tisdag 30 augusti 2022

Svetlana Aleksijevitj



Dagens bokrekommendation måste bli Svetlana Aleksijevitj

Svd skriver 30/8-22: 

"Kulturdepartementet i Belarus ska utreda Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitjs böcker för extremism. Enligt hennes agent vill man undersöka om böckerna inte bara ska tas bort från bokhandlar och bibliotek, utan också från privata hem. Aleksijevitj – som befinner sig i exil i Berlin efter hennes kritik av den belarusiska regimen och president Aleksandr Lukasjenko – kallar situationen ”absurd”."

Välkommen till 

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje! 



måndag 29 augusti 2022

Löftet. Damon Galgut. (Bookerpriset 2021)

 Löftet.

Damon Galgut (Bookerpriset 2021)


Det börjar med en begravning. Året är 1986 och apartheidregimen går mot sitt slut. Familjen Swart dras isär efter mammans död, och de efterlevande återser varandra bara när nya begravningar för dem samman. Det enda som består är familjegården och de obesvarade frågorna kring ett löfte som aldrig infriats.

Löftet är en drabbande familjekrönika om det moderna Sydafrika, en oförglömlig läsupplevelse som belönades med Booker-priset 2021.


Berättelsen börjar på en begravning. En mamma och maka har dött. Far/make och syskon agerar olika, medverkar och motverkar i varandras sorg. Någon behöver tid, någon blundar och någon sörjer tydligt. Hur kan vi förstås sorg och vad gör den med oss? Går livet bara vidare?


Språket är helt annorlunda än min förra läsning (av Kvinnan som samlade världen). Eva Tind skrev med fullständiga meningar och bilder. Damon Galgut skriver, åtminstone inledningsvis stolpigare, utan hel meningsbyggnad och med mindre bilder. De kommer dock allteftersom, bilderna och texten växer sakta fram. Visst får man ge sig till tåls när man går från en förälskelse till nästa läsning? Snart blir det en ny förälskelse, det är en fantastisk text. Kort, långt, klurigt och fyllt av viktigt innehåll - både på och mellan raderna.


"En mänsklig gestalt närmar sig, fyller långsamt i sina konturer, tar på sig en ålder och ett kön och en rastillhörighet ungefär som ett klädesplagg..."

Jag kan förvänta mig samtal om ras och rasism, tänker jag, för att det är en förutsättning för livet i Sydafrika, det existerar med all den grymhet den kan. Den upprätthåller fattigdom, tjänstefolk och skillnader i hierarkier. Den gör det över lång tid. Det tar tid att förändra ett samhälle även om lagstiftning och övergripande förutsättningar ändras. Det sitter i våra sinnen, i våra nervtrådar, hur människor är. Det krävs tydlighet inom oss för att se och förstå alla människors lika värde och hur var och ens livsförutsättningar är.

Texten är minimal och radavståndet är ett snäpp högt. Vad hade hänt med en punkt större text och en punkt lägre radavstånd? Hur många läsare missas med den minimala texten? 

Vems vilja ska vi ta hänsyn till när en människa begravs? Är det den dödes eller den efterlevandes? Plats, religion, den som vill sörja, den som vill bevara en plats eller ett minne tänker olika, så vems vilja ska gälla? Förändras viljan med tiden?

Ma dör. Sen hamnar Pa på sjukhus. Anton förhåller sig, han har varit borta i tio år. Drivit runt, för att Pa hotade och för att han deserterade från militären. Vad är det som får oss att göra som vi gör, kliva av ekorrhjulet och göra något helt annat, bra eller dåligt? Varför gjorde Anton som han gjorde och hur påverkade det relationen till familjen och Pa? Hur smått puttar oss över en osynlig gräns? 

Anton. Vad händer när Anton återvänder till familjen? Sprider tystnaden sig? Vem står bakom vem? Gräver man ner smörjan eller finns allt kvar som ett varigt sår? Hur tar vi hand om varandra i en familj, i en relation eller bland vänner? Vad krävs för att frid ska råda? 

Amor, minstingen som åkt till London, kommer hem till Pas begravning. Hon har vuxit på sig sedan sist. Nio år har gått, så en hel del hinner hända. Vad händer med människor i en familj när tystnad råder under en längre tid? Står vi kvar där vi sist sågs eller förstår vi att livet gått vidare för var och en, och allt runtomkring? 

Jag tänker kring begravningar, respekt för döden och de som är kvar, eller kanske mest kring religion. För religionen präglar begravningen och efterlivet. Handlar boken om religion och skillnaderna i tro i familjen? Delas eller förenas människor i tron? Är religionen och människorna omslutande i boken, så att de har respekt för varandra eller hindrar de människor att komma när varandra?

Astrid. Otrohet torde kunna diskuteras i evig tid. Vi tycker antagligen olika, alla. Biktfadern är tydligt oförtjust i det Astrid är väldigt förtjust i, att ha en affär med hennes makes kollega. Vad ska det bära hän? Hur ser kyrkan och olika religioner på otrohet, på synden? Hur ser vi på synden (är otrohet en synd i allas ögon)? Hur ser vi på bikten, kan vi alltid få förlåtelse om vi biktar oss? Vad händer i oss om vi inte får biktfaderns förlåtelse? 

Människor dör. Det händer att någon gifter sig, får barn, skiljer sig, är otrogna, förfaller, förstör eller förgyller varandras liv, men nyckeln i det här livet är begravningar. Vid varje möte samtalas om löftet. Det är bara Amor som insisterar, de andra låter det självdö, som att det inte finns. Till slut är det som att de bara fnyser när hon för det på tal. Vad är grejen med löftet, egentligen? 

