund för prat, läsning och riktiga äventyr.  Sen kan man bygga kojor, titta på bajs och spår, fiska, bygga holkar eller bihotell, spana på fåglar, lära sig segla eller ro en roddbåt och prata om livets allvar. Och så är det svampletardags snart, eller hur? 

Med värme från mig till dig. 

Anette Grinde 

 

Min medverkan i Mitt Roslagen!

Mitt Roslagen nr 26/8 20; https://issuu.com/mittro/docs/mittroslagen200826

Mitt Roslagen nr 12/8-20; https://issuu.com/mittro/docs/mittroslagen_200812

Mitt Roslagen nr 15/7-20; https://issuu.com/mittro/docs/mittroslagen_200715

#mittroslagen nr 28/8 2020.  #roslagensbokhandel  #weyler #jonkalmanstefansson  #naturochkultur #fantastiskafaktaomdjur #idusförlag #jeanettepalm #kantarellkungen #lillapiratförlaget #rymlingarna #ulfstark 

Ölands fågellokaler

Ölands fågellokaler

Avium förlag

Ölands Ornitologiska förening

Vid vilken tidpunkt inser man att fåglar är fantastiska, inspirerande och något att sätta span på? Kanske är det klockan fem på morgonen i ljuvlig kvittertid? Kanske är det när man mött människor och intressen i unga dagar eller när de flyger i vackra formationer över en klarblå himmel? Kanske är det när man mött nya människor under årens lopp eller kanske är det när man får en fantastisk bok i sin hand? 

Våra intressen kommer ibland från barndomen men inte sällan dyker de upp under resans - livets - gång. Det är fantastiskt att upptäcka nytt, som förut inte legat så högt på intresselistan. Natur, att resa, se nya och gamla vyer, har alltid intresserat. Nu tänker jag att man också kan se både nya och gamla vyer med nya verktyg i sin hand. Vad sägs om en fågelbok som reseguide? 

Reser du med husbil, löparskor eller cykel? Bor du i bilen, i tält, på vandrarhem eller hotell? Ja, det spelar ingen roll. Den här boken blir en riktigt kunnig reseguide i Ölandsfararens hand. 

Öland har ett vackert, nästan exotiskt landskap. Trollskog, stränder, alvarsmarker och ljuvliga skogar. Djurlivet och naturen är något magiskt, annorlunda magiskt. Man kan variera sig genom att färdas i ensamhet längs den vackra Stenkusten i nordväst, besöka Ottenby fågelstation i syd, spana efter trollen i Trollskogen i nordost, frottera sig med folket i Köpingsvik, njuta stillsamhet på ensamma stränder, plocka bär i de nordliga skogarna eller äta glass i Borgholm, men däremellan kan man leta fågellokaler med hjälp av denna informativa och vackra bok. Eller bara, om man så vill. För det är verkligen gott nog. Glass och folk i stan kan man ju välja bort, när fantastisk djur och natur finns att njuta runt knuten. 

Magisk magi. Ja, boken om Ölands fågellokaler är magisk magi. 

Anette Grinde 

**** ****

Min medverkan i Mitt Roslagen!

Mitt Roslagen nr 26/8 20; https://issuu.com/mittro/docs/mittroslagen200826

Mitt Roslagen nr 12/8-20; https://issuu.com/mittro/docs/mittroslagen_200812

Mitt Roslagen nr 15/7-20; https://issuu.com/mittro/docs/mittroslagen_200715

#ölandsfågellokaler #aviumförlag #ölandsornitologiskaförening #öland #elsybrittschildt #anderswaldenström #reseguide #hemester #svemester #miljömagasinet

Boksignering 29/8 2020 - Misstaget i Petrograd - Henrik Fock

Välkommen till bokhandeln på lördag den 29/8 2020.

Kl 1200-1400 kommer Henrik Fock och signerar sin nya bok; Misstaget i Petrograd. 

Kläder efter väder. (Vi håller till utomhus). 

Efter första världskrigets slut följer den ena ekonomiska krisen på den andra i Europa. Folkhemmet börjar trevande byggas under 1930-talet, samtidigt som Sverige räddhågat kryper ihop när nazismens framväxt leder till nästa stora krig 1939.

