fredag 29 april 2022

Tack, Mia Skott


Med glöd i själ och hjärta talade hon om arkiven, tapeterna och tapetmakerskorna. Hon brinner för de speciella 1700-talstexterna, människorna hon möter och tiden. Hon ler när hon talar om vad som krävs för att läsa. Ju fler dokument hon hittar, desto mer ser hon bilden framför sig. Hon såg hur de såg ut, deras kläder, vad som krävdes i deras liv, hur tapeterna gjordes, vilka och vad som hindrade var och ens framgång och hur kom det sig att de sysslade med tapeter. Att gräva i de fysiska arkiven, känna doften av historia är något annat än att stirra in i ett digitalt dokument. Det lyser ren glädje ur hela hennes kropp när hon talar om snirkliga  bouppteckningar, protokoll och räkenskaper. Mia Skott är en fröjd att lyssna till. 

Tapetmakerskor är magi, glödande historiker är något alldeles fantastiskt. Att lyssna och tala med en glödande författare som Mia Skott är verkligen något särskilt. Så fint, så himla fint. 


Tack, Mia Skott, för ditt besök i "den lilla bokhandeln" vid Kulturtorget i Norrtälje. Tack, alla ni som lyssnade och deltog i samtalet.


Det här gör vi igen, eller hur? 



Anette Grinde

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje


(Mia Skott 28/4-22: samtal om Tapetmakerskor i bokhandeln.) 





#Viläsergärna #tapetmakerskor #stockholmiaförlag

#volante #arkivism #miaskott #sensusnorrtälje #kulturtorget #lillatorget #norrtälje #välkommentillbokhandeln #välkommentillnorrtälje 

#norrtälje400år #Norrtälje400  #magiskasamtal #glädje #släktforskning

#arkivarie







onsdag 27 april 2022

Tack, till skrivargruppen ...


Tack, till skrivargruppen som idag gjorde ett studiebesök till mig i bokhandeln. Tack, för samtal, frågor och tankar. Tack, för glädje och läslust. Tack, för att ni skriver. Utan skrivande människor vore jag, som varande en sådan som vill utvecklas genom läsning, tankar och samtal med andra, noll och ingenting. Det är en fröjd att få tala med andra om skrivande, om läsning, om författare, om vad vi förstår och inte förstår.

Tack, ni alla som läser, skriver och talar om saken.

Njut dagen som den bästa!

A..

Vad gör berättelsen med oss?


Den är så jävla dålig, säger han. Det finns ingen som är klok i huvudet som tror på det där. Så uselt. Ingen kan tänka så. 

Jag tittar på honom, tänker att vi inte är ense där. Och ingen av den mängd personer som har läst och pratat om boken i min bokhandel. De har pratat vid kassan och i cirklar. De som har älskat texten, nyanserna, karaktärerna och tanken om de personer och händelser den innehåller har varit glada över sin läsning. Många har varit lyriska. Det har varit många som har glatts. Jag tänker rätt ofta på mannen som var tvärt emot. Har skrapade verkligen i min tanke. Skrap är bra. Det sätter saker i perspektiv. 


Vi tycker olika. Det är helt ok, men det händer också att det förvånar. Tills man börjar klura på varför. Då kan man hitta förklaringen och bilden ändras. Om man vill och lyssnar. Varför tyckte han så olika? Varför så hård och oförsonlig? 


Jag ändrade mig inte, men jag kan (om jag anstränger mig) förstå parten som (i det här fallet) representerade en procent (eller varje fall en relativt liten andel) av läsarna. Han hade en annan ingång, som påverkade hans liv och lust. Det är spännande att höra andras tankespår, det får mig att växa. Jag undrar om han förstod hur många som älskar boken och allt den minner oss om, om han ville lyssna på det örat? 


Det är sånt vi gör i bokcirkeln. Lyssnar på varandra, också på den motsatta uppfattningen, och försöker förstå och lära oss mer. 


I bokcirkeln är tanken att tala om innehållsfrågor, hur karaktärerna ser ut, vilka egenskaper de har, hur de agerar, hur vi ser dem och varför vi ser så. Vi kan också tala om historia, platser, miljöer och hur historien byggs upp. Vad vill författaren berätta? Vi kan låta den möta våra egna liv, våra egna relationer och se vad vi känner igen eller vill mota bort från oss själva.


Vad gör berättelsen med oss? Varför gör den så? 