Berättelsen handlar om en familj, kanske handlar den om en familj som sakta faller isär. Den handlar om religionens sammanhållande eller söndrande kraft. Om Ma och Pa, om syskonen Astrid, Anton och Amor. Och deras respektive. Om tillfälligheter och rädsla som säkerhetsarrangemang inte rår på. Det handlar också om förlåtelse, eller brist på förlåtelse. Om hur lätt och svårt livet är, om slitningar, svartsjuka, otrohet, rasism och hur Sydafrika förändras över tid. Som om det gör saken lättare för de inblandande i familjen. Hur klarar de sig? Klarar de sig alls, trots att de är vita, pengastinna och framgångsrika? Eller är livet fyllt av avundsjuka och sorg ändå, oavsett vilka vi är? 

Ett löfte ska hållas, hur ska vi annars se världen och varandra? Men, hur ser den andre på saken? Vems bitterhet vinner? 

Varför insisterar hon på att löftet ska hållas? Eller gör hon det, egentligen? När/hur ofta för hon saken på tal? 

Till slut läser jag med andan i halsgropen och frågetecknen hopande över mig. 

Vad hände egentligen? Vad gör Amor och varför? 

Jamen, läs bara läs! 

Boken har fått Bookerpriset. Det finns goda skäl till det.

A.



#löftet #damongalgut #niclashval #albertbonniersförlag  #bokvalsbordet  #bokcirkeln 
#roslagensbokhandel #Norrtälje #Kulturtorget #Platsendärsamtalförs #Kulturiroslagen #skattkammare #smultronstället     
#villduattdinlokalabutikskafinnaskvarimorgonhandlaidenidag 

söndag 28 augusti 2022

Att läsa.


Mannen kommer in i butiken. Han har beställt en bok han vill hämta. Vi för, på hans initiativ, ett samtal kring läsning och att vara läsare. Vi är eniga om att det är fantastiskt med läsning. Vi talar om respekt för läsaren. 

Hans tes är att det inte är fullt respekterat som en viktig syssla som inte får avbrytas, som t ex mer fysiskt arbete eller hushållsarbete. 

- Kan du klippa gräset? Kan du diska? 

- Nej, inte nu, jag läser, upplevs som inte ok.

Hur förhåller sig ickeläsare till läsare? Hur respekteras stunden och tystnaden? Vad är respekt? Vem har rätt att avgöra vad som är en viktig syssla? 

Hur ser du på läsaren? 

A.. 



Nyligen valt på bokvalsbordet (augusti /september 2022): 

  • Löftet - Damon Galgut
  • Djävulsgreppet - Lina Wolff
  • Skuggkungen - Maaza Mengiste 
  • Kvinnan som samlade världen - Eva Tind
  • Augustimänniskor - Sergej Lebedev 
  • Berta Isla - Javier Marias
  • Masochisten - Katja Perat
  • Dödsängel - Axel Burenius
  • Färskt vatten till blommorna - Valerie Perrin 
  • Kvinnan som försvann - Johanne Hildebrandt 
  • La Familia Grande - Camille Kouchner 
  • Våra liv - Marie-Hélène Lafon 


fredag 26 augusti 2022

Jag tänker att det är vackert..

Jag tänker att det är vackert när människor kommer in i butiken och frågar efter äldre böcker. Idag kom en kvinna in i butiken och frågade efter en författare och hens böcker. Jag hade slut på böckerna från hen och kvinnan blev irriterad. Hon ifrågasatte varför jag inte hade boken, när hen (författaren) var så populär. Jag påtalade att jag gärna tog hem den önskade boken åt henne, men hon blev mest irriterad över att jag inte hade den hemma eller avsåg ta hem den i mängd. Hennes fräs när hon gick skapar tankar i mig. Vad vill en kund egentligen? Vad kan jag göra för att det ska bli bra för henne?

Jag har väldigt många titlar i butiken. Jag har en (hel) del äldre titlar, men jag kan inte ha allt. Den aktuella författaren har ingen frågat efter på ett år eller så. Det är möjligt att hen är säljbar, men jag har försökt att hålla det mer aktuella uppdaterat. Jag är ledsen att jag missade just den här kvinnans önskemål och jag är ledsen att hon blev irriterad för att jag inte tydligt sa att jag skulle ta hem  just den  författaren. Hon ville inte att jag skulle ta hem boken åt henne, så det blir ingen nytta för henne. Vad var egentligen hennes önskan? 

Jag tänker att det är vackert när människor önskar en bok, låter mig ta hem den åt hen om jag inte har den hemma. Möjligen är det inte lika vackert när människor blir irriterade och dömer mig när jag inte har en viss bok eller en viss författare hemma. Det vittnar förstås om okunskap om hur många författare och böcker det finns, hur stor utgivningen är och kanske också om hur det är att driva en butik som den här. Ja, hur skulle hon kunna veta det när jag inte berättade det. Ja, nej, det gjorde jag förstås inte, berättade. Just det var hon inte intresserad av.

För dig som vill ha hjälp här, så hjälper jag dig väldigt gärna. För dig som önskar något särskilt, lovar jag att försöka få hem det till just dig. Om du vill och låter mig.

Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. 

A..

torsdag 25 augusti 2022

Augustimänniskor - Sergej Lebedev

 

En anonym hjälte i tiden för mig var den man som klättrade upp på Dzerzjinskijstatyn för att surra fast en vajer som hängde ner från en lyftkran; han klättrade upp där, fäste vajern, klättrade ner och gick sin väg, försvann i folkhavet för att aldrig synas till igen; en av hundratals, tusentals, tiotusentals unga människor, augustimänniskor, som jag kallade oss då.