Påverkade av tiden lever människorna vidare med sina liv. Rikedom är inte nog för Gustaf Cronhielm. Han vill ha samhällets respekt, men möter misstänksamhet. Hans mörka förflutna flyter upp till ytan och en skandal briserar. Långsamt börjar han ompröva sitt liv. En tidningsartikel om kommunister i Moskva, där han identifierar sin bror Arvid, får honom att ta ett avgörande steg.

Agnes Skogh är fastlåst i ett olyckligt äktenskap med Karl. När makens gamle vän Sten Seger hyr ett vindsrum i deras stora villa i Visby inleds en dramatisk förändring i hennes liv. För Agnes och Karls sköra dotter Kristina ställs tillvaron på ända.

Arvid Hjelm lyckas övertala sin hustru Greta att de ska emigrera till Sovjetunionen. Stalins terrorvälde, där vem som helst kan bli hämtad till förhör för att aldrig återvända, får honom att börja tvivla på sin tro – medan hans son Hans svär Hitler trohet och ansluter sig till det svenska SS-kompaniet på östfronten.

Misstaget i Petrograd utspelar sig under den dramatiska perioden 1920–1945 och är en fristående fortsättning på Gulaschbaronen som kom ut 2019.

Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. 

#misstagetipetrograd #gulaschbaronen #henrikfock  #hoiförlag #roslagensbokhandel #välkommentillbokhandeln #kläderefterväder #vihållerdistans #tvåmetersregeln #boksignering #lördag

  

Rune fattar elen - Daniel Waluszewski

Rune fattar elen. 

• Författare: Waluszewski, Daniel
• Illustratör: Serholt, Matilda

El och elektrisk energi finns överallt omkring oss. I lamporna, spisen i köket och tv:n i vardagsrummet. Till och med i blixtarna när det åskar. Rune är ett av alla barn som funderat över vad el egentligen är och han bestämmer sig för att själv hitta svaren på sina frågor. Följ med Rune och upptäck hur elen blir till, hur den kommer till våra hus och hur den används. Med lättförståeliga förklaringar och kluriga uppgifter är det här en bok för barn och föräldrar som vill lära sig mer om elektricitet. (Förlagets beskrivning av boken). 

Jag tycker att det är alldeles fantastiskt att det finns barnböcker om mängder av olika ämnen. Bus, hopp, skoj och så elen, förstås. För elen är ju verkligen något som vi gjort oss väldigt beroende av. Vi har svårt att vara utan den, väldigt många maskiner och prylar behöver el för att fungera. 

Illustrationer att begrunda, informativa texter och frågor att prata med barnen om. Ja, verkligen något att prata med barnen om. Hur fungerar det egentligen?

A..

#DanielWaluszewski #MatildaSerholt #runefattarelen #idusförlag #barnböcker 3-6 år #roslagensbokhandel #enriktigbokhandel #välkommentillbokhandeln 

Rodham - Curtis Sittenfeld

Rodham. Curtis Sittenfeld. 

Det här är en roman om Hillary Rodham. Curtis Sittenfeld utforskar vad som skulle kunna ha hänt om Hillary inte hade gift sig med Bill Clinton. Den utmanar många läsare, eftersom det är lite extra svårt att läsa fiktion om en verklig person. Vad är fiktion och vad är sanning? Det jag vet påverkar min läsning, resten får mig att undra. Jag kanske nu måste läsa en biografi om Hillary Clinton. Måste, för att jag blivit nyfiken och vill. 

Jag läser om en person - romankaraktären Hillary - som är framåt, aktiv och engagerad. Det gör mig glad. Jag blir mer intresserad av henne. Jag blir också intresserad och engagerad i en mängd andra frågeställningar, sådana som handlar om livet, principer, mänsklighet, värdighet, rättvisa. Ja, frågor som tål att diskuteras och är olika för oss alla. 

Hillary Rodham lär sig tidigt att hon är mer som en kille än en tjej och vad det innebär för relationer, kärleken, arbetsförhållanden och livet. Många män är uppenbart rädda för starka kvinnor, kanske är kvinnor det också. Som alltid gäller det att möta rätt personer, där kemin personerna emellan matchas väl. Det är spännande hur personkemi fungerar, eller hur? Hur tänker du kring människor, kemi och relationer? Ligger alla beslut i våra egna händer? 

Jag upplever språket och miljöerna torrt, det är många namn och situationer. Nästan som en biografi, men ändå inte. Jag tänker att berättelsen, fiktionen - om inte om vore - är av intresse. Den poängterar alternativ. 

