tisdag 21 januari 2020

Mjölkbudet - Anna Burns (Man Bookerpriset 2018)


Mjölkbudet. Hon är arton år och bor i en no-go-zon, hon rör sig gärna till fots. Här är det farligt att äga reservdelar till en Bentley, eftersom bilmärket kommer från ockupationsmakten. Han som kanske är hennes pojkvän flyttar runt delarna i sitt hem för att inte bli avslöjad. Och mannen som kallas för mjölkbudet verkar följa efter henne, med oklart uppsåt. Här råder en latent militär konflikt, i vilken alla på ett eller annat sätt är indragna. Rykten florerar, stadens hundar avlivas över en natt. Med stort siktdjup tecknar Anna Burns en ung flickas utsatta position i ett religiöst, traditionellt samhälle, där paranoian sedan länge ockuperar människornas kroppar. 

 Anna Burns föddes 1962 i Belfast, Nordirland. Mjölkbudet, som belönades med Man Booker-priset 2018, National Book Critics Circle Award och flera andra utmärkelser, är den första av hennes böcker som översätts till svenska.

Mjölkbudet - Anna Burns - erhöll Man bookerpriset 2018.

Mjölkbudet är den första av hennes böcker som översatts till svenska och vi ska läsa den i en bokcirkeln. Jag påbörjar läsningen och fångas omedelbart av texten som är helt annorlunda än min senaste läsning (Årsboken av Sven Olov Karlsson). Just det är fantastiskt, roligt och intressant - hur otroligt olika läsning är. Allt olika. All fantasi. Alla ord. Alla sammanhang. All text. Olika, men intressant, spännande, annorlunda och pockar på läsning.

Ja, som en märklig fröjd även om jag förstår att det kan komma att bli tufft. Också Årsboken var tuff, trots att DN skrev att det var vardagligt och trivialt.

Meningarna är så långa och vindlande att man blir andfådd - ska jag läsa fort eller långsamt? Jag riskerade att missa min hållplats på väg hemåt, när jag fångades av boken och läste hela meningar om livets tvära kast, där varje aspekt av varje fråga måste avhandlas och rymmas i en mening. Som tur är vet busschauffören att jag ska av - ja, var jag ska av. Det är tur när man får en uppslukande bok i sin hand.

Det här blir skoj. Annorlunda skoj.

A..


#annaburns #mjölkbudet #nirstedtlitteratur  #roslagensbokhandel  #enriktigbokhandel  #norrtälje  

14 februari 2020; Michael Wolhardt pratar löpning, äventyr och aktiviteter som skapar mer för andra...

Kalendernotering!

I bokhandeln talar vi gärna om böcker, författare och annat som hör böcker och läsning till. Vi pratar också gärna om rörelse, aktiviteter och mänskliga rättigheter. Utmaningar inspirerar och ibland sätter människor höga mål och skapar ordentligt pepp för andra. Michael Wolhardt, Norrtälje, har sprungit långt och samtidigt uppmärksammat viktiga frågor.

Den 14 februari 2020 kl 1700 kommer Michael till bokhandeln för att prata och visa bilder om några av sina aktiviteter. Han ägnar sig t ex åt löpning och dykning. Springer gör han gärna långt.

Välkommen till bokhandeln fredag den 14 februari för att lyssna till och prata om träning, rörelse och aktiviteter som skapar mer för andra. Han har t ex haft insamlingsfokus till fördel för Pride Norrtälje, Cancerrehabfonden och Musikhjälpen 2019 (tema; sex är inte ett vapen).

Härligt och skoj, säger bokhandlerskan om detta!

A..





Vi samarbetar med Sensus studieförbund
i våra arrangemang i bokhandeln. 

måndag 20 januari 2020

Årsboken - Sven Olov Karlsson


Februari.

Det är dagliga bekymmer, mänskliga absurditeter och offentliga angelägenheter. Eller också är de helt privata. För vems ansvar är det att hundarna rastas, hur snöhögarna röjs, om grinden öppnas utåt istället för inåt eller tvärtom? Ska man göra en orosanmälan om pappan ser ovårdad ut, mamman är på annat håll och barnet är oredigt klätt? Var går gränsen?

Vad är det för människor som slår sönder fönster på förskolor eller rastar sina hundar där på kvällar och helger? Kan man verkligen tolka de skyldiga som varande män, för att de har stora skor?

Vafalls, säger jag, hur är det att vara förskolelärare och lärare för de yngre årskurserna, de där små och oförstörda underbara glinen? Visst är det nästan det viktigaste jobbet av alla? Vad vore vi utan människor som arbetar med barnen?

Mars.

Det där med att verka i det tysta. Jag hörde någon gång någon säga att man måste plantera sin idé hos någon annan, som tror att det är sin, för att den ska kunna förverkligas. Inte vara noga med att den är sin egen. Jag tänker då också kring att manipulera, prata bakom ryggen, arrangera strategier, vara troll på nätet - att det är förskräckligt. Att inte våga vara schyst är verkligen att vara feg, eller vad säger vi om detta?

Vad är att verka i det tysta? Själv vill jag hellre verka med öppna och schysta samtal med människor som vill varandra väl, ja, som vill vandra väl genom våra dagar tillsammans på jorden.

Även trollen behöver uppmuntran och bundsförvanter, tydligen, förstår jag när jag läser novellen för mars. Kanske är det människor som ligger bakom förödelsen, ändå? Är de alldeles ensamma kan de dö, men med samförstånd, vänlighet och kärlek så frodas de, förstås. En kvinnas list kan tydligen också uppmuntra en man att fortsätta. Ett leende och en mild strykning på armen gör uppenbart skillnad. Huga, säger jag om trollen på nätet. Huga, huga.

April. 