Ryssland, augusti 1991: En kupp skakar landet, Gorbatjov avsätts och Jeltsin tar makten. Landet splittras och ingenting är längre som det varit under årtionden tidigare. Vissa tjänar pengar på utvinningen av jordens resurser, medan andra sjunker långt ner i fattigdom. Under denna tid av total omvälvning upptäcker bokens jagberättare sin farmors dagbok en samling anteckningar som avslöjar hemska sanningar om det förflutna och inser att tystnaden måste brytas om Ryssland ska ha en framtid.

Sergej Lebedevs Augustimänniskor är den tredje romanen översatt till svenska, efter Vid glömskans rand och Debutant, som båda rosats av kritikerna. 

Översatt från ryskan av Nils Håkanson.


Debutant finns nu i pocket. Vi har den i butiken. När den tar slut tar vi förstås hem den på nytt. Igen och igen. Den är väl värd sin läsning! 


Boken finns nu i bokhandeln. Den läggs också på bokcirkelns bokvalsbord, med hopp om framtida goda samtal.



Författarskap Sergej Lebedev (källa; wikipedia)

Romaner

  • Vid glömskans rand (på ryska: Предел забвения) publicerades först av förlaget Pervoje sentjabrja (på ryska: Первое сентября Första september) år 2010 och därefter även av förlaget Eksmo (på ryska: Эксмо) 2012. 416 sidor. ISBN 978-5699544417 (ryska utgåvan) ISBN 978-91-27-15087-4 (svenska utgåvan hos Natur & Kultur) översatt av Nils Håkanson.
  • God komety (på ryska: Год кометы Kometens år), Tsentr knigi Rudomino (på ryska: Центр книги Рудомино) 2014. 288 sidor. ISBN 978-5000870433
  • Ljodi avgusta (på ryska: Люди августа Augustifolket), Intellektualnaja literatura (på ryska: Интеллектуальная литература Intellektuell litteratur) 2016. 272 sidor. ISBN 978-5990722316
  • Gus Frits (på ryska: Гусь Фриц Gåsen Fritz), förlaget Vremja i Мoskva (på ryska: М.: Время) 2018. 350 sidor. ISBN 978-5-9691-1714-3
  • Debutant (på ryska: Дебютант Debutant, förlaget Corpus i Moskva 2020. ISBN 978-5-17-132995-2), svenska utgåvan hos Nilsson förlag 2021, 257 sidor, översatt av Nils HåkansonISBN 978-91-88155-76-4

  • Augustimänniskor utgiven på svenska 2022 av Nilsson förlag (se ovan)




#SergejLebedev  #Augustimänniskor  #NilsHåkanson #Nilssonförlag  

#Debutant finns nu i pocket 

#roslagensbokhandel #kulturtorget #platsendärsamtalförs #välkommentillbokhandeln  

lördag 20 augusti 2022

Nathalie Sarraute - Innan bilden bleknat



Nathalie Sarraute (1900-1999) debuterade 1939 med Tropismer och anses vara en av de främsta företrädarna för Den nya romanen samt en av de viktigaste förnyarna av 1900-talets litteratur. 1964 tilldelades hon Prix international de littérature för boken De gyllene frukterna

Lind & Co återintroducerar nu Sarrautes författarskap för svenska läsare genom att ge ut Innan bilden bleknat som en av de två första titlarna i en ny klassikerserie med kvinnliga författare.

Innan bilden bleknat (1983) innebar Sarrautes verkliga genombrott som författare och anses vara hennes mest lättillgängliga och känslomässigt öppna verk. Här skildrar hon sin barndom fram till tolv års ålder, då hon omväxlande bodde i Paris och Ryssland. Det är ingen klassisk självbiografi utan fragment och ögonblick, detaljer som visar på minnets kraft, berättat på en prosa som är rolig, sorglig och poetisk. Utan att ge avkall på sin lyriska stil fångar Sarraute atmosfären i Paris och Ryssland i början av 1900-talet vilket gör Innan bilden bleknat till en läsupplevelse både för romanälskaren och för den som uppskattar memoarer.

Ovanstående är förlagets text om bok och författare.

Lind & Co ger 2022 ut Innan bilden bleknatsom placeras i klassikerhyllan i den här bokhandeln. 

Nathalie Sarraute, egentligen Nathalie Tcherniak, född 18 juli 1900 i Ivanovo-Voznessensk, Kejsardömet Ryssland, död 19 oktober 1999 i Paris, Frankrike, var en fransk författare som debuterade 1939 med boken Tropismes (Tropismer, 1966). Sarraute sågs som en banbrytare, och en av de främsta teoretikerna, när det kommer till Den nya romanens tradition och hon räknas, enligt Bonniers Författarlexikon, som en av de viktigaste förnyarna av 1900-talets litteratur.

Bibliografi Nathalie Sarraute

Romaner

  • Portrait d'un inconnu, Robert Marin, 1948, återutgiven på Gallimard, 1956
  • Martereau, Gallimard 1953
  • Le Planétarium, Gallimard, 1959
    • (på svenska, i översättning av Eva AlexandersonPlanetariet, Bonnier, 1961. Nyutgåva 2007.
  • Les Fruits d'or, Gallimard. 1963
    • (på svenska, i översättning av Lorenz von NumersDe gyllene frukterna, Bonnier, 1964. Nyutgåva reviderad av Nova Gullberg Zetterstrand & Henrik Petersen, Modernista, 2012
  • Entre la vie et la mort, Gallimard, 1968 
  • Vous les entendez ?, Gallimard, 1972 (samlingen "Le Chemin") 
    • (på svenska, i översättning av Katja Waldén) Hörde du?, Bonnier, 1977
  • "disent les imbéciles", Gallimard, 1976 
  • L'Usage de la parole, Gallimard, 1980 
  • Tu ne t'aimes pas, Gallimard, 1989 
  • Ici, Gallimard, 1995 
  • Œuvres complètes, Gallimard, 1996 (Bibliothèque de la Pléiade
  • Ouvrez, Gallimard, 1997 