“För att vara flicka har du väldigt mycket åsikter.”

Jag blir upprepat beklämd av att läsa om samhällets tanke om mäns behov av en hustru för markservice och kvinnors självklara plats i hemmet. Det är uppenbart att du som kvinna behöver ha väldigt mycket skinn på näsan för att åstadkomma något annat än att ansvara för vård av make, hem och barn. Vi lever i en modern tid, skulle man kunna drista sig till att tycka, men ändå är det fortfarande en realitet (även om berättelsen börjar i Hillary och Bills unga dagar). Jag tänker att många av synsätten fortfarande hänger kvar. Hur skiljer sig USA från Sverige i dessa perspektiv - då och nu? 

I boken beskrivs Bill som en sexmissbrukare. Nu trillar det in, det där som gör det så svårt att läsa en fiktion om en faktisk person. Vad är sanning och vad är fiktion? Jag tänker att det är sanning, men låter det inte prägla min bild av honom. Eller jo, kanske gör jag det. Är en människa sin sexualitet? Präglar det hans liv och omvärldens tanke om honom? Ja, det spelar förstås roll hur han lever ut den. Min tanke går till skandaler i vita huset och hur man som hustru kan stå ut med otrohet. Kanske förklarar det händelser. Om man är en missbrukare (oavsett form) är livet svårare att leva (ur vissa perspektiv), men det går att komma långt ändå. Kan man stå ut med otrohet? Det är det många som gjort, och alla med sina unika skäl. Jag tänker att jag aldrig skulle stå ut med att leva med en otrogen man, men kan man egentligen säga (eller tänka) så innan man står mitt i något sådant?  

“Mod är att behärska rädsla, inte frånvaro av rädsla.”

Kan vi leva våra liv utan att känna eller uppleva rädsla? Jag behöver fråga mig hur jag förhåller mig till rädsla. Vad är rädsla? Hur gör du? 

“Kanske går livet inte ut på frånvaron av pinsamheter, utan att behärska pinsamheterna.”

Ja, det är säkert alla kvinnors skräck, att missa att dra ner kjolen efter ett toalettbesök. Att stå framför en klass eller annan församling med kjolen inkilad mellan strumpbyxor eller trosor känns inte som något man vill drabbas av. Lätt hänt, ja, men huga så pinsamt. 

Jag tänker på livet, de människor vi möter och de beslut vi fattar. Det gör skillnad för livet när vi fattar ett beslut i förhållande till ett annat. Den person vi gifter oss med - eller inte - spelar en stor roll för utvecklingen av vårt liv. Både som plus och minus. Det går inte att tro att de människor som korsar vår väg inte spelar roll. Det gör de verkligen. Både just då och under lång tid framöver. 

Här finns frågor om kvinnors roll i samhället, deras utvecklingsmöjligheter - sina egna och i förhållande till männens, ledarskap, statsapparaten, klädval, uppträdande, politiken, relationer mellan och i familjer, mutor, köpta röster, otrohet, sexmissbruk, övergrepp och personlig kemi. Vad är det som gör att vi - eller att vi inte - matchar med andra människor? Hur länge sörjer vi den kärlek vi har förlorat? Hur går vi vidare? Och - vad avgör varför vi gör som vi gör?

Jag läser om hur man - och kvinna - anklagas för sexuella trakasserier. Jag tänker att varje obetänksamhet genom livet kan användas emot en när man hamnar i en högt uppsatt  position, att människor aktivt letar för att hitta sådana saker. Ibland är det rätt och relevant, men ibland inte. Gamla vänner blir fiender, små tillfälliga omständigheter blir plötsligt stora berg av övertramp och människor vänder sig mot varandra. Förlåtelsen ligger långt bortom allt när mycket står på spel. Vad som är mycket är individuellt, men pengar och makt spelar uppenbart roll.  

“Nu ska vi inte tänka för mycket. Och förresten har vi redan klämt tandkrämen ur tuben.” 