Rasism är också en hiskelig fråga. Vad gör skillnad för människor? Hur kan fler bli utsatta för rasism för att en enskild människa skapar terror? Ja, jag ser och förstår att det sker, men tänker att mekanismerna är alldeles absurda. Kvinnan som städar har ju inget alls att göra med terroristens agerande. Varför ska hon drabbas av rasismen som följer i terroristens spår - för att hon är mörkhårig, har en annan hudfärg, råkar vara född i ett annat land som präglar hennes dialekt/språk eller andra ovidkommande riktningar som koppling till terrorn? Varför? Hur hindrar vi detta? Vad faller på min roll? Ser jag min roll i vår samhällsutveckling - eller är det bara någon annans?

Hur reagerar vi när katastrofen och skräckscenariot landar vid våra fötter, tränger sig på och kommer nära? Hur tänker den som är van och förberedd jämfört med den som flytt från död och förödelse? Hur tänker den som inte förstår, inte tror att det kan hända? Hur lång tid tar reaktionen för handling och hur reagerar vi på chocken?

Jag minns var jag var när lastbilen drog fram över Drottninggatan i Stockholm. Jag lokaliserade mina barn och min sambo. Alla var trygga, fast fasan var stor. Jag följde rapporteringen. Frågorna var många och svaren få. Hur påverkas man av rykten? Hur lyssnar man till budskap som gissats fram? Hur fort går det att dela - bidra till ryktesspridningen - fast man inte borde?

För den som skadats förr lär kroppsminnet tala. Det lär hitta sina gamla spår, väckas på nytt, låta fasan ge sig till känna. Vi andra lär oss nytt, det obegripliga kommer närmre. Människor kommer att hata de oskyldiga, för att någon gjorde fel och de är från samma riktning - österut - utan annan koppling till varandra. Vems är skulden? Vilket samhället bidrar vi till när vi tyst betraktande inte protesterar mot ordbruk, attacker och rasismen? Vad gör skolan här? Vad gör samhället här? Vad gör du och jag i motandet av rasism, utsatthet, hat och andra trasigheter i samhället?

Årsboken tål verkligen läsning. Den väcker mig. Plockar frågor ur mitt inre. Skaver, slår upp sår och plågar. Säkert kan den läsas med en sorts lätthet också, även om jag personligen inte verkar lyckas med det. Kanske beror det bara på hur vi, var och en, är.

Handlar majs berättelse om familjevåld? Är det det jag ska tänka på där? Det är otydligt, smygande och farligt, ja, kanske är det precis så som familjevåldet kan vara? Otydligt, smygande och farligt - dolt för den som inte ser (eller inte vill se), farligt för den som är utsatt. När vi kommer till juni kan jag tänka mig att vi t ex kan tala om familjer och relationer, vår relation till alkohol och till saker som visar vilka vi är,  kanske också om makt (högst och argast röstresurser gäller) och hur vi visar omsorg om varandra. Hur ser familjen och dess band ut, egentligen? I oktober står ängslan på programmet. Den lilla byn där fritidshuset står, skilsmässan, oron för sig själv och sitt barn, okunskap om svåra frågor (elsystem), hur någon behandlats som liten och någon annan får en helt annan lott och hur hantverkaren tar sig jobb på ett sätt som kan vara bra för en person och rätt jobbigt för någon annan. Ängslan & oro, kaxighet, pratsamhet som leder till byskvaller, med mera, med mera - ja, jösses så det kan bli. Så trivialt är det inte, med allas olika personligheter och dagliga bekymmer - allvarligt, vill jag snarare säga. Nej, trivialt är verkligen fel ord att använda om Årsboken av Sven Olov Karlsson - och allt eller mycket av det som dyker upp däri. (DN 20200119). Berättelsen i december kan nästan anses beröra regeln om alltings jävlighet - som t ex när man inte minns var man har parkerat sin bil och livströttande familje- och traditionsbetingelser som påverkar en när man närmar sig årets värsta högtid. Hur många är det inte som har slarvat bort sin bil på den överfulla bilparkeringen i julhandeln? Som inte minns var man ställt den?

Nu skulle jag vilja att Sven Olov Karlsson kommer till bokhandeln och pratar med oss - bokhandelsfolket och alla samhällsintresserade i bygden (så långt utrymmet räcker) - om några av de viktiga frågorna som väcks här. I det samtalet skulle det ju passa sig väl att någon av skribenterna i Handbok för demokrater deltar, eller vad säger vi om det?

Vad sägs om att påbörja ett projekt med riktning Demokratisamtal i bokhandeln (eller på annan plats i samarbete med bokhandeln)? Vilka vill delta i ett sådant samarbete, tro? Café rekommenderas? FN-föreningen? Norrtälje Stadsbibliotek? Riksteaterföreningen? Roslagens Sparbank? Vem mer? Vem annars?


År 2017 gav Sven Olov Karlsson ut reportageboken Brandvakten. Den handlar om den stora skogsbranden i Västmanland år 2014. Brandvakten blev nominerad till Augustpriset 2017 i kategorin Årets svenska fackbok - där nomineringens text om boken löd; "Utifrån den stora skogsbranden i Västmanland associerar författaren globalt och lokalt, från det snäva ekonomiska perspektivets påverkan på miljön till det nära skogsägandet och det lilla livet. Ett välflätat reportage om de risker vi skapat."

Jag har inte läst Brandvakten. Det kanske jag borde göra.

A..




#årsboken #svenolovkarlsson #naturkultur Natur & Kultur #enriktigbokhandel #roslagensbokhandel

söndag 19 januari 2020

18 april 2020 - kl 1200; boksignering Gunnar Ståhl - Spionen Sidorenko och de ryska bombningarna av Stockholm 1944

Kalendernotering!

Lördag 18 april 2020 - kl 1200!