Övrigt

  • Tropismes (prosastycken), Denoël, 1939. 1957 kom den även ut på förlaget Les Éditions de Minuit, då inkluderade boken sex nya texter och en av de ursprungliga var borttagen.
    • (på svenska, i översättning av Margareta Norrstrand och Kerstin Vidaeus) Tropismer, Bonnier, 1966
  • L'Ère du soupçon (essäer), Gallimard, 1956
  • Le Silence (teater), Gallimard, 1967
  • Isma ou Ce qui s'appelle rien (teater), Gallimard, 1970
  • Théâtre Gallimard, 1978
  • Pour un oui ou pour un non (pjäs), Gallimard, 1982 
    • (på svenska, i översättning av Kerstin M Lundberg) För ingenting, 1987
  • Enfance, Gallimard, 1983 
    • (på svenska, i översättning av Carl Gustaf BjurströmInnan bilden bleknat, Bromberg, Stockholm, 1984. Nyutgiven av Lind & Co 2022
  • Paul Valéry et l'enfant d'éléphant (essäer), Gallimard, 1986 





torsdag 18 augusti 2022

17/8-22. Tack, för ett mycket gott samtal.


Igår (17/8-22) hade vi ett gott samtal i bokhandeln i projektet demokratiska samtal - temat för dagen var skam. Vi har tidigare talat om detta. Förra gången blev samtalet djupt personligt. Den här gången mer övergripande. Ja, det var delvis samma personer i rummet som vid vårt förra samtal på temat, men jag vill tro att det var de nya som gjorde samtalet annorlunda. Eller alla tillsammans. De styrde helt enkelt samtalet i en annan riktning. Det är alltid förundrande att se hur ett samtal förändras när det kommer nya människor till ett samtal. Det är människorna, var och en - och tillsammans, som gör gruppen. Vi är olika i olika konstellationer. Det är fantastiskt att se.

Tack, för ett mycket gott samtal.


https://bokbloggerskan.blogspot.com/search/label/demokratiska%20samtal



Viktigt i samtal hos oss...

  • Lyssna.
  • Försök förstå vad var och en säger.
  • Vad som sägs i rummet stannar i rummet.
  • Avstå aggressiviet.
  • Avstå negativt kroppsspråk och hårda ord.
  • Avbryt inte.


tisdag 16 augusti 2022

Vi talte om en bok...

Vi talte om en bok. Vi var fyra (plus cirkelledaren) i rummet. Boken var lite tung, ansträngande att läsa. Den var inte feelgood, den var skarp, omfattande, svår och skapade många nya tankar. 

Två i rummet ratade, två i rummet gillade, en hade knappt läst. Det är tydligt att vi läser olika, uppfattar och uppskattar olika. Ja, vi lägger tanke och energi olika. Vi njuter av samtalet tillsammans och kan lära oss mer - när vi väljer att delta med liv och lust. 

Tanken i cirkelsamtalet är att samtala om innehållet. Jag ser ofta att den som ogillar, insisterar på att tydliggöra sitt ogillande, mindre deltar i samtalet om innehållet och hellre upprepar ogillandet. Det försämrar samtalet. Vi vill hellre gärna tala om innehållsfrågor, istället för i termer av bra/dåligt. Är det svårt att se hur vi gör det? Ja, kanske, men vi fortsätter att försöka styra mot innehåll. 

Vad är innehåll? 

Det är karaktärer och deras liv. Hur de är formade, hur de ser ut och hur de tänker. Det är sakfrågor, som död, liv och glädje. Karaktärernas. Kanske också deras förtvivlan. Det är att se och försöka förstås hur de lever och varför. Och hur det kan appliceras på våra liv. Kan vi se och förstå hur de har det? Varför? Varför inte? 

Karaktärernas liv och händelser är i fokus i samtalet, inte våra egna känslor. Ja, korta associationer är ok, men vi låter dem vara korta och återgår raskt till boksamtalet. Vi utgår ifrån oss själva när vi försöker förstå andra, hur skulle vi annars kunna?

Att samtala är guld för själen. Målet med läsningen av bokcirkelboken är sålunda ett kvalitativt gott samtal. Olika för oss alla, men vi strävar ändå efter ett gott samtal. 


Innehåll är inte; 

- det här var en skitbok
- den här var fantastisk
- den här fångade mig inte
- den här tyckte jag om eller inte om

Det är kanske mer ord om läsaren, om vår förmåga att se eller hur vi koncentrerar oss på annat än innehållet. 

Det är också ok att säga, tala om vad vi tycker, känner och reagerar - men vårt huvudsakliga fokus är innehållet. Det är det som kan lära oss mer. Om vi låter det göra det. 

Kan vi inte lära oss mer om vad vi tycker? Jo, om oss själva, var och en. Men, då behöver vi också tala om det; känslorna, hur vi bryr oss om, varför du är som du är och hur vi reagerar. Det är en annan plats, eller i varje fall ett annat tillfälle.  Eller är du beredd att berätta om varför du blir förbannad på karaktären med utgångspunkt från dig själv? 



Djävulsgreppet - Lina Wolff

Djävulsgreppet. Lina Wolff.


Vid vilken tidpunkt spårar allt ur? Några veckor senare ska hon försöka kartlägga händelseförloppet, försöka förstå i vilket ögonblick kompassen förlorar norrläget.”

En kvinna anländer till Florens där allt tycks henne främmande och överväldigande. Tegeltaken, kyrktornen, alla älskande par. Mannen hon har träffat. Hon tänker att hon själv kommer från en mycket karg trakt, har mycket att lära, och att han kan vara den som tinar den bottenfrusna jorden inom henne.

