2015: Angelus litteraturpris för boken Mesopotamija
- Tyska bokhandelns fredspris (wikipedia)
- Tucholskypriset (wikipedia)
Böcker är livsnödvändigt. Njutningsfullt. Allvarligt. Och fantastiskt. Här skriver vi om böcker. Vi skriver om fantastiska, njutningsfulla, allvarliga eller humorfyllda böcker. Sådana som gör dagen till en riktigt bra dag. Från tid till annan kan det också skrivas om författare. Vad vore böcker utan de fantastiska författarna?
Just idag vill jag uppmärksamma följande böcker, som jag gärna vill tala mer om:
TRE. Valerie Perrin.
Första blodet. Amelie Nothomb.
Stacken. Annika Norlin.
Källorna. Marie-Helen Lafon.
Utflykt till Hanging Rock. Joan Lindsay.
Förinta världen ikväll. Stina Jackson.
Drottningens profet. Anna Carlstedt.
Nyligen läst med fantastiska samtal:
Vigdis Hjorth. Femton år.
Marie Helen Lafon. Källorna.
Lena Andersson. Studie i mänskligt beteende.
Annika Norlin. Stacken.
Nyligen läst (utan samtal) - rekommenderas:
Annie Ernaux. Den unge mannen.
Därutöver också på min läslista, t ex:
Ingenting tillhör dig. Nathacha Appanah.
Drömmen om Tom Walter. Beata Hansson.
Samtal 30/11-23 i bokhandeln:
om att skydda oss mot bedrägerier!
#roslagensbokhandel #kulturtorget #platsendärsamtalförs #justidag
Vi välkomnar barn 6-12 år till vårt berättarprojekt i bokhandeln. Har du ett barn som vill berätta om sin läsning?
Följ med den energifyllda Neo på olika äventyr i skogen, där han bor med sina föräldrar i en koja. Neo guidas på sina vandringar av en fjäder och möter i berättelsen olika djur som alla representerar de fyra elementen: eld, vatten, jord och luft. Vi får bland annat träffa eldens hjärtevän påfågeln, som lär Neo om kärlek och positiv energi, och sköldpaddan, vattnets bästis, som kan allt om kreativitet och att prata om sina känslor.
Med sagan om Neo vill författaren lära barn att lyssna inåt, följa sin intuition och