Anette Grinde 





#smakenärsombaken #viförstårolika #magiskasamtal #bokvalsbordet #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #sensusnorrtälje #välkommentillnorrtälje #samtalgörskillnad #bokcirkeln 








måndag 25 april 2022

28/4-22, kl 1800-1900. Tapetmakerskor - Mia Skott

28 april 2022 kl 1800-1900
Mia Skott. Tapetmakerskor.
Stockholm 1700-tal.
Samtal & boksignering.

 Tapetmakerskor möter vi kvinnor som drev egna tapetverkstäder, skapade sig en yrkesstatus och fick erkännande av huvudstadens elit. Deras historia berättar inte bara om vilka utmaningar de stod inför, utan också om hur de beredde väg för papperstapetens genombrott i Sverige.  

Författaren och historikern Mia Skott levandegör kvinnor ur historiens djup och fördjupar bilden av deras förmåga att själva forma sina liv i gångna tider.

Förköp 100 kr, får användas som delbetalning vid köp av boken i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje senast vid samtalstillfället! 

Föranmälan till butiken snarast. Begränsat antal platser. 

Swish 123 075 3715 = 100 kr. Ange ditt namn & 28 april 2022

Plats: Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. 

Datum: 28 april 2022

Tid: kl 1800 - 1900.

Tfn 0708905731 - info☺roslagensbokhandel.se

Förköp gäller. Inget återköp. 


Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje





#viläsergärna #Tapetmakerskor #MiaSkott  #magiskasamtal  #samtalgörskillnad  #roslagensbokhandel   #boksignering  #Norrtälje  

lördag 23 april 2022

Greta vågar inte säga hej - en bok om social fobi - Anneli Strömberg & Carina Stahre


Greta står mitt på skolgården.

Här mitt bland de andra barnen syns hon nog inte.
När en pojke frågar om hon vill spela fotboll skakar hon på huvudet. Trots att hon älskar att sparka boll. Sakta för hennes ben henne mot fotbollsplanen.

Vågar Greta vara med?


Greta vågar inte säga hej - är åldersklassad för barn i åldern 6-9 år.


Vi pratar ofta om psykisk ohälsa i bokhandeln i Norrtälje. Vi har haft flera orossamtal för anhöriga till personer med psykisk ohälsa, efterlevande (suicid), beroenden, tvång och liknanden. Anhörigkretsen har ofta svårt att hitta platser för samtal, varför vi ser våra samtal för anhöriga/närstående som väldigt viktiga. 

Psykisk ohälsa, social fobi, beroenden och annan problematik är vanlig, kanske vanligare än man tror. Att få tala om problemen är befriande, säger många, men det måste vara i ett forum där människor lyssnar, där det är tryggt och där man inte behöver stå i kö i väntan på sin plats. Det tycker vi är viktigt i våra samtal. 

Vi tycker också att det är viktigt med böcker som rör frågor om psykisk hälsa, både för stora och för små. Problematik finns för människor i alla åldrar och de är viktiga att prata om. Ibland skaver det bara lite i oss, men ibland tar det mer allvarliga och livsbegränsande former. Det är viktigt att få prata, oavsett nivå. 

Kukkuli förlag har gjort en barnboksserie om psykisk ohälsa. Den här boken handlar om social fobi, hur kroppen motarbetar Greta, men hur det också kan vända. Hon är rädd, men rätt som det är händer till synes små saker som får det att bli bra för henne. En boll, en teckning, en kompis, någon som pratar bara sådär vanligt utan att det är konstigt. Det är fint berättat. Greta vågar inte säga hej är också fint illustrerad med en mjuk färgton. Den passar sig väl både för barn med oro som Gretas men också för vem som helst. 

Vi behöver se varandra, se vad andra eller en själv kan tycka är jobbigt och att ta det med sitt barn via en sagobok är ju ett väldigt bra sätt. Man kan prata om barnet självt, om en kompis, en kusin eller kanske en vuxen - för visst har vi människor omkring oss som lider av ett mått av social fobi. Att lära oss om det, är behövligt för oss alla. Det här är en bra bok, en viktig bok, som grund till viktiga samtal. 

Njut dagen som den bästa!

Anette Grinde





Författare: Strömberg, Annelie

Anneli Strömberg har skrivit ett stort antal barnböcker. Hon är också aktuell med en vuxenbok som kommer inom kort. 
 