Det som är gjort är gjort, eller hur? Hur lätt är det att inse konsekvenserna av sitt handlande, förrän det är för sent? Hillary Rodham strävar men behandlas alltid efter en annan måttstock än män. Ju högre upp i hierarkin hon strävar, destor tuffare blir det. Männen kommer undan med helt andra saker än hon. Det är makabert att läsa, och förstå, att det är så. Det är också makabert att läsa vad männen faktiskt gör. Jag hörde Gunilla von Platens sommarprat i somras. Hon talade om kvinnor och män, skillnaden och männens makabra agerande. Ju mer man hör starka och framgångsrika kvinnor uppmärksamma oss andra (som inte utsatts så hårt för det mest makabra) desto mer beklämd blir man. Ja, vi fattar att det inte gäller alla män, men vi fattar också att problemet är stort.  

Politik. Kärlek. Makt. Agendor. Familj. Ansvar. Livsglädje. Liv. I Rodham visar Hillary framfötterna. Ja, det har hon gjort i livet också.

Är det lätt eller svårt att läsa fiktion om en verklig person? Ja, både och, tänker jag. För mig skapar Rodham en hel del tankar om livet, möjligheter, livsval, möten, skelett i garderoben och hoppfullhet. Den som vill försöka förändra måste bestämma sig, hur svårt det än må vara. Må bäste person vinna är ett synnerligen svårt uttryck, eftersom trixen längs färden inte alltid är rättvisa. 

Jag läste boken med stor behållning och med många skrapande tankar att fundera över. Jag hoppas att den landar väl hos dig också. 

Jag kan definitivt tänka mig att läsa mer av Curtis Sittenfeld.

Anette Grinde

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje

Bibliografi enligt wikipedia - Curtis Sittenfeld

• 2005 – Prep. På svenska I en klass för sig, översättning Gudrun Samuelsson (Wahlström & Widstrand, 2006)
• 2006 – The Man of My Dreams. På svenska Mannen i mina drömmar, översättning Gudrun Samuelsson (Wahlström & Widstrand, 2007)
• 2008 – American Wife. På svenska Presidentens hustru, översättning Gudrun Samuelsson (Wahlström & Widstrand, 2009)
• 2013 – Sisterland. På svenska Systerland, översättning Helena Hansson (Wahlström & Widstrand, 2014)
• 2016 – Eligible
• 2018 – You Think It, I'll Say It (novellsamling). På svenska Jag säger det ni tänker (2019)
• 2020 – Rodham 

*** ***

Jag är tacksam för att vi - gemensamt - alltid ser till att vi håller god distans till varandra när vi möts i eller utanför butiken. Jag vill inte bidra till smittspridning eller medverka till att någon blir sjuk. Jag vill förstås inte själv bli sjuk heller. Två meter är ett bra avstånd, eller hur?

*** ***

#rodham #curtissittenfeld #bokvalsbordet #bokcirkeln #roslagensbokhandel #enriktigbokhandel #ettlevanderoslagen #norrtälje #välkommentillbokhandeln 

Pepp för en fin dag...

 

Just nu i Antikvariatet Norrtälje - en trappa upp i bokhandeln ...

#antikvariatetnorrtälje #roslagensbokhandel #joycecaroloates #astridlindgren #horraceengdahl #pattismith #bengtohlsson

Demokratiska samtal - rasism & rättvisa

Vill du vara med och samtala om rättvisa och rasism? I projektet Demokratiska samtal som drivs i bokhandeln ska vi nu tala på tema rättvisa och rasism. Ämnet är stort och komplicerat, så jag tänker att vi kommer att mötas flera gånger för just den frågan. (Vi har också andra frågor vi ska tala om sen, som tex Suicide Zero). 

Vårt nästa möte är den 9 september. Vi är 5-7 personer per tillfälle och möts i (eller utanför) butiken för ett samtal om hur vi tänker, vad vi gör och varför. Vad är rättvisa och vad är rasism?

Låt oss lära oss mer av varandra, genom att lyssna på varandra. Låt oss hålla samtalet i lugn och ro, med en respektfull ton och med lyssnande öron i förhållande till varandra. Lärande är grejen. 

Hör av dig till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje med din anmälan om du vill vara med. 

Titta in i butiken, maila eller ring.

Allt gott

Anette Grinde

Info 😉 roslagensbokhandel.se 

Tfn 0708 905 731

 ****** 

Jag är tacksam för att vi gemensamt alltid

ser till att vi håller god distans till varandra när vi möts i 

eller utanför butiken. Jag vill inte bidra

till smittspridning eller medverka till att någon blir sjuk. 

Jag vill förstås inte själv bli sjuk heller. 

Två meter är ett bra avstånd, eller hur? 