Det här är berättelsen om de två, om deras kroppar och sinnen. Om hennes grepp om honom, och hans allt hårdare grepp om henne. Djävulsgreppet.



Bibliografi Lina Wolff (enligt wikipedia)






#djävulsgreppet #linawolff #bokvalsbordet #bokcirkeln #kulturtorget #platsendärsamtalförs #roslagensbokhandel

måndag 15 augusti 2022

Den dagen den sorgen - Jesper Larsson

Så här i efterhand förstår jag att jag svek henne men då tänkte jag precis tvärtom, att det var hon som svek mig. Men man behöver inte veta allt om varandra.

En man anar att hans tonårsdotter håller på att glida ifrån honom. Är hon till och med i fara? Han försöker ta reda på mer om hennes liv och hennes vänner, hans oro blir till besatthet, hans omsorg till överträdelser och lögner. Överallt söker han förklaringar och alternativ till vad som händer, inför sig själv och omgivningen och slutligen inför polisen. 

Den dagen den sorgen är en rå samtidsberättelse om självbedrägeri, ensamhet och villkorad frihet.

Jesper Larsson (född 1970) nominerades till Borås Tidnings debutantpris för novellsamlingen snö, tårar (2003). Den stora romanen Hundarna utkom 2007. Den dagen den sorgen är hans första bok på Nirstedt/litteratur.  


Den dagen den sorgen blev belönad med Sveriges Radios romanpris 2022!




söndag 14 augusti 2022

Skuggkungen - Maaza Mengiste


Etiopien, 1935. Med hotet om Mussolinis styrkors antågande hängande över dalen försöker Hirut, som nyligen förlorat sina föräldrar, anpassa sig till livet som barnflicka hos Kidane, som är officer i kejsar Haile Selassies armé. Han är i full färd med att mobilisera sina starkaste män inför italienarnas invasion. Men när de dåligt utrustade och illa tränade etiopiska styrkorna förlorar slag efter slag och kejsaren till slut går i exil, så är det Hirut som har en plan för hur folket ska hålla hoppet vid liv. Hon klär ut en jordbruksarbetare till Selassie för att hålla kampen vid liv, och blir sedan själv den falske kejsarens vakt, vilket inspirerar andra kvinnor att ansluta till kampen mot fascismen. Kriget är inte över.

Skuggkungen kastar ljus på de kvinnliga soldater som skrivits ut ur den afrikanska och europeiska historien och blåser liv i en rad oförglömliga karaktärer på båda sidor om stridslinjen. Det är en extraordinärt berättad episk roman baserad på årtal av research som följer den inspirerande Hirut genom fångenskap och tortyr mot den stora upprättelsen.

Maaza Mengiste föddes 1971 i Addis Abeba i Etiopien och bor idag i New York. Skuggkungen är hennes andra roman, efter debuten Under lejonets blick som gavs ut av Forum 2010. Hon skriver regelbundet i bland annat New Yorker, Granta och New York Times.

Ovanstående är förlagets beskrivning av boken. 

Örjan Sjögren, som har översatt Skuggkungen (The Shadow King), är översättare från engelska och portugisiska. Boken är utgiven av Bokförlaget Tranan. 


****

Boken finns på bokvalsbordet till våra bokcirklar. Vill du vara med i en bokcirkel där vi läser, funderar och samtalar om en bok som alla i gruppen har läst. Det leder till nya upptäckter, härlig läsning och många fina samtal. 


Gruppen består av max sju läshungriga och samtalsglada människor. Vi möts en gång var fjärde vecka för samtal om en bok som alla i gruppen har läst. Vi avslutar vårt möte, som tar ca 1 ½  timme, med att välja en ny bok. 


Mer om bokcirklarna här: https://bokbloggerskan.blogspot.com/p/bokvalsbordet-till-bokcirklarna.html


Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje, platsen där samtal förs.


****

Författaren samlade bilder inför och i sitt skrivprojekt:  https://www.project3541.com/

****

Lättläst och uppslukande, blir min första tanke om Skuggkungen

Jag fångas av berättelsen om tvångsgifte i unga år: Kvinnan har inget val. Aster måste, även om hon inte kommer från en fattig familj. Hon är ung, alltför ung, men måste stå ut med övergreppet på bröllopsnatten. Det finns ingen hänsyn till en ung flicka, hon ska, ty sådan är seden. 

Jag fångas av berättelsen om kokerskan ock den unga barnflickan, Hirut. De måste, är livegna, bor i en lite garderob utan svängrum. De behöver inget mer, de ska arbeta all vaken tid och behöver ingen egen fristad. Fattigdomen är en fasa där man inte klarar sig själv utan måste acceptera sin roll, den lägst stående, och göra det man måste där. Det är Hiruts förutsättningar efter att föräldrarna dör och hon hamnar hos Kidane och Aster. Det blir särskilt svårt när Aster är svartsjuk på Hirut, för det är väl det hon är? Vem äventyrar vems säkerhet? Vem kan nyttja sin makt? 

Men,  vad blir det av Hirut och kokerska över tid?  Hur utvecklas deras liv och vilka ställningstaganden gör de? Kan man styra sitt liv, vara lojal mot sitt samhälle och sitt folk och stå för viktiga värden, trots låg samhällsställning och fattigdom? Ja, det vill jag lova. 

Hur skildras berättelser i media, dåtidens tidningar, och vad hände egentligen? Ja, det förefaller som det finns en diskrepans här. Vad händer när erövrare kommer i mängd till en plats där det finns människor, djur, odlingar och traditioner? Sker en kolonisation utan övergrepp och våld? 