Gunnar Ståhl kommer till bokhandeln för att (prata om och) signera sin bok: Spionen Sidorenko och de ryska bombningarna av Stockholm 1944.

Det blir skoj, eller hur?

Peppelipepp.


A..









Vi samarbetar med Sensus Studieförbund i
våra arrangemang i bokhandeln.


#gunnarståhl #sidorenko #enriktigbokhandel #Roslagensbokhandel #boksignering #Norrtelje #SensusNorrtälje

Tung - av Kiese Laymon


Tung - av Kiese Laymon.

Det är en skarp bok om en människa som gör upp med sitt liv, sin familj eller kanske mest med sin mor. Hur lätt är det att bryta sina spår? Vad är destruktivitet? Har han ett bra liv eller förstör han för sig själv? Vad har vi ansvar för själva och vad påverkas vi av från tidigare generationer? Hur lätt är det att rycka upp sig?

Vad är detta? En memoar, en biografi alltså. Ja, nej, det är inte en roman. Vad händer om man läser en biografi som en roman eller tvärtom? Vad gör det med berättelsen?

Boken heter Tung - på svenska. Den är rätt tung, för att berättelsen är tung. Livet är tufft att leva. På engelska är titeln Heavy : An American Memoir - vilket tydliggjorde riktningen, eller hur?

Tung - skaver i mitt huvud. Den återkommer, väcker mig, för mina tankar till andra människor och deras liv. När blir jag klar med en bok? Hur länge får den påverka mig? Hur ofta vill jag tala om den?

A..



Vi samarbetar med Sensus Studieförbund
i våra arrangemang i bokhandeln.



#kieselaymon  #naturkultur  #enriktigbokhandel  #roslagensbokhandel  #norrtälje  #norrtalje

lördag 18 januari 2020

Virkade bokmärken



Det här är boken för alla virkande bokälskare! Eller kanske bara för dig som älskar att pyssla. Den är riktigt härlig, ja, väldigt rolig att bläddra i och begrunda. Det här är görbart. Det här kan bli riktigt skoj!

Jag tänker att de måste vara rätt lätta att göra eftersom mönstren är supertydliga. Man blir glad av figurerna. Nu ska garnet fram! Var kan jag köpa garn och virknålar i Norrtälje?

Boken består av beskrivningar av roliga bokmärken som vi kan virka. Dessa fantastiska bokmärken kan vi sen placera mellan sidorna i våra vackraste romaner, kärvaste deckare och i de viktiga böckerna om världens historia.

Bokmärken är bra för oss själva, i vårt eget läsande, men också som vackra små egengjorda presenter till vår läsande omgivning. Själva pysslandet kan vara bomull för själen. Både boken och de virkade små bokmärkena kan vara en perfekt liten glädjespridande present - som man kan tänka sig kan bli beroendeframkallande när man fått ordning på det första lilla alstret. Visst kan de göras av både stora och små?

Det här blir skoj, riktigt, riktigt skoj.

Välkommen till bokhandeln i dag! Vi har böcker som skrapar i själen, väcker skräcken i kanten, får oss att njuta av texten och berättelsen - och också böcker om handarbete. Böcker är en fröjd, eller hur? Ett bokmärke mitt i - gör det än bättre. Peppelipepp!

A..

Klicka på bilden för att komma till
text om bokhandelns historia.


#virkadebokmärken #legindförlag #legind #jonasmatthies #handarbete
#roslagensbokhandel #enriktigbokhandel #norrtälje #norrtalje

Spåren efter dig - Katherine Webb

Det är april 1942. Ett barn försvinner under en bombnatt, den sex år gamla Davy Noyle är borta. Frances Parry bar ansvaret för honom och drabbas av svåra samvetskval. Hon vägrar att tro på att han är död. 

När tystnaden lägger sig och dammet slutar yra över staden hittas en kropp, men det är kroppen av ett annat barn. Flickan som hittas har varit saknad i över tjugo år, och hon var Frances bästa vän. 

Vad händer nu? Vad gör det här med Frances minnen och hennes sökande efter Davy? Hur har händelsen med vännen påverkat hennes liv? När ska sanningen komma fram? 


Välkommen till bokhandeln vid Lilla torget i Norrtälje idag!


 



#historiskamedia #katherinewebb #spårenefterdig
#enriktigbokhandel #roslagensbokhandel #norrtälje #norrtalje





fredag 17 januari 2020

Barabbas - Pär Lagerkvist


Romanen Barabbas fick stort genomslag när den kom ut 1950 och sägs vara avgörande för att Pär Lagerkvist tilldelades Nobelpriset i litteratur år 1951.

Barabbas handlar om rövaren som döms till döden, men som benådas då Jesus från Nasaret korsfästs i hans ställe. Händelserna på Golgata ger Barabbas ingen ro och han blir en grubblande enstöring.

The Nobel Prize in Literature 1951 Pär Fabian Lagerkvist “for the artistic vigour and true independence of mind with which he endeavours in his poetry to find answers to the eternal questions confronting mankind”


torsdag 16 januari 2020

Årsboken - Sven Olov Karlsson


Man får inte spilla kaffe på sin bok, men det är gott och trivsamt med kaffe och fika när man läser och/eller talar om böcker i bokcirkeln i bokhandeln. Fika hör ju till, eller hur?

Vad sägs om att läsa Årsboken - av - Sven Olov Karlsson i en bokcirkel?  

Boken består av noveller, ja, som i kortare berättelser, månad för månad. Där finns förstås saker att fundera kring. Om dessa kan vi tala när vi möts igen, eller hur? Vad gör berättelsen med oss? Vilka påverkar oss, hur påverkar de oss?