Illustratör: Stahre, Carina

Carina Stahre har, förutom att illustrera den här viktiga barnboksserien, t ex skrivit och illustrerat kokböcker. Bella Bakar : utan socker, vete och laktos! är ett exempel på hennes tidigare arbete. 
  

 


#orossamtal #anhörigstöd #socialfobi  

#anneliströmberg #carinastahre #kukkuliförlag  #barnboksserienompsykiskohälsa #gretavågarintesägahej  #rekommenderadläsning  #barnböcker 6-9 år. 

#roslagensbokhandel #välkommentillbokhandeln #välkommentillnorrtälje  #norrtälje  #norrtelje  #sensusnorrtälje  

Att intervjua. Att fråga är att lyssna. Martin Röshammar.

Att intervjua. Att fråga är att lyssna. 

Martin Röshammar. 



Det här var skoj, tänker jag, allteftersom jag läser intervjuerna i boken och om att intervjua. Så har jag aldrig tänkt förut, såsom berättelserna och yrkesskrået uppmärksammas. Det ger mig helt nya ögon på berättandet, journalistens ögon och öron och vad som ingår i samtalet när en person eller sakfråga ska presenteras. 


Fantastiskt, ja! 


Läsvärd, ja, i allra högsta grad!


A..


#attintervjua #martinröshammar #carlssonbokförlag #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #sensusnorrtälje #välkommentillnorrtälje #kulturiroslagen #kulturtorget #skrivarkurs #läsbaraläs #njutbaranjut #medievetenskap #rekommenderadläsning


Förlagets beskrivning av boken;


Att intervjua - Att fråga är att lyssna är en bok om intervjuernas förlovade land. Alla möten, alla Zoom-intervjuer, alla telefonintervjuer är värda att lägga ner kraft och tankemöda på. Och alla intervjuer kan bli bättre, som intervjuare kan du alltid komma lite närmare, få reda på lite mer. En intervju kan vara så mycket, det är inte bara en utfrågad det gäller, utan också en lyhörd lyssnare och en observant iakttagare. 

Martin Röshammar har många års yrkeserfarenhet från olika typer av tidningar, tidskrifter, magasin, kundtidningar och fackförbundstidningar m.m. Han har publicerat tusentals intervjuer utöver personporträtt. Han har publicerat korta, långa, lyckade och misslyckade, personliga och djuplodande såväl som ämnesspecifika och väldigt nördiga intervjuer. 

Röshammars många möten i arbetet med boken journalister, poddare, moderatorer och författare, har i mångt och mycket format boken. Detta visar också på bredden och den sammantagna erfarenheten som gör boken viktig och handgriplig. 

De personer han mött i arbetet med boken är: David Lagercrantz, Monica Saarinen, Martin Schori, Katarina Gunnarsson, Katarina Hahr, Stina Jofs, Martin Wicklin, Olof Lundh, Marie Branner, Fredrik Strage, Matilda Voss Gustavsson, Johar Bendjelloul, Stina Dabrowski, Anna Hedenmo, Bengt Bok, Kristoffer Triumf och Titti Schultz. 

Boken kan fungera som kurslitteratur och inspirationskälla för skribenter liksom läsning för den intresserade medborgaren som önskar få en inblick i en viktig del av mediernas värld. 

Martin Röshammar, Stockholm, f. 1971, är en erfaren journalist och författare med 25 år bakom sig som skribent bl.a. på Jönköpings-Posten, Göteborgs-Posten, sportchef på Punkt SE och reporter på Lärarförbundets tidningsavdelning. Hans specialgebit har blivit alla typer av intervjuer, porträtt och reportage. Han är en både lyhörd och nyfiken lyssnare och frågeställare.


fredag 22 april 2022

Norrtälje litteraturfestival - ungdomar och poesi


 Miljömagasinet 22/4-22


Arrangör & samverkan: Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje i samverkan med Sensus studieförbund i Norrtälje, Biblioteken i Norrtälje, Svenska kyrkan Norrtälje, Café Rekommenderas, Kulturgruppen Kulturtorget och Mångfald Tillsammans.


Vi tackar särskilt Norrtälje kommun (Kultur och Fritid), Svenska Akademien och Roslagens Sparbanks stiftelser för stöd till Norrtälje litteraturfestival.





 
   
 







torsdag 21 april 2022

Magnificat. Linnea Axelsson.

Magnificat. Linnea Axelsson.