******

 Projekt demokratiska samtal genomförs i samarbete med #sensusnorrtälje #roslagensbokhandel #mångfaldtillsammans #roslagenssparbanksstiftelser #närproduceradbank #demokratiskasamtal #magiskasamtal #rasism #rättvisa

Ja, visst blir jag glad om ni följer bokhandeln på bloggen, facebook och instagram. 

Dörren - Magda Szabó

 
Dörren. 

Magda Szabó

Nilsson förlag. 

Man får andas med korta andetag. Jag nästan hyperventilerar. Jag får lägga bort boken en stund, för att återvända till den strax igen. Den lämnar mig inte ifred. Är det inte alldeles fantastiskt med dessa ljuvliga böcker som inte är som andra. Och människor som inte är som andra, för den delen också. 

Berättaren i Dörren är en framgångsrik författare. Hon bor tillsammans med sin make och har behov av en hushållerska. Hon anställer Emerentia, som är en egensinnig och synnerligen speciell kvinna. Berättelsen utgår sedan ifrån dessa båda kvinnor, deras relation och göranden. De är väldigt olika, men en stark vänskap växer fram mellan kvinnorna och de kommer varandra allt närmare. Man kan undra varför och hur det egentligen går till, för Emerentia är verkligen en udda karaktär, men relationer är ibland något som är svårt att förklara. Dessa båda kvinnor är kanske bra för varandra eller så har de en unik dragningskraft sinsemellan. De behöver varandra. 

Magda Szabo är en ungersk författare. Boken är översatt till svenska 2020 men är utgiven 1987 på ungerska. Magda Szabo avled 2007, då över nittio år gammal.

Berättelsen kan inte läsas på en höft. Den kräver närvaro och stillsamhet. Åtminstone för mig. Jag kan läsa en sida i taget. Sen behöver jag tänka en stund. Lite lika var det med Asta av Jon Kalman Steffanson. Den var också så där speciell. Ljuvlig, men kravfylld. Underbar, men verkligen ingen lättläst feelgoodvariant av något slag alls. Den kräver något av läsaren. Så gör också Dörren. Den kräver något av mig och ger full njutning i retur. 

Dörren får mig att undra hur man kan vara, hur barsk man kan vara men ändå vara en starkt eftertraktad hushållerska. Emerentia har arbete så det räcker, hon är uppskattad som få och hon gör jobbet som hon ska. Men, ack, ack, vilken personlighet. Jag undrar om berättaren är Szabo själv. Jag undrar om hon skriver om någon i sin närhet. Hon kan man skriva så intimt, så nära, så begripligt och så obegripligt annars? 

Jag älskar berättelsen. Jag älskar hennes sätt att skriva på. Jag älskar kravet jag utsätts för i läsningen. 

Hon berättar om kärleken och livet. Livet är verkligen annorlunda, eller bara olika, för oss alla. Hon berättar om omöjligheter och (berättarens) egna tillkortakommanden. 

Jag tänker på hur människor (kanske både du och jag) ibland har en omåttligt kort stubin och säger saker som; dit ska jag aldrig gå igen eller henne ska jag aldrig mer träffa. Om man tänker sig för en smula så är kommentaren ofta rätt obegriplig. Vi borde vara bättre på att förlåta både andra och oss själva när det där kort-stubiniga händer och gå vidare som om det aldrig hänt. Det verkar berättaren klara i förhållande till hushållerskan, som ändå är en nästan omöjlig person. Hon, berättaren, fattar att hon inte ville vara utan den bångstyriga kvinnan så hon sväljer all förtret. Jag tänker att det är ett bra drag att kunna. 

Jag ler åt berättelsen, kanske mest för att den är så ljuvligt absurd. Ja, jag kanske inte ler när hon hejar på ett självmord med krasshet i rösten eller när hon slår hunden så man får ta den till veterinären för omplåstring, men det passar onekligen hennes karaktär. Hon är av speciellt virke. Ingen klår hennes arbetsbelastning och ingen kan förändra hennes livsinställning. Hon vet sitt. Och andras. 

Den ena karaktärer är bister och butter, verkar inte glad åt annat än att driva den andra till vansinne. Kanske är hon den som är mest nöjd, hur konstigt det än må låta. Den andra är ordentlig, moraliskt korrekt, går i kyrkan, tar traditioner och seder på allvar, med mera, men är den som våndas. Är det så att det är tuffare att leva när man bryr sig om vad andra tycker? Blir livet lättare om man bara är i sin egen bubbla? 