Vem ska jag skriva för, undrar Sven Olov Karlsson i sin inledning. Ja, hur ska man kunna veta vem man ska skriva för? Vem vill lyssna när vi talar? Vem vill läsa det vi skriver? Vem vill fundera över samtidens frågor? Bara det blir plötsligt en spännande tanke? Vem och varför, blir en ständig undran.

Januari. Det är vilket januari som helst, inte nödvändigtvis just detta som ändå är ganska varmt.

Jag tänker på utsatthet, rädsla,  psykisk ohälsa och omsorg. Jag tänker på människor som tvingas leta källarförråd som boende för natten eller för att gömma sig, vara rädd för att synas och höras och hålla sig undan från kladdiga händer. Jag tänker också på omsorgen i de små handlingarna, som att vara busschaufför och erbjuda värme på en bänk i bussen istället för på den kalla utanför.

Det finns mycket vi kan göra - det finns mycket som samhället kan göra, och vi som enskilda personer. Vi är samhället, eller hur? Vi kan t ex skapa förutsättningar för människor att leva i trygghet, som att se andra och hjälpa. Vi kan vara aktiva medmänniskor och inte bara passera med stängda ögon.

Årsboken märks redan här, sätter spår och skrapar i min själ.

Kaffet har förlaget spillt, inte jag. För mig är det viktigt att vara rädd om böckerna. Ja, det är det säkert för förlaget också. Kafferingen (eller om det är te eller något annat) är tryckt på bokomslaget, kanske som en påminnelse om att vi ska njuta stillsamt av det goda samtidigt som vi läser, begrundar berättelserna i den här boken.

A..



#årsboken #svenolovkarlsson #bokcirkeln #norrtälje #roslagensbokhandel #enriktigbokhandel #naturochkultur

onsdag 15 januari 2020

Löparna - Olga Tokarczuk (nobelpris i litteratur 2018)



Löparna är en roman om att befinna sig i rörelse. Det är också en berättelse om att bjuda motstånd – att bromsa och bevara. 

Frédéric Chopins syster smugglar hans konserverade hjärta över gränsen till Polen. En kvinna flyger över halva jordklotet med uppdraget att barmhärtighetsmörda sin dödssjuka tonårskärlek. En man sjunker långsamt ned i galenskap efter att hans fru och barn mystiskt försvunnit under en semesterresa, för att sedan lika mystiskt dyka upp igen. Den ryska sekten Löparna förkunnar att vägen till frälsning ligger i att aldrig slå sig till ro. Episoder och fragment avlöser varandra i en lekfull och originell romantext som rör sig fritt genom tid och rum. Det handlar om resande och migration, liv och död, och den mänskliga kroppens förfall och bevarande.

Olga Tokarczuk
fick nobelpris i litteratur 2018 (utdelades 2019), vilket är ett gott skäl att läsa boken. Vi har läst och läser den nu i bokcirklar i bokhandeln.

Flera personer i cirkeln tycker att den är en smula svår, men samtidigt väldigt intressant. Vi vill försöka mer, är budskapet. Vi tänker oss därför att vi ska återkomma till boken även vid kommande träffar i bokhandelns cirkel/cirklar. Vi låter den helt enkelt följa med oss under en längre tid, läser ett nytt kapitel till ett kommande möte även om vi då också har en annan bok på vår agenda.

Kan man läsa flera böcker samtidigt? Ja, det vill vi ju tro.

A..

Sven Barthel skriver....

Sven Barthel, född 1903 i Botkyrka, död 1991 i Stockholm, var en svensk författare, journalist, teaterkritiker och översättare. Han var verksam under perioden 1928-1991.

Han var son till mikrobiologen Christian Barthel. Han studerade vid Stockholms högskola 1921–1924 och gifte sig med författarinnan Viveka Starfelt 1936.

Barthel var en naturskildrare med särskilt intresse för Stockholms skärgård.

Sven Barthel var redaktör för bokserien De odödliga ungdomsböckerna (från dess start 1937), för Vintergatan: Sveriges författareförenings litteraturkalender (från 1939), för Levande livet 1948–1949 och för Dagens nyheters söndagsläsning 1948–1968. Han var även litteraturkritiker i Expressen 1944–1946, teaterkritiker i Vi 1944–1947, i Dagens Nyheter 1948–1968. Som översättare har han bland annat översatt Möss och människor av John Steinbeck och pjäser av Eugene O'Neill och Tennessee Williams.

Hans bibliografi rymmer t ex;
1928 – Ramsöpojkar
1929 – Strandhugg
1929 – Sill och fisk
1931 – Atlant
1932 – På väg till Colón
1933 – Harstena
1933 – Hallänningarna på Kattegatt
1934 – Loggbok
1935 – Kust
1935 – Ö
1937 – Slagruta
1940 – Cykloncentrum (tillsammans med Roland Svensson)
1941 – Äventyrens värld
1943 – Stränder
1944 – Akvareller och teckningar av Ludvig Nordström
1945 – Gillöga (tillsammans med Roland Svensson)
1950 – Öar i urval
1951 – Albert Bonniers stipendiefond för svenska författare
1901–1951 1952 – Skärgård (illustrationer: Roland Svensson)
1954 – Finska valsen
1958 – Den förtrollade trädgården
1963 – Atlant med en återkomst
1973 – Svenska Lillö
1975 – Somrarnas ansikten
1985 – Bull i skärgården
2000 – Strandhugg och andra skärgårdsstycken
2010 – Från 10 år med Vindfält (ett urval av kåserier och berättelser med illustrationer av Stig Fyring)