Hon skrev Aednan härom året. Det var en roman, en samisk släktberättelse, skriven med magisk poesi. Boken var tjock, med orden glest över sidorna. Det var - är - verkligen något att läsa. Just nu finns den i vår pockethylla.


Nu har Axelsson utkommit med en ny bok: Magnificat. Den är tunnare och mindre till formatet, men kräver sin läsare. Närvaro, tanke och läsglädje är en nyckel till det goda i vår läsning.


Den handlar om kvinnan, mannen, pojken och flickan. Den handlar om barnet och om kärleken. Kärleken till barnet, flickan, pojken och mannen. Ja, och vännen som vill ha ett barn. Ska kvinnan ge henne ett barn? 


Berättelsen vandrar mjukt över sidorna, rör sig i olika tidsperspektiv, mellan dröm, verklighet och fantasi. Genom kvinnans tankar, inte så mycket samtal, följer vi berättelserna. Pojken går bredvid. Språket, skogen, vattnet och kärleken. Nu älskar hon mannen, men kan hon någonsin glömma pojken? 


Vi talar om boken i en bokcirkel. Vi talar om tidsskikten, om kärleken, om sorg, om psykisk ohälsa eller bearbetning av våra trauman. Vi talar också om vad som präglar oss, om vi är olika personer genom livet och hur länge vi tar med oss våra kärlekar. Vi talar om huruvida boken är lätt, fin eller svår, och att den är vackert utformad. Våra associationer drar oss också till ett samtal om Stöld av Laestadius och Herrarna satte oss hit av Labba.


Det är ett lugnt, vänligt och fint samtal där också lyssnandet får plats. Lyssnandet, som är en grundförutsättning för att vi ska kunna lära oss av varandra. Det fanns reflektionstid i rummet, en stunds tystnad innan nästa person eller mening tog vid. Det är vackert när vi hinner både tala och tänka i gruppen.


Vi växer i tystnaden, precis som vi gör i sömnen. Tystnaden i samtalet är som sömnen i livet. Ja, både tystnad och sömn är livsviktigt för vår utveckling.


A..



#viläsermedglädje #magnificat #linneaaxelsson om #drömmar #kärlek #längtanefterbarn #sorgbearbetning #saknad med ett #vackertspråk i #bokcirkeln i #roslagensbokhandel #norrtälje som alltid läser med hopp om #magiskasamtal




Förlagets beskrivning av boken;

När jag vaknade i rummet i dunklet och tystnaden satt pojken på sängkanten. Ögonen var större och sorgsnare, märkta av vad de sett, och han var både bestruken av någonting åldrat och skrämmande och annorlunda än jag mindes honom, och precis samma nittonåriga pojke som då han försvann.

Hon bor utanför Paris med mannen och deras flicka. En morgon, i ett hotellrum som hennes vän bokat, sitter pojken som dog när han var nitton år där. Vännen har bett om en ofattbar tjänst. Under vandringen hem har hon pojken med sig, liksom allt som hon lämnat i Sverige.

Magnificat är en både konkret och mytiskt färgad berättelse om förälskelse och sorg. Om att söka ett hem i en värld som förblir främmande.



onsdag 20 april 2022

Katapultpriset - Axel Burénius


Fem debuterande författare nominerades till Katapultpriset för bästa skönlitterära debut 2021. 

Katapultpriset delas varje vår ut till en skönlitterär författare – prosaist eller lyriker – som debuterat under föregående år. Med Katapultpriset vill den Skönlitterära sektionens styrelse bidra till att lyfta in den nya litteraturen i strålkastarljuset.

Katapultpriset delades ut för första gången 1991 på initiativ av Sveriges Författarförbunds skönlitterära sektionsstyrelse. Syftet med priset är att ge den nya litteraturen större uppmärksamhet och samtidigt ge fler läsare möjligheten att hitta fram till nya spännande författare. Förhoppningen är också att pristagaren med hjälp av prissumman skall få möjlighet att under en tid ägna sig åt nya litterära projekt. Pristagaren utses av styrelsen för Skönlitterära sektionen i Sveriges författarförbund. Juryn läser och tar ställning till årets samtliga debutböcker.

De nominerade för 2021 års utgivning var Axel Burenius "Dödsängel", Sofia Dahléns "Patient", Aya Kanbars "Hyperverklighet", Nina Pascoals "Vi röstar om vi saknar mamma" och Quynh Trans "Skugga och svalka".