Nej, inte är det så. Emerentia utvecklas och berättaren likaså. De hittar varandra, stöter bort, hittar tillbaka. Respekt är verkligen ett felaktigt ord, kanske mer en stor dragkamp. De har en egen, högst speciell relation men missar ändå en hel del av den andre. Är det så vi gör i livet? Missar vi den andres tankar och ger vi inte tillräckligt av oss själva för att andra ska förstå vilka vi är? Hur lätt eller svårt är det egentligen att ha en riktigt riktig vän vid sin sida? Hur är det att vilja, men inte få (för att den andre vägrar) och hur är det att inte kunna släppa in någon ordentligt i sitt liv. Vi har ju de personligheter vi har, eller hur?

I cirkeln talar vi om vi känner någon Emerentia (ja, de är svåra och tuffa), om vi vill vara som någon av karaktärerna (ja), om vi känner oss lika den ena (ja, jaget) men vill vara den andra (ja, Emerentia står för mod och ryggrad) och svaren är både roliga, intressanta och kanske också motsägelsefulla.

Hänvisar titeln - Dörren - till den fysiska dörren som hon stänger, eller till den inre dörren i henne? Jag tänkte bara på den fysiska dörren tills någon uppmärksammade mig på den inre, mentala, dörren. Det blev en ny och spännande tanke som jag hade missat i min läsning. Ju mer jag tänkte så, desto självklarare blev det.

Dörren är en bok som behöver läsas med stillsam eftertanke. Det är inte en bok med hög mysfaktor, men jag känner en stor glädje över att ha läst Magda Szabo´s Dörren och de karaktärer hon har målat i berättelsen. De finns i mig. Jag försöker förstå hur de är och varför. Hur man nu kan se och förstå andra människor som är så innerligt aviga, som den käraste och synnerligen omtyckta Emerentia. 

Jag behöver läsa på om Ungerns historia och googla lite mer kring alla referenser som finns i boken.

Min smala lycka är att vi ska bokcirkelprata om den här inom kort. 

Anette Grinde

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje 

Tfn 0708 905 731 

#dörren #magdaszabo 1917-2007 #nilssonförlag #PrixFeminaétranger #ungersklitteratur #ungern #bokvalsbordet #bokcirkeln #roslagensbokhandel #enriktigbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #dinlokalabokhandel #sensusnorrtälje #ettlevanderoslagen #magiskasamtal #boktips #bokbloggare #bokbloggerskanblogspotse #magiskaberättelser

Antikvariatet i Norrtälje finns en trappa upp i bokhandeln

Antikvariatet Norrtälje hittas en trappa upp i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.

I bottenplanet av huset finns nya böcker och en trappa upp finns begagnade böcker. Kanske kräver huset sin tid.

Letar du något särskilt, så kom och titta. Du kan också sända ett mail till: info☺roslagensbokhandel.se, så kan jag också titta i händelse av tid. 

A.. 

Så himla trevligt....

Igår - lördag den 15 augusti 2020 - hade jag ett synnerligen trevligt boksigneringsbesök i bokhandeln.

Henric Stenmark signerade sin bok Krutbanan i Ursvik och berättade om glimtar, skrivande, tidigare yrkesliv, hur atomfrågor (som boken rör) också påverkade samerna, dubbla agendor, med mera.

Det är himla trevligt att ha författarbesök i bokhandeln. (Ja, utomhus). Det gör mig glad.

När coronaeländet är över hoppas jag att han vill komma till bokhandeln och bokprata om boken, skrivandet och allt runtikring. Peppelipepp för det!

Jag har boken i bokhandeln, så titta in. Ja, titta in i butiken, som förstås också har många andra böcker. Såklart.

Välkommen!

A.. 

#henricstenmark #krutbananiursvik #roslagensbokhandel #enriktigbokhandel #handlalokalt #ettlevanderoslagen #välkommentillbokhandeln #dinlokalabokhandel #smultronstället #visitsweden #visitroslagen #hemester #roslagenspärlor #Peppelipepp

Bokhandeln säljer vykort föreställande 

de fantastiska tanterna. Man blir

så himla glad av deras glädje. 