Översättare: Barthel, Sven
Sven Barthel har t ex översatt;
1937 – Mark Twain: Tom Sawyers äventyr (The Adventures of Tom Sawyer) (Bonniers)
1937 – Graham Greene: Mordvapen till salu (A Gun for Sale) (Bonniers)
1938 – John Steinbeck: Riddarna kring Dannys bord (Tortilla Flat) (Bonniers)
1939 – Nordahl Grieg: Ännu är världen ung (Ung må verden ennu være) (Bonniers)
1942 – Karen Blixen: Vintersagor (Vintereventyr) (översatt tillsammans med Viveka Starfelt) (Bonniers)
1944 – William Saroyan: Jag heter Aram (My Name is Aram) (Bonniers)
1947 – Eugene O'Neill: Si, iskarlen kommer!: skådespel i fyra akter (The Iceman Cometh) (Bonniers)
1949 – Tennessee Williams: Linje Lusta: skådespel i 3 akter (A Streetcar Named Desire) (Bonniers)

(Källa Wikipedia 20181103)



Jägarinnan - Kate Quinn

Sibirien, före kriget: När andra världskriget närmar sig sätter stridspiloten Nina Markova allt på spel och ansluter till Natthäxorna, ett kvinnligt bombregemente. Efter många, många flygningar hamnar hon bakom fiende- linjen, plötsligt i händerna på den ökända mördaren Jägarinnan och tvingas uppbåda all sin styrka och list för att överleva. 

Köln, 1950: Efter krigsslutet lämnar den brittiska krigskorrespondenten Ian Graham journalistiken för att leta upp nazistiska krigsförbrytare. Ett mål kvarstår: Jägarinnan. För att hitta henne samarbetar han med Tony, som kontaktar stridspiloten Nina. Nina är det enda vittne som lyckats fly från henne levande. 

Boston, 1946: Sjuttonåriga Jordan McBride blir lycklig när hennes pappa, som varit änkling under en lång tid, äntligen träffar en ny kvinna. Hon märker snart att den milda tyskan döljer något. Jordan börjar gräva i sin nya styvmors bakgrund och inser snart att hon bär på stora hemligheter. 

Tre - eller kanske fler - människoöden flätas samman i Kate Quinns nya verk om kvinnligt mod, oväntad vänskap och familjehemligheter under andra världskriget.

Nej, den här boken innehåller inte så mycket krig även om den gör återkopplingar till kriget och livet under den perioden, men den innehåller många personliga kopplingar och förvecklingar som på ett eller annat sätt för berättelserna framåt. Hur påverkas vi av händelser i våra liv, hur skadas vi och hur drivs vi framåt?

Vi kan här t ex fundera kring hur vi blir, hur vi kan eller inte och vem som drabbas av kärleken och omsorgen - och varför. Människor utvecklas och förändras genom årens lopp, konsekvenserna sprids till fler och livet förändras. Hur ser karaktärerna Jordan, Nina, Ian, Tony och Ruth ut? Hur präglas de och hur påverkar de andra? Hur har författaren lyckas skapa karaktärerna?

Det här är en bok om kärlek, om  hämnd, om rättvisa, om rädsla, om kunskap och om idoghet. Ja, inte bara, det finns förstås väldigt mycket mer. Det finns många bottnar här som tål att funderas över.

En skön läshörna, en varm filt över benen, en kopp varmt te och en bok är något väldigt tillförande denna mörka och regnblåsiga årstid, eller hur?

Välkommen till bokhandeln för införskaffande av en riktigt bra bok. Vad passar just dig?

A..

fredag 10 januari 2020

Att bokcirkla är fantastiskt - vill du vara med?

Att bokcirkla är fantastiskt.

Vi läser alla samma bok, för att sedan träffas över en fika och samtala om boken. Vi läser i huvudsak nyutgivna romaner (inte feelgood och inte deckare), gärna något som skaver en aning för att väcka samtalet kring viktiga frågor. Vi träffas ca en gång per månad, läser alltså en bok per månad i cirkelns form.

Vi samtalar i lagom långsam takt i bokhandeln, en åt gången har ordet och vi går gärna laget runt. Vi undviker att avbryta varandra och vi försöker hålla oss till ett samtal åt gången - alltså inte flera samtal över bordet i samma stund. Vi har inga problem att byta ämnen under samtalets gång, om/när nya associationer dyker upp med anledning av läsningen.

Vi lyssnar till vad den som talar säger, begrundar. Vi talar vidare på samma tema eller väljer något annat som nästa person vill tala om, ja, men vi håller oss hela tiden till boken och de frågor som finns däri. (Ja, det händer att vi slirar, men då är det samtalsledarens och gruppens ansvar gemensamma att putta oss tillbaka till ämnet).

Som samtalsledare försöker jag få er att vara kvar i boken, lotsa er till nya frågor, få er alla att tala (i den mån ni vill tala) och kanske också fördela ordet lite jämnt. Min/samtalsledarens åsikt om boken är högst sekundär (som i oviktig) och lämnas gärna därhän (ja, jag läser i princip alla bokcirkelböcker, eftersom det är mer intressant och lätt också för mig att leda och höra era tankar när jag själv vet vad ni talar om).

Alla runt bordet behöver få plats - såväl fysiskt som att få tala. Allas tankar och reflektioner är lika mycket värda - och av lika stort intresse. Vi talar om boken och ju fler tankar som hittas om boken, desto mer kan vi lära oss av vår läsning, om oss själva, om tankar om författarens intentioner och kunskap, om vår kunskap om ämnet och annat kring hur den tillför för vår egen utveckling (inom fler områden är bara läsning).

Kanske syftar samtalet till fördjupning om livet, om läsningen och vårt sätt att se på andra, ge andra och oss själva möjlighet till plats och förnyade tankar? Ja, ibland känns samtalet som en terapistund -  vi lär och utvecklas, vrider och vänder på tanken.