Bland årets nominerade böcker hittar vi egensinniga uttryck och stilsäkra språkexperiment som rymmer allt från mellanförskap, nyckfulla mödrar och syskonrelationer till det outgrundliga tomrum som döden lämnar", skriver juryn i ett pressmeddelande.

Priset instiftades av Sveriges Författarförbund 1991 och delas ut till en skönlitterär författare, prosaist eller lyriker, som debuterat under föregående år. 2021 gick priset till Erik Lindman Mata för "Pur".

Vinnaren offentliggjordes på Katapultkvällen vid Littfest i Umeå 17–19 mars 2022 - och blev; 

Axel Burénius för Dödsängel. ”Med frenetisk närvaro låter Axel Burénius oss komma nära förlustens faktum. Hans osentimentala skildring kretsar kring skuld och vanmakt och är ett försök att med fantasins kraft närma sig försoning.” 


tisdag 19 april 2022

Peach. Emma Glass.


Peach. Emma Glass

Hon fångade mig, hon Emma Glass. Hon tog mig i besittning så att jag nästan inte kunde andas. Det är subtilt, ångestfylld, hårt och våldsamt. Det är också fyllt av kärlek. Hon älskar, men hon måste hämnas. Annars går hon under av ångest och rädsla. Vilket hon också gör när hon hämnas. Hon går under. Om eller när, inte inte. 


Den är kort, berättelsen är kort. Den är stark, full av ångest och kärlek. Och en hel del blod. För hämnden saknar gräns när den fått fäste. Hur skulle den kunna annat?


Det här skulle jag inte velat ha gjort. Läst, ja, gärna skrivit, ja. Inte gjort. 


A..





#modernista #emmaglass #peach 

#roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln 

#välkommentillnorrtälje #samtalgörskillnad #kulturiroslagen 




Peach. Emma Glass

Peach vacklar hemåt. Smärtan i kroppen är ingenting i jämförelse med minnet. Hemma märker inte föräldrarna någonting, mest upptagna som de är av lillebrodern och av varandra. Medan middagen tillagas som vanligt på nedervåningen syr Peach bokstavligen ihop sig själv uppe på sitt rum.

Emma Glass debutroman Peach har mottagits som en litterär sensation i Storbritannien. Med ett språk, en rytm, som jämförts med Gertrude Stein, James Joyce och Dylan Thomas försöker Glass artikulera det osägbara inifrån en ung kvinna som just utsatts för en våldtäkt. Och i en medvetandeström hamrande mot läsaren inväntar huvudpersonen sin chans att hämnas.

I svensk översättning av Birgitta Wernbro Augustsson.

EMMA GLASS är en brittisk författare som fått ett spektakulärt genombrott med sin debutroman Peach. Hon är född i Swansea, studerade engelsk litteratur och kreativt skrivande på Kents universitet och bestämde sig sedan för att bli sjuksköterska. Emma Glass bor numera i södra London, där hon arbetar som forskande specialistsjuksköterska på Evelina London Childrens Hospital.




måndag 18 april 2022

Dom därute. Erik Helmerson.



Är det så här det ser ut bakom politikens välputsade fasad idag? "Dom därute" är en förfärande, träffsäker och svidande skildring av vår samtid och ett urartat politiskt samtalsklimat.

Det är strax före midnatt. Trött och ouppmärksam låter riksdagsmannen Mikael Petersen (M) sitt twitterinlägg gå i väg. När han vaknar är det mesta annorlunda. Kolonialherre, fucking rasist – det är ingen hejd på tillmälena. Mikael inser att han inte längre är en belastning bara för sig själv, utan också för partiet.

Så vänder det. Dom därute, nätets anonyma trollbrigader, hittar honom. Och de älskar det han skriver. Ju grövre, desto fler följare, likes och kommentarer. Äntligen har han blivit någon, äntligen är han älskad. Och karriären i partiet tar fart igen. "Dom därute" är Erik Helmersons fjärde roman.



Dom därute. Erik Helmerson


Att höra hemma någonstans ter sig allt viktigare för varje bok vi läser och varje samtal vi för. Tillhörighet, tillsammans med vi och dem, verkar vara en livsviktighet. Hur gör man det, hittar sin plats? 