Det finns beskrivningar av fotografier i texten. Fotografen, Ettore, blir en viktig del av berättelsen. Vem är soldat, del i våld och förödelse? Vem står bakom våldet? Gör också fotografen det, han som avbildar och dokumenterar våldet och människorna? Vad är hans egen lott när uppdelningen av folk (judar i den italienska armen) hotar livsmöjligheterna. 

Mengiste återkommer till fotografierna. Betraktar och beskriver, gör människorna till människor. Maaza Mengiste har samlat, begrundat och beskriver händelser och människor. Det är en del av den bakgrundsforskning hon har gjort för att skriva Skuggkungen. Hon bygger berättelsen på bilder, fakta, artiklar och muntliga berättelser som har färdats genom tiden. Fotografierna, beskrivningen av dem, återkommer som egna kapitel genom boken. Människorna på fotografierna blir en del av berättelserna, de som var där finns mitt i. Fotografen också. 

Vad händer med människor, som t ex Aster, Hirut och kokerskan när kriget närmar sig, när de får andra uppgifter. Hur blir samspelet dem emellan då? Vilka band finns emellan dem och vad gör det med dem i kriget? 

I kriget, på italienarnas sida, finns närmre grannfolk. De strider för europeer, mot etiopierna. Hur kommer det sig att folk, grannar, strider mot de som kan tyckas vara deras fränder, inte fiender. Hur kommer det sig att moralen, grannsämjsn, när livet är så grymt? Har det alltid varit så? Kommer det alltid att vara så? Varför är viljan till våldet, det groteska våldet så stort? Vad krävs för att de återigen ska byta sida? 

Selassie, kejaren, beskrivs som svag, sorgsam och sviken. Han sitter på sin kammare, sörjer sin dotter som dött i sviterna av ett barnäktenskap. Han lider hårt av hennes blick och minnet av skulden. Gör det honom till människa? När tiden går mot sitt slut står Hirut vid hans sida. Lojalitet,  låt oss tala om lojalitet. 

Kidane för soldaterna i strid. Italienarna använder senapsgas. Var det nobelpristagaren Haber i kemi som utvecklade den konsten? (Läs: Geniet i Breslau, Lena Einhorn). Kan man se det som skamligt att en utvecklande nobelpriskommitté har givit pris till någon som utvecklat något som på ett plågsamt och vidrigt sätt dödar människor? 

Jag läser om kvinnor om män som strider. Jag läser om tankar om brev och dem där hemma. Hur ställer sig min far till det jag gör, undrar officeren? Är han stolt eller gör jag honom besviken? Vad skulle han ha gjort i min situation? Här krigas på 30-talet, men visst är mänskligheten densamma? Visst har vi alla behov av att bli sedda, göra rätt saker och få positiv uppmärksamhet för det vi gör. Jag känner smärtan i honom när han inte få brev från fadern, bara från modern. Den kryper in i mig, får mig att spänna min kropp för att inte låta känslosamheten bryta ut. Jag känner också smärtan i fadern, som inte klarar att skriva det lugnande och uppmuntrande orden. Han vill istället berätta om sin historia. Den borde han ha berättat förr, hemma i lugn och ro, men nu skriver han det i brev som inte postas. De sparas för sen, för en annan tid, för ett annat läge som han inte vet om det kommer att komma. Jag tänker på allt vi vill säga till den som spelar roll, på vad som står i vägen: (personliga eller riktiga) krig, fysiska avstånd, generationsproblematik, samtalssvårigheter. 

Jag läser om officeren som våldtar kvinnan han har i sin vård. Våldtar, hårt och hänsynslöst. Han vill säga att han inte vill henne något ont, men våldtar. Alla i lägret hör, ingen säger något. Ingen hjälper eller skyddar. Som en förlängning läggs skulden på flickan när hustrun till mannen vräker sin vrede över henne: 

- Du ska inte tro att du är något, han har många fler. 
- Det var ditt fel. Du är en skam. 
- Jag kommer att personligen döda dig om du dödar honom. 

Att älska och hata,  avsky men ändå vara hos honom i tanken.  Alltid.  

Vems är skulden och skammen när någon annan skadar? Vari ligger förklaringen till viljan att våldta, ta sig rätten att skada andra människor? Här i en tidsanda, i herrefolk ockh tjänstefolk, med hedersperspektiv och skuld. Det är som att han säger: Jag, som man, har all rätt på min sida. Du, som kvinna, ska vara tyst. Din kropp är min, jag har rätt till den. Jag äger rätten till varje kvinna. Hon är min att ta, missbruka, slå. 

Hon är ändå stark och stolt, kan mer än få, gör skillnad på ett sätt som skapar historia och vördnad. Hur mycket kan en kvinna slås och missbrukas, men ändå resa sig. Hon står stark och modig, tills hon blir tillfångatagen och behandlad som en kvinna i en tid utan kvinnorespekt. 

Fotografen dokumenterar våldet, kriget och människorna. Fotografier, filmer och berättelser skapar minnen, gör att historien inte glöms. Han, hon, hen och det blir riktiga människor, inte bara okända karaktärer. Våldet, hänsynslösheten, vapnen och senapsgasen tillsammans med bilder sv människor: hängande i ett rep ifrån ett träd, tvingade utför stup, misshandlade, sönderslagna och döda. Finns det något mer hänsynslöst än kolonisatörer, människor som ser ner på andra och med våld slår sönder allt i dess väg?

Hirut. Aster. Kidane. Carlos. Ettore. Fucelli. Kejsaren. Kokerskan. Fifi. Alla nära och omkring. Människor, med försvar, liv och längtan. Kvinnor fyllda av styrka och lojalitet, men också väldigt mycket kärlek. 

Carlos. Fucelli. Italienare. Krigsherre. Så inbäddad i krigets hat att all form av mänsklighet givit sig av från hans jag. 