#ingelöök

#roslagensbokhandel #enriktigbokhandel #handlalokalt #ettlevanderoslagen #välkommentillbokhandeln #dinlokalabokhandel #smultronstället #visitsweden #visitroslagen #hemester #roslagenspärlor #Peppelipepp

Barnens lilla överlevnadshandbok - Jan Erik Ullström & Gabrielle Nilsson

Barnens lilla överlevnadshandbok. 

Text Jan-Erik Ullström & bild Gabrielle Nilsson. 

Jag peppar loss med Barnens Lilla ÖverlevnadsHandbok (BLÖH) tillsammans med morgonens frukostkaffe och tänker att det snart är dags för Felix och Frank att öva på sådana äventyr med sin morfar/farfar. Jag tänker att jag ska göra det med Ellen, när jag får låna henne av hennes föräldrar.

Visst är det så man gör? Peppar ut oss mor-/farföräldrar med de muntra och busiga barnbarnen? Inte jaga skogens vilda djur, kanske, men göra upp eld, hitta i skogen, rena vatten, bygga skydd, prata allemansvett och borsta tänderna. Eller bara gå runt hörnet med medhavd matsäck. Bara det är ju skoj.

Barnens lilla överlevnadshandbok gör sig bra för planeringen och samtalen med barnen i 9-12 års åldern. Ja, man kan förstås börja tidigare också. Köksbordssamtal om överlevnadsfrågor är en bra grej. Allemansrätten är också en viktig och bra grej att fundera kring. Utifrån den här kan man prata och läsa om vad kan man och vad man inte kan och sen också gå vidare i sin läsning när man vill veta mer. Man kan också bestämma när man ska ge sig ut med sina mor-/farföräldrar och hur det ska gå till. Ja, man behöver kanske inte bestämma allt, man kan låta naturen, djuren och äventyret bestämma en del för sig själv också.

Det är himla skoj att göra saker tillsammans med barn och barnbarn, eller hur? 

Naturen är fantastisk att vara i, utforska och hitta på äventyr i.

A...

 

*** förlagets baksidestext ***

LIVSVIKTIG KUNSKAP! Det här är en överlevnadshandbok för barn. Boken är till för alla människor i alla åldrar, men den riktar sig främst till de viktigaste: barnen! Min äldste son Elias är 12 år nu. För ett tag sedan ställde han följande fråga till mig: ?Pappa. Om det blir en stor naturkatastrof och allt förstörs, hur hittar jag vatten då?? Då slog det mig, att jag som vuxen knappt visste svaret. Hur ska ett litet barn kunna veta, om inte vi stora barn har koll? Skärpning! Vem vet när vi behöver överleva på riktigt? Om vi går vilse eller om en katastrof faktiskt inträffar, hur gör vi då? Där och då föddes idén om B.L.ÖH ? Barnens Lilla Överlevnadshandbok. Barnens lilla överlevnadshandbok är ett lärande äventyr. En rolig och spännande expedition i vår vackra vildmark. Vi får följa med vännerna Maja och Charlie ut i skogen där de får lära sig om hur vi överlever i vår fina natur. Hur hittar du vatten? Åt vilket håll är norr? Hur bygger du ett skydd? Och eld då? Hur gör du upp eld? Och käka myror? Nähä? Joho! Lär er att överleva och gör det på det bästa och roligaste sättet: tillsammans!

***

#idusförlag #blöh #barnenslillaöverlevnadshandbok #janerikullström #gabriellenilsson #barnböcker 9-12 år #prepping #Peppelipepp #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #dinlokalabokhandel #enriktigbokhandel #handlalokalt #ettlevanderoslagen #köksbordssamtal

Här är länken till;

Mitt Roslagen nr 12/8-20 sid 18.

Mitt Roslagen nr 12/8-20; https://issuu.com/mittro/docs/mittroslagen_200812

Mitt Roslagen nr 15/7-20; https://issuu.com/mittro/docs/mittroslagen_200715

Dagar utan slut - Sebastian Barry

 

Dagar utan slut. Sebastian Barry (2020)

 (Originaltitel; Days Without End, 2016) 

 

1847. Han var sjutton när berättelsen börjar och kanske omkring fyrtio när den sätter punkt. Han vet inte så noga.

Dagar utan slut går från krig till krig, från indiankrig och vidare till amerikanska inbördeskrig. Den går från liv till död, från kärlek till förtvivlan men den bär också hopp. 