Här möter vi en man som, likt kvinnor och andra, söker sin tillhörighet. Han vill delta och bli sedd, inte ständigt bli ifrågasatt. Vi vill det, alltid, på olika sätt utifrån hur vi är och mår. Den som vill, kan ändra sig när det skaver för mycket, men bara den som vill och försöker. Och bara den som ser att det händer, att man behöver, kan. Hur ska man annars se att man måste? Det är en av poängerna med bokhandelns alla samtal: att få syn på sig själv och sina fördomar, att förstå hur vi själva och andra tänker.


Mikael Petersen, huvudkaraktärenären i boken, behöver det, förstås. Men, säkert också vi läsare. Vad kan vi lära oss här? Ja, säkert mängd och massor, men det återstår att se när vi möts för att prata om boken. 


"Eftersom ingen tycker om mig här, tänkte jag istället, får jag försöka hitta någonstans där de gör det." 


Han blir ordförande i föreningen. Han blir det för att företrädaren mer än allt vill lämna sin post. Han träffar en tjej, njuter av den vackraste synen. Det ger andra anledning att reta honom för alltid, trots att han bad att hon inget skulle säga. Det förföljer, som en ständig mobbningstråd som aldrig upphör att existera. Hans låga självinsikt också. 


Var går gränsen för vad vår historia ska göra med oss? Hur och hur länge ska ungdomens oförstånd prägla en människas liv?


Han blir riksdagsman. Vad gör vårt jag med oss i olika positioner? Kräver det mer av mig att vara riksdagsman än att vara ordförande för en skokförening? Ja, förstås, men hur är vi som människor? Hur följer det med oss genom livet, våra sätt och egenskaper från ungdomens dagar? Som hans rädsla för ensamhet, att inte tillhöra?


Han hamnar på en scen för en debatt om skolan och valet. Det blir istället en diskussion om kön och rasism, som omöjligt kan föras framåt. Allt är hugg och vridning av orden. Där finns inget samtal, ingen respekt och inget försök att förstå honom. Han är bara utsatt, hårt ansatt av någon som vill trycka ner den andre så mycket som möjligt. Det är plågsam läsning, men jag tänker att det ofta är så i det offentliga samtalsrummet. Nuförtiden. Att grunden i en debatt är plocka ord, omformulera dem till det mest negativa som går. Och sen skyffla tillbaka det med full kraft. För att förgöra personen. 


Han lär sig, men hur lär han sig? Politiken lär sig, förändras, men hur lär den sig? Är den värdig? Nej, inte! 


Att tillhöra. Glöm aldrig att vi måste tillhöra något. Frågan är vad och när det är tid att förstå att det är dags att byta grupp. För att man (eller andra) far illa annars. Han förstår inte det, hänger på det vedervärdiga, tappar bort hela sig och allt omkring sig. Hur lätt är det att hänga med i andras ordalag om man inte passar sig? Vad riskerar man att förlora? 


Det blir skoj, ville jag tro när jag började min läsning. Det blev det inte, det blev tuff läsning om en man och hans liv. Om politik, hat över och inom partigränserna och också om kärlek och längtan efter tillhörighet. Men också mycket om hopplöshet och hat. Vem och vad styr våra liv? Hur tar vi oss framåt på vettiga sätt?


Det värsta är att man kan tro att det är sant. Att vår värld ser ut så. Att man inte lotsar varandra med det bästa för ögonen och att även den interna gruppen är en förfärlig strid. Huga, huga, säger jag om det som händer i Dom därute. Det är förfärande, ja. 


En fråga som brukar ställas i bokcirkeln är: - varför har författaren skrivit den här boken. Ja, jag kan förstå att det han gör är att peka på dagens fasansfulla samtalsklimat, hur det ser ut och slå och hur politiken ser ut. Jakten på människor, den lilla människan som försöker, men inte är riktigt grundad. Där är det lätt att tro på likes och delningar. Eller för att försöka få behålla sin plats. Han skriver om hur politiken påverkas, hur förskjutningar sker. Hur normaliseringsprocessen ser ut, den som ständigt pågår. Vad kan vi göra åt den, du och jag? Vem säger emot, vad händer med individerna i gruppen? 


Det är plågsam läsning. Hur gör vi med det politiska och det övriga samtalsklimatet som återfinns i många debattforum, särskilt på nätet, idag. Hur får vi ett värdigt samtal? Hur får vi stopp på hatet, rasismen, hoten, den hårda svängningen mot vi och dem och bristerna i samtalet. Ja, det här är frågor vi har diskuterat i bokhandelns demokratiska samtal, så vi pratar gärna om frågorna. Men, det här var verkligen plågsam läsning. 