Den här berättelsen är stark, våldsam, vidrig och viktig. Fantastisk vill jag också lägga till. Stark och fantastisk, men också våldsam. 

Läs, bara läs. 

A.. 


Ps..   
#villduattdinlokalabutikskafinnaskvarimorgonhandlaidenidag #roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs #läsbaraläs 




https://sv.wikipedia.org/wiki/Haile_Selassie

När kejsarinnan avled 1930, kröntes Haile Selassie till kejsare. Från den 9 maj 1936 till den 5 maj 1941 var Etiopien ockuperat av Mussolinis fascistiska Italien, och Italiens kung Vittorio Emanuele III blev därmed också kejsare av Etiopien, tills Selassie med britternas hjälp kunde återta tronen. Selassie avled eller mördades den 27 augusti 1975 i Addis Abeba, ett år efter att en marxistisk militärjunta ledd av Mengistu Haile Mariam (senare i sin frånvaro åtalad för folkmord) avsatt honom som kejsare (amhariska: negus) och kejsare av Etiopien. 

Haile Selassies fullständiga titel var Hans kejserliga majestät, kejsare Haile Selassie I, Lejonet av Juda, Guds utvalde, konungarnas konung av Etiopien. Efter att han störtats i en militärkupp 1974, efterträddes han av sin son Amha Selassie som regent, men militärjuntan avskaffade kejsardömet 1975.


#Skuggkungen  #MaazaMengiste #etiopien #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #sensusnorrtälje #välkommentillnorrtälje #kulturiroslagen #kulturtorget #lillatorget #platsendärsamtalförs 




lördag 13 augusti 2022

Tack, för du låter mig höra att jag gjort butiken vidrig..

Idag är en sådan dag när jag känner att det här inte är något för mig, att jag gråter inombords (ja, också öppet) och att jag inte klarar att ta emot skit från människor som inte har empatisk kompetens. 

Idag åstadkom en kvinna, en enskild människa att lusten - att serva, glädja, försöka, anstränga sig, att läsa, att hjälpa människor hitta rätt, att samtala, hitta ämnen, skapa föreläsningar, höja författare, lägga timme efter timme, år efter år på glöd och engagemang 12-14 timmar per dag - sjönk ner i gyttja. Jag vill lova att jag försöker, gör, anstränger mig mer än lite. Det är tydligt att det inte var nog för kvinnan i dagens möte. 

100 plus raderas lätt av ett minus. 

Jag vill möta människorna som har förmåga och längtan till eftertanke, samtal och möten med ord och tankar på den här platsen. Jag vill möta människor som med lust och glädje letar en bok, ett samtal eller ny kunskap. 

Jag vill inte möta människorna som kommer in med förutsättningen att det är en vidrig plats. Jag vill inte möta människor som bestämt sig för att vara skitstövlar i förhållande till både sig själv och andra. 

Kvinnan låter mig veta att hon inte tycker om platsen, att hon verkligen inte vill handla här och att det bara är ett nödfall. Hon lägger hela den skulden på sin oförmåga att se platsen, på mig, vräker den över mig i hård ton. Hon uppger sig vara lärare. Hon letar en bok bland barnböckerna. Jag har mycket, men inte allt. Jag beställer gärna hem. Hon frågar inte förän hon gjort sig själv arg. Jag hade boken, men inte där hon letade. Hon låter mig veta att staden behöver en bokhandel, men att det inte är jag som ska driva den. 

Du är välkommen till den här butiken. Varje person som är intresserad av att köpa en bok, vara en del i en bokcirkel, lyssna till en föreläsning eller delta i ett samtal är varmt välkomna till butiken. 

Du som tänker att du ska leka, röja, förstöra, sprida skit omkring dig eller betrakta mig som en möbel man får sparka på, får gärna vänta utanför. 

Du är välkommen om du vill vara en del av att den här platsen är en bra plats. Du gör skillnad.

Tack, för att du lät mig veta att jag gjort butiken till en vidrig plats. Jag säger tack, om det gjorde dig till en bättre människa, om det fick dig att må bättre. 

Mig sänkte du rejält. Var det din avsikt? 

A..



#bokhandeltillsalu #norrtälje  #välkommentillnorrtälje #kulturiroslagen #kulturtorget #samtalgörskillnad #platsendärsamtalförs


fredag 12 augusti 2022

Dödsängel. Axel Burenius.


12/8-22.

Idag har vi haft en extra bokcirkel i bokhandeln.  Vi talade om Dödsängel av Axel Burenius. Han belönades med Katapultpriset för den. Den handlar om lastbilschauffören som krockar med en personbil, där flera ungdomar förolyckas. Det är inte chaufförens skuld, han kunde inte undvika krocken, men den lär påverka hans liv. Handlingen utspelar sig under natten efter händelsen. Han blir omhändertagen och placerad på hotell. I ensamheten mal tankarna. Vad hände? Vad kunde jag? Vad kommer sen? Vad ska jag nu göra? Hur blir livet? 

Vi talade om döden, livet och om sorg. Vi talade om livet som går vidare för alla runt omkring, som om inget har hänt. Vi talade om hur han återvände till olycksplatsen mitt i snöstormsnatten. Vi talade om de drabbade, om efterlevande och om livets tillfälligheter. Vi talade om sorg och sorgebearbetning. Det var nära och känslosamt, det skavde i själen. Det är där känslorna bor, de som för alltid finns kvar. De är inristade i våra kroppsminnen, återvänder genom flashar när vi minst anar det. 

Vi talade om att vi också vill veta om det som händer sen. Om ett år och tio. Hur påverkar olyckan livet, familjen och barnet. Hur påverkar olyckan Ivar, lastbilschauffören utan skuld. Och hur påverkar den alla efterlevande till ungdomarna i bilen. 