Är bokcirkelns samtal samma som förs hemma över köksbordet med en nära vän eller blir det annat i den här konstellationen? Eller är din grupps samtal lika som en annan grupps? Varje grupp är unik, varje människa är unik - precis som varje bok är. Din grupp blir vad du gör den till, ja, du och resten av personerna i gruppen. Din grupp består av dig och övriga - ni är något annat än andra, ni är unika tillsammans. Jag tänker att det är viktigt att visa varsamhet kring detta, att vi ser och visar omsorg om varandra i gruppen - och att vi förstår att det är just så. Ni är en fantastisk enhet, ni tillsammans.

Låt oss tala om innehållet i böckerna utifrån de vi är, det vi uppfattar och förstår - och låt oss lyssna till andras tankar och uppfattningar, för att försöka förstå - både boken och människan. Låt oss visa omsorg och uppmärksamhet till de som ingår och deltar i samtalet - det är de personerna som är där, de som ingår och deltar - som gör skillnad.

Vi kan gärna avstå från att säga att boken är dålig och vara starkt kritiska - och istället diskutera innehåll, trådar, betydelser, karaktärer, realiteter i samhället, associationer till kunskap och egna erfarenheter i ämnet, vad författaren vill säga och hur den påverkat oss. När någon säger att boken är dålig - har det en tendens att försvåra det fortsatta samtalet, på något sätt sätta punkt redan innan vi har börjat. Uppfattningen är förstås tillåten, men vi talar hellre och gärna om innehåll - istället för bra/dåligt. Det ger helt enkelt en möjlighet till utvecklande samtal. Låt oss hitta sakfrågorna som författaren skriver om, se hur författaren hittat dit och vad som spelar roll.

Vi träffas ungefär en gång per månad, vi fikar tillsammans och avslutar mötet med att gruppen väljer en ny bok. Bokhandlerskan föreslår fem nyutgivna romaner, varav gruppen (stillsamt & demokratiskt) väljer en av dessa för kommande läsning. Förutsättningen för deltagandet i cirkeln är att deltagarna köper boken i bokhandeln. Därutöver tillkommer ingen kostnad (mer än det delade fikat, någon gång ibland).

Undrar du mer om bokcirkeln, så titta in i bokhandeln för ett prat om detta.

Vill du vara med i en bokcirkel i bokhandeln, så hör av dig med din anmälan - bäst genom ett besök på plats i butiken.

Anette Grinde
bokhandlerska i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje
tfn 0708 905 731

måndag 6 januari 2020

Trettondagen stängt (röd dag)

Normala öppettider; 

Vardagar 1000-1800
Lördagar 1000-1500
Söndagar & andra röda dagar - stängt


 Måndagen den 6:e januari 2020 - trettondedag jul

Trettondedag jul är en helgdag / röd dag i den svenska kalendern. Trettondedag jul är en kristen högtid som infaller på den trettonde dagen i julhögtiden, det vill säga den 6 januari och är i Sverige en allmän helgdag. 

Trettondedagen firas bland kristna till åminnelse av uppenbarelsen av Jesus som Guds son genom hans födelse, genom hans Kristi dop, genom hans första underverk (vinundret i Kana) och uppenbarelsen genom Betlehemsstjärnan för de tre vise männen. Detta tema har inom västlig kristendom kommit att överskuggas av de tre vise männen, som skall ha kommit till Jesus med guld, rökelse och myrra. Trettondedagen är trettonde dagen under julen med juldagen inräknad. 

I de flesta kristna länder anses Trettondedag jul avsluta julen (till skillnad från i Norden, där julen allmänt anses avslutad med tjugondedag jul).   

Tung - Kiese Laymon


Tung. 
Kiese Laymon.
2019
Natur & Kultur

Den är tung att läsa. Han är tung. Livet är tungt. Det här är viktig läsning, för att den handlar om hans - någons - livssituation. För att det är en människas uppgörelse, bearbetning av livet och relationerna. Och för att jag kan lära mig mer av läsningen.

Kiese Laymons bok är en berättelse om kärlek, lojalitet, missbruk, våld, utsatthet och liv. Det är hans historia. Sedd från sitt - hans - perspektiv. Det är en uppgörelse - han vill berätta för sin mor hur han ser på saken.

Ungdomar skadar varandra. Pojkar skadar flickor. Föräldrar skadar sina barn. Med mera. Med flera. Var och en skadar också sig själva. Man undrar varför. Man kan undra varför mänskligheten gör så, eftersom det inte är unikt för få. Ungdomar och människor utforskar sina och andras gränser, men ibland/ofta ter det sig skrämmande och sorgligt.

Det finns också en rädsla att anges, upptäckas eller försäga sig. Man/de vill inte upptäckas. Vi är alla otillräckliga, vi utforskar livet i olika åldrar och ibland till skada för både oss själva och för andra. Är livet möjligt att leva utan att skada/skadas?

Vad föds vi till? Hur ser lojaliteten ut? Var går gränsen? Hur klarar vi livet med de förutsättningar vi ges?

Varför slår hon? För att straffa honom eller sig själv? För att det görs så i hennes samhälle? För att hon tror att fostran blir bättre med rädsla och slag istället för med värme, omsorg och kärlek?

Det här med att svarta behöver prestera dubbelt så mycket som vita men ändå få hälften är makabert. Det är ett återkommande tema i berättelsen, berättar om orättvisor i grundstrukturen i samhället. Ett strukturellt fel, helt enkelt. Precis som våldet. Är det som med kvinnor jämfört med med män, att kvinnor behöver prestera dubbelt så mycket jämfört med män och att man frågar efter kvinnors agerande och klädsel i våldssituationer. Ja, som normaliserade strukturella orättvisor.

Jag behöver andas, torka tårarna, hoppas på att kärleken och rättvisan finns i mänskligheten. Det gör den väl?

Hur tänker vi om språket, slanget och översättningen? Är språket lätt och schyst - som i bra, vackert och/eller lättläst? Är det rätt översatt? Hur översätter man egentligen? Gör man det rakt av, hittar känslan och förmedlar just det författaren försöker säga? Eller hittar man sitt eget spår?