Hur ser vår demokrati ut? Vad är viktigt i en demokrati? 


A… 



 #hatikommentarsfältet #demokratiskasamtal 

#domdärute #erikhelmerson  #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #sensusnorrtälje #välkommentillnorrtälje #kulturiroslagen #kulturtorget 





Närmast på min läslista

* Röda korset (bokcirkel) 

* Tapetmakerskor (samtal 28/4-22)

* Annonsen, Marie-Hélène Lafon

 * Det kan kvitta, Agota Kristof (läsning pågår)


Jag har nyligen läst och förfasats:

* Dom därute (bokcirkel.)

Jag har nyligen läst och uppskattar:

Kaffe med mjölk. 

Violeta. 

Han är så bra på att ta egentid.

1959.

Magnificat.

En ärthjärnas självbiografi.



söndag 17 april 2022

Vi begravde våra barn


I boken Vi begravde våra barn berättar 33 mammor om kampen mot missbruk av droger och läkemedel. Allt som står i boken har hänt.  Våra barn dog av missbruk av läkemedel eller droger. Någon gång, av någon orsak eller ingen synlig orsak alls, fastnade de i ett beroende. Våra berättelser visar att detta kan drabba vilken familj som helst, var som helst i Sverige i dag. Ingenstans fanns den hjälp som våra barn behövde för att överleva. I dag missbrukas ofta läkemedel och kemiska substanser, direktbeställda på nätet. Dagens droger och läkemedel är skrämmande lättåtkomliga och billiga. 

Berättelserna i Vi begravde våra barn har bearbetats och sammanställts av Elisabet Greek, journalist, Mari Rickardsson (författare till Aldrig längre än en tanke bort) och Tina Rydberg (författare till Vingar av stål). 

Alla tre är också medförfattare i boken.  Förord har skrivits av Anna Fugelstad, psykolog och narkotikaforskare vid Karolinska Institutet. Efterord har skrivits av Kai Knudsen, överläkare vid Sahlgrenska och ett känt namn i drogdebatten.


Jag läser berättelse efter berättelse i boken Vi begravde våra barn. Det handlar om barn - unga människor, ibland vuxna - men ändå någons barn - som dess föräldrar fått begrava. Det är mammorna som skriver. De skriver sina berättelser utifrån sig och sitt barn, sina förutsättningar och sina sår. De har sökt hjälp, ibland fått och ibland inte. Det handlar ofta om narkotika/droger, läkemedel, alkohol, livstrassel, möten med människor som påverkat dem i negativa termer, tillfälligheter och liv som gått i en riktning som den anhörige eller andra i hens närhet inte upptäckt i tid. Även om man upptäckt är det inte säkert att man hade kunna göra något, hjälpa personen in i rätt spår. 

Alla har försökt, försökt och försökt, alla har längtat, älskat och varit en plats för den som är berörd. Alla har förlorat någon de älskar. 

Det är viktig läsning, men också väldigt plågsam läsning. Det går (för mig) bara att läsa en berättelse i taget, vrida och vända på den, fundera kring familjens våndor och också vad det är som gör att var och en faktiskt inte kan få  -  eller får den hjälp som är nödvändig. 

Vi ser inte, missar målet. Med död och förtvivlan som följd. 

Varje död i narkotikans, beroendets, utanförskapets eller missbrukets spår är ett mycket stort samhällsmisslyckande. Varje självmord, likaså. 

Det här är viktig läsning. 

A..



 #stoppabegravningarna   #Vibegravdevårabarn  #roslagensbokhandel  #välkommentillbokhandeln  #välkommentillnorrtälje   #läsbaraläs  #orossamtal  #vimåsteptataompsykiskohälsa  

Jag tänker kring klichéer. Vad är det?


"Kliché eller klyscha är ett språkligt uttryck som används för att beskriva något som har använts så mycket att det slitits ut och endast används av slentrian eller vana, att ordens innebörd helt förlorat sitt värde." 


Vi möttes i ett samtal och en person sa att boken var fylld av klichéer. Jag har tänkt mycket kring det, för det skaver i mig. 


För mig fanns inte klichéer i boken, det fanns verkliga människor som levde sina liv som just de kunde. Unika människor. Som de individer de var och är, blivit och fostrats till av uppväxt, gener och omständigheter. 