Det är en krigsroman, men också en historisk roman. Eller är det kanske en kärleksroman? Ja, nej, visst är det är en krigsroman, men oj så fantastisk den är. Thomas och John träffas och tar för sig av livet. De tar vad de får, letar i botten där ingen annan vill vara, men de njuter av sina dagar tillsammans. Jag ler och njuter av min läsning. 

När de har vuxit ur kläderna i det första, roligaste och bästa jobbet drar de iväg till soldatlivet. Där möter de människor av alla sorter, de deltar i buffel och indianjakt, möter galna människor och befäl som är värre än värst. De möter andra som gör jobbet som det ska göras, eller inte, och de möter främmande nationaliteter från när och fjärran. Hemskheter dansar över sidorna, men jag ler när jag läser. 

Det händer också att jag gråter, som när jag läser om hur trupperna bestialiskt slaktar män, kvinnor och barn som om det vore en fröjdefull fest. Hären är på jakt efter indianer och de dödar utan tanke på att de är människor och liv. De följer order. Det är därför de är där. De följer order, har en makaber lust att döda och begraver människor i stora sjok. Det gör ont i hela mig, men läsningen är ändå värdefull. 

Jag läser om skillnader mellan män och män, om känslor och våndor, om krig, mänsklighet och smärta. Ibland är det rakt på sak, eller kanske oftast. Jag känner kylan, när skägget fryser till metall. Beskrivna förfrysningsskador är verkligen inte att leka med. Det gör ont, riktigt ont. Kanske känner jag också kärleken när jag läser om de båda männen som kärlekar tillsammans i skydd av mörkret. Då. I krigets och våldets 1800-tal verkar den mer möjligt än sen. Eller nu. Kärleken är självklar och vacker. 

Berättelsen går från krig, till liv och till nya krig. Föremålen för skott och bajonetter ändras, men döden är lika fasansfull och onödig. Hur kan krig betraktas som ärofullt, kan man undra. Vem har svaret på det? 

Språket gör mig småskrattande road, trots hemskheterna i berättelsen. Så många underbara uttryck, så många fantastiska beskrivningar över situationer, tankar och miljöer och så mången plåga och pina med ord som ändå frambringar värme och läsnjutning. Magi, ja, ren magi. Ja, inte blodet, döden, krigen, förfrysningsskadorna, skalpering, hungern, frånvaron av människovärdet, fattigdomen och utsattheten, men berättelsen. Och språket, det magiska språket. 

Berättelsen bär ett myller av människor. Irländare och åter irländare, spanjorer, indianer, soldater, kineser och alla andra, men det är Thomas som är berättaren. Han som älskar sin John. Och Winona. 

Sebastian Barry bygger berättelsen med små talesätt och liknelser, han fyller på, förtydligar, berättar och målar över sidorna. Det är verkligen något särskilt, det här. Det är en berättelse om kärlek, liv, samveten och dårskap. Det är också en berättelse om död, slakt, krigets onödiga bedrövelse, stolthet och människor. Kanske är det ändå först och främst en berättelse om livet och kärleken. 

Det är så sant som det är sagt; “Säkert finns det olika klasser i allt”. Det här är av en alldeles särskild sort. 

Det här vill man läsa, ja. 

Läs, säger jag. Bara läs. 

Anette Grinde 

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje

*** *** 

Sebastian Barry, född i Dublin 1955 och numera bosatt i Wicklow, är en av Irlands mest omtalade författare. För sina romaner och pjäser har han bland annat erhållit Kerry Group Irish Fiction Prize, Irish Book Awards Best Novel, Independent Booksellers Prize samt James Tait Black Memorial Prize.

*** ***

Av Sebastian Barry skriven fiction - enligt Wikipedia.

Mackers Garden (1982)

The Engine of Owl-Light (1987)

The Whereabouts of Eneas McNulty (1998)

Annie Dunne (2002)

A Long Long Way (2005)

The Secret Scripture (2008)

On Canaan's Side (2011)

The Temporary Gentleman (2014)

Days Without End (2016)

A Thousand Moons (2020)

*** ***

#dagarutanslut #sebastianbarry #norstedts #kärlek #krig #historiensvingslag #amerika #bakomlåsochbom #nordamerikasursprungsbefolkning #transvestit #homosexualitet 

#bokvalsbordet #bokcirkeln #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #dinlokalabokhandel #enriktigbokhandel #handlalokalt #ettlevanderoslagen #miljömagasinet