Hela livet blir en kamp mot de andra. Här finns ett synnerligen tydligt vi och de. Oavsett hur de svarta gör, så gör de fel. Det är så förödande tragiskt att läsa om hur Kiese Laymons sanning ser ut. Så förödande orättvist.

Därutöver ser jag boken som Kiese Laymons uppgörelse med sin mor. Han berättar sin syn på saken, på livet och visar hur det är och varit, från hans perspektiv. Hon, duet i boken, är en mor han älskar, men ändå blir slagen av. Duet är en mor som gör skillnad, men också skadar.

"Är man en våldsam person om man inte bryr sig om ifall man orsakar andra smärta?"

Hur omarbetar man orden? Hur påverkar vårt förhållningssätt till orden våra tankar om livet? Hon, duet, gav honom språket. Hur värdefullt blev det i hans liv? Hur påverkade hon, duet, honom?

Jag vill att du berättar hur det känns när du är med mig.
Tung, sa jag.
Tung som i djup? 
Kanske lite, fast mer tung som i stor. 
Tung som i sjukt fet. 

Är det så att hela livet går ut på att hitta lyckan, förhålla sig till livet, använda sina egna triggers (sin sorts drog) för att må bra och försöka förstå sin roll i familjen eller i livet, hitta sitt rätt?

Mat. Våld. Rasism. Sex. Orättvisa. Olycka. Längtan. Lycka. Missbruk.

Det handlar om livet. Och om kärleken till den/de han älskar.

Livet är tufft, ja, förskräckligt tufft.

A..


#kieselaymon #Norrtälje #roslagensbokhandel #enriktigbokhandel #naturochkultur @naturochkultur #bokvalsbordet #bokcirkeln #anorexia #övervikt #missbruk #rasism #spelmissbruk

söndag 5 januari 2020

Prisbelönta författare att läsa?

  • ALMA-priset 2018;  Jacqueline Woodson - Brun flicka drömmer
  • ALMA-priset 2019; Bart Moeyaert är en belgisk författare, född 1964 och bosatt i Antwerpen. Han debuterade som 19-åring och har sedan dess genererat drygt 50 titlar - allt från bilderböcker och ungdomsböcker till poesi, dramatik, sångtexter, TV-manus och essäer. Hans böcker finns översatta till mer än 15 språk.
  • Augustpriset 2019; Marit Kapla - Osebol
  • Augustpriset 2018; Linnea Axelsson - Aednan
  • Borås tidnings debutantpris 2018 – Agnes Lidbeck för romanen Finna sig ("För en knivskarp roman om konsekvenserna för hon som finner sig i den kvinnliga treenigheten: moder, älskarinna och sköterska.") 
  • Borås tidnings debutantpris 2019 – Wera von Essen för romanen En debutants dagbok ' ("För en nonchalant och stilsäker berättelse som med dagbokens logik utforskar villkor och gränser för skapande").
  • Nobelpriset i litteratur 2017;   Kazuo Ishiguro
  • Nobelpriset i litteratur 2018;  Olga Tokarczuk
  • Nobelpriset i litteratur 2019; Peter Handke
  • Nordiska rådets litteraturpris 2018”Jag skriver mot mörkret i världen”, säger Auður Ava Ólafsdóttir, mottagaren av Nordiska rådets litteraturpris 2018. I romanen Ör möter vi en medelålders man som reser till ett krigshärjat land i Europa för att ta sitt eget liv, med verktygslådan i bagaget. Han upptäcker under resans gång att varje människa har en verktygslåda och ett val för hur den används. Ör är en liten bok med ett stort hjärta. Den är full med underfundig humor och ett språk som gnistrar av liv, samtidigt som den ställer djupa frågor om liv och död, om individen gentemot helheten, om människans privilegier, rättigheter och plikter i världen. Inte minst plikten att ge mänskligheten lov att utmana mörkret.



Jane Austen

Jane Austen, tecknad av hennes syster Cassandra.
Denna pennteckning från 1810 är det enda
kända porträttet. (wikipedia)

Bibliografi från wikipedia
 
(20200105)


Romaner utgivna under Austens livstid och strax efter hennes död

1811 – Sense and sensibility
Förnuft och känsla (översättning Marie-Louise Elliott) (Natur och kultur, 1959)

1813 – Pride and prejudice Stolthet och fördom (översättning C. A. Ringenson) (Bonnier, 1920)
Stolthet och fördom (reviderad översättning av Gösta Olzon) (Forum, 1946)
Stolthet och fördom och zombier: den klassiska kärleksromanen nu med ultravåld och zombieförödelse (översättning Sara Carlsson) (Kakao/Klonk, 2009)
Stolthet och fördom (översättning Gun-Britt Sundström) (Bonnier, 2011)

1814 – Mansfield Park Mansfield Park (översättning: Maria Ekman) (Norstedt, 1997)

1816 – Emma Emma: eller talangen att uppgöra partier för sina vänner (anonym översättning) (1857)
Emma (översättning Sonja Bergvall) (Forum, 1956)
Emma (översättning Rose-Marie Nielsen) (Bonnier, 2010)

1818 – Northanger Abbey Northanger Abbey (översättning Rose-Marie Nielsen) (Studentlitteratur, 1993)

1818 – Persuasion Familjen Elliot: skildringar af engelska karakterer (anonym översättning) (1836)
Övertalning (översättning Jane Lundblad) (Tiden, 1954)
Övertalning (översättning Eva Wennbom) (Harlequin, 2008)
Övertalning (översättning och noter: Maria Ekman) (Bonnier, 2013)