Varför skavde det i mig? För att vi såg människorna och bilderna så olika, för att vi var nära eller långt borta från karaktärerna? För att jag blev ledsen över att någon tog ner bilden av boken, förringade, när delarna, sammanhang och människor var viktiga för mig? Jag vet inte, men det - varför - tål att tänkas på. 


Hur ställer vi frågor och skapar riktning för att hitta till det goda och fördjupande samtalet? Hur tänker vi för att hitta de viktiga frågorna om litteraturen i vårt samtal? Det som får oss mer lyhörda och lyssnande? 


För en tid sedan skulle vi tala om en bok. En deltagare sa: - jag vet inte om jag vill delta i samtalet. Jag tyckte så mycket om boken och vill ha den goda känslan kvar. Jag vill inte höra kritik och negativitet. Lite så känner jag också när någon kritiserar boken eller författaren. 


Avsikten med samtalet är inte kritik av bok, karaktärer eller författare. Avsikten är ett samtal om innehåll, hur har vi förstått karaktärerna och deras liv, liksom händelserna och det samhälle de lever i. Syftet är att lära sig, att lyssna på varandra och att reflektera över det som sägs. Att anstränga sig för att förstå alla som sitter i rummet och det som författaren vill säga, berätta. 


Jag tänker också på samtalet om boken "
10 minuter och 38 sekunder i en märklig värld ". Där talade vi t ex om samhällsstruktur, grupper och tolerans. Hur de människor som motats bort från familjer och släkt, och utsatts till stora umbäranden, var de som var allra mest toleranta mot varandra. 

Kan vi kanske sätta rubriken - Att förstå andra - som riktning i våra samtal? 


Njut dagen som den bästa. 


Anette


Det kan kvitta. Agota Kristof.


Det kan kvitta. 
Agota Kristof


Boken är tunn, den har korta berättelser. Avskalade, inget mer än nödvändigt. Så som Agota Kristof alltid skriver.


Läs bara läs, men läs en berättelse i taget, reflektera och se vad den säger. Varje berättelse är kort, märklig, precis. Vad säger den dig, egentligen? 


Yxan. 

Läkaren kallar på en ambulans till hustrun till mannen som föll olyckligt på en yxa. Hon ställer sig alldeles frågande. Hon är befriad, har hälsan och är lycklig. Hon behöver sannerligen inte en ambulans.


Kanske kan man le åt den korta berättelsen som berättar så mycket. Eller, vad säger den oss, egentligen? Hur har kvinnans liv sett ut, innan mannen föll så olyckligt?




#yxan. #detkankvitta #agotakristof #WahlströmWidstrand #läsbaraläs #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #välkommentillnorrtälje 



Annonsen. Marie-Hélène Lafon.

Annonsen. 

Marie-Hélène Lafon. 



Bonden Paul, 46 år, vill inte sluta sina dagar ensam på familjegården i södra Frankrike som han delar med två gamla morbröder och sin ogifta syster. Annette, 37 år, är bosatt i norr. Efter att ha brutit med fadern till sonen Éric vill hon börja ett nytt liv på annat håll. Hon svarar på Pauls kontaktannons.

Med sitt omsorgsfullt utmejslade språk, sin inkännande, träffsäkra och humoristiska blick har Marie-Hélène Lafon skapat en storslagen berättelse om ett möte mellan två skilda världar. Om tillkortakommanden, tillhörighet och främlingskap, förhoppningar och kärlek.


Marie-Hélène Lafon, född 1962, växte upp på föräldrarnas bondgård i Cantal, ett landskap som intar en central plats i hennes verk. Lafon är sedan 1980 bosatt i Paris där hon undervisar i klassiska språk. Marie-Hélène Lafon har tilldelats en rad priser, däribland Prix Renaudot och Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris.


Finns nu i pocket i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje


Närmast på min läslista

* Dom därute (bokcirkel, läsning pågår) 

* Röda korset (bokcirkel) 

* Tapetmakerskor (samtal 28/4-22)

* Annonsen, Marie-Hélène Lafon

 * Det kan kvitta, Agota Kristof (läsning pågår)

 

Jag har nyligen läst och uppskattar:

Kaffe med mjölk. 

Violeta. 

Han är så bra på att ta egentid.

1959.

Magnificat.

En ärthjärnas självbiografi.


Jag återvänder just nu gärna till:

Han är så bra på att ta egentid.



#annonsen #mariehelenelafon #elisabethgratebokförlag #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #välkommentillnorrtälje 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...