Jag tänker att samtalet om döden är en viktig del av livet. Jag är tacksam för var och en som vill tala om det - alltet - som ingår i livet. 

Tack, för ett gott samtal. 

Anette

Ps.. #villduattdinlokalabutikskafinnaskvarimorgonhandlaidenidag


#dödsängel #axelburenius #roslagensbokhandel #kulturtorget #platsendärsamtalförs #välkommentillnorrtälje #välkommentillbokhandeln #villduattdinlokalabutikskafinnaskvarimorgonhandlaidenidag  




Löftet. Damon Galgut (Bookerpriset 2021)


Löftet.
Damon Galgut (Bookerpriset 2021)

Det börjar med en begravning. Året är 1986 och apartheidregimen går mot sitt slut. Familjen Swart dras isär efter mammans död, och de efterlevande återser varandra bara när nya begravningar för dem samman. Det enda som består är familjegården och de obesvarade frågorna kring ett löfte som aldrig infriats.


Löftet är en drabbande familjekrönika om det moderna Sydafrika, en oförglömlig läsupplevelse som belönades med Booker-priset 2021.


Damon Galgut, född 1963 i Pretoria, är en prisbelönt sydafrikansk dramatiker och författare.

Galgut föddes och växte upp i Pretoria. Som sexåring blev han diagnosticerad med cancer och långa sjukhusvistelser lade grunden för hans förkärlek för berättande. Han studerade vid Pretoria Boys High School och sedermera drama vid Universitetet i Kapstaden, en stad som han alltsedan 1990-talet varit bosatt i.

Han debuterade 1982 med A Sinless Season, en thriller som utspelar sig på en ungdomsvårdskola. Han har också skrivit noveller och pjäser. För romanen The Beautiful Screaming of Pigs fick han 1992 CNA-priset, Sydafrikas mest berömda litterära pris.

Den 3 november meddelade Booker Prize Foundation att Galgut tilldelas 2021 års Bookerpris för boken The Promise, som skildrar en afrikaanerfamiljs svårigheter från slutet av apartheideran fram till 2010-talet. Galgut blev därmed den tredje sydafrikanen att ta emot litteraturpriset efter Nadine Gordimer (1974) och J.M. Coetzee (1983 och 1999).

Löftet - The Promise - är översatt till svenska av Niclas Hval. Niclas Hval är översättare från engelska och har tidigare översatt t ex Kazuo Ishiguro (nobelpristagare) och Rachel Cusk. Sedan 2014 undervisar han i skönlitterär översättning vid Akademin Valand på Göteborgs universitet. 

Vi har nyligen läst En eld av Megha Majumdar (som utspelar sig i Indien) i bokcirklar i bokhandeln. Också den är översatt av Niclas Hval


Bibliografi i urval Damon Galgut.

Verk översatta till svenska

  • 1985 – Tid utan synd (A Sinless Season, 1982)
  • 1993 – Grisars vackra skrik (The Beautiful Screaming of Pigs, 1991)
  • 2004 – Den gode doktorn (The Good Doctor, 2003)
  • 2011 – Bedragaren (The Impostor, 2008)
  • 2015 – Arktisk sommar, en roman om E.M. Forster (Arctic Summer, 2014)
  • 2022 - Löftet

Verk utgivna på engelska

  • 2021 – The Promise, en roman om en afrikaanerfamiljs nedgång och fall (utgavs på engelska maj 2021)


Boken finns på bokvalsbordet till våra bokcirklar i augusti/september 2022. Vill du vara med i en bokcirkel där vi pratar om en bok som alla i gruppen har läst. Det leder till nya upptäckter, härlig läsning och framförallt många fina samtal. Syftet är att lära sig nytt, om människor, om läsning och kanske om sig själv. 


Gruppen består av max sju läshungriga och samtalsglada människor. Vi möts en gång var fjärde vecka för samtal om en bok som alla i gruppen har läst. Vi avslutar vårt möte, som tar ca 1 ½  timme, med att välja en ny bok. 


Välkommen till

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje


Ps..

#villduattdinlokalabutikskafinnaskvarimorgonhandlaidenidag

#kulturtorget

#platsendärsamtalförs


#Löftet #DamonGalgut #Bookerpriset #bookerpriset2021 #bookerprize #roslagensbokhandel #norrtälje #bokvalsbordet #bokcirkeln

Karin Alfredsson


 Karin Alfredssson


Bibliografi

  • Den man älskar agar man? (Rabén & Sjögren, 1979)
  • Lära hela livet! 1988
  • Vem älskar en lärare? 1988
  • Skolan 1990
  • Kön bestämmer lön 1990
  • Livets fester 1992
  • Korsdrag i vården 1993 (tillsammans med Gunna Grähs)
  • Ställ till med fest 1995
  • Det blir aldrig som förr 1998
  • Varannan herrarnas 2000
  • 80 grader från Varmvattnet (Ordfront förlag, 2006)
  • Kvinnorna på 10:e våningen 2008
  • Klockan 21:37 2009
  • Den sjätte gudinnan 2010
  • Pojken i hiss 54 2011
  • Skrik tyst så inte grannarna hör (Bokfabriken, 2017)
  • Vajlett och Rut (Bokfabriken, 2018)
  • Sista färjan från Ystad (Bokfabriken, 2019)
  • Roger och Rebecka (Bokfabriken, 2020)
  • En rysk gentleman (Brombergs, 2021)
  • Från någon som vill dig illa (Brombergs, 2022)



#KarinAlfredsson  #roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs #kulturiroslagen #välkommentillbokhandeln #villduattdinlokalabutikskafinnaskvarimorgonhandlaidenidag  

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...