Övriga verk 
Lady Susan (novella i brevform, skriven 1795, utgiven postumt)
Lady Susan (översättning Eva Liljegren) (Fischer, 1993)
Sanditon (ofullbordad 1817, utgiven med fortsättning av Anne Telscombe) Sanditon (översättning Sonja Bergvall) (Rabén & Sjögren, 1977)
The Watsons (ofullbordad, utgiven i mitten av 1800-talet med en fortsättning av Austens brorsdotter Catherine Hubback under titeln The younger sister)
Love and Freindship [avsiktligt felstavat av Austen]
Kärlek och vänskap och andra tidigare verk (översättning Lars Axelsson [m.fl.]) (Pontes, 2004)
Henry and Eliza The Three Sisters The History of England Catharine, or the Bower Jane Austen’s little instruction book (redigerad av Sophia Bedford-Pierce)
Visdomsord från en klok kvinna (översättning: Birgitta Rydberg) (Lindhs presentböcker, 1996)
My dear Cassandra (redigerad av Penelope Hughes-Hallett)
Jane Austens liv i brev och bilder (översättning Lena Torndahl) (Forum, 1994)

Mer information om Jane Austen finns på wikipedia.

fredag 3 januari 2020

Kerstin Ekman

Kerstin Ekman är onekligen en produktiv och kompetent författare. Vi har flera av hennes böcker i bokhandeln. Är du nyfiken på hennes böcker, så titta in i bokhandeln. (Flera av hennes böcker finns också i antikvariatet, en trappa upp i bokhandeln).


Bibliografi från Wikipedia

1959 – 30 meter mord (detektivroman)
1960 – Han rör på sig (detektivroman)
1960 – Kalla famnen (detektivroman)
1960 – Tärningen är kastad (filmmanus)
1961 – De tre små mästarna (detektivroman)
1962 – Den brinnande ugnen (detektivroman)
1963 – Dödsklockan (detektivroman) (film 1999 – se vidare filmen Dödsklockan)
1964 – Societetshuset (TV-serie)
1967 – Pukehornet (roman)
1970 – Menedarna (roman)
1972 – Mörker och blåbärsris (roman) (TV-pjäs 1980)
1974 – Häxringarna (roman, del 1 i tetralogin Kvinnorna och staden, tidigare kallad Vallmstasviten eller Katrineholmssviten)
1976 – Springkällan (roman, del 2 i tetralogin Kvinnorna och staden)
1977 – Vykort från Katrineholm (specialbok, julhälsning från Albert Bonniers Förlag, såldes ej i handeln)
1978 – Harry Martinson (Kerstin Ekmans inträdestal i Svenska Akademien)
1979 – Änglahuset (roman, del 3 i tetralogin Kvinnorna och staden)
1983 – En stad av ljus (roman, del 4 i tetralogin Kvinnorna och staden)
1986 – Mine Herrar... (essä)
1986 – Hunden (film 2002)
1988 – Rövarna i Skuleskogen (roman)
1990 – Knivkastarens kvinna (lyrisk berättelse)
1993 – Händelser vid vatten (roman)
1994 – Rätten att häda (essä)
1996 – Gör mig levande igen (roman)
1999 – Guds barmhärtighet (roman, del 1 i trilogin Vargskinnet)
2000 – Urminnes tecken (roman)
2002 – Sista rompan (roman, del 2 i trilogin Vargskinnet)
2003 – Skraplotter (roman, del 3 i trilogin Vargskinnet)
2007 – Herrarna i skogen (essäer)
2009 – Mordets praktik (roman)
2011 – Se blomman (essäer)
2011 – Grand final i skojarbranschen (roman)
2013 – Jorun orm i öga (operalibretto)
2015 – Då var allt levande och lustigt (om Clas Bjerkander, Linnélärjunge, präst och naturforskare i Västergötland)
2018 – Gubbas hage (essäer)


onsdag 1 januari 2020

Tung - Kiese Laymon


Tung. Den börjar tungt, med insikten om att boken är självbiografisk. Att den innehåller utsatthet, men också styrka. Ja, och att den innehåller viktiga frågor.

Hur tror man sin mor eller sina nära? Kan man ens låta bli att lita på dem, människorna i ens absoluta närhet? Kanske är det så att vi måste, att det inte finns några alternativ.

Ingen har lust att göra upp med sitt förflutna, ingen vill bli fri. 

Ja, vad innebär det att bli/vara fri? Fri från samhällets tvång och synsätt? Fri från de vitas makt? Fri från de svartas egna begränsningar och anpassningar? Fri från familjen - mamma och mormor? Vad är att vara fri?

Våld. Att fysiskt och psykiskt utsättas för rädsla och aktivt våld från sin närmaste, som man älskar så starkt, så mycket - vad är det och varför händer det? Ser man fel, när man tänker sig att man älskar den som utsätter en för våldet? Ser man fel på känslan och kan man sig ur den? Vill man det, om man nu älskar personen? Hur fungerar fostran, när våld och tvång är en nyckel för att man ska göra det föräldern önskar?

Vad är kärlek? Vad är fostran?

Vad är att vara förälder? Vad är att vara nöjd med sitt liv och/eller straffa någon annan för att det blir som det blir?

Hur blir vi som vi blir?

A..


Den här boken lägger vi på bokvalsbordet 
till våra bokcirklar i bokhandeln. 
Den förtjänar läsning, begrundande och samtal.


Bokcirkelfrågor från Natur & Kultur!

Vem är den unge Kiese och vad är viktigt för honom?
Hur upplever Kiese sin mamma, och hur uppfattar ni henne?
Vad spelar mormodern för roll i familjen?
Vilka berättelser om klass finns i boken? Och hur hänger klass och hudfärg ihop?
När hittar Kiese sin egen röst? Gör han det, och vad betyder det för en människa att göra det?
Hur ser ni på konflikten mellan lojalitet och frihet?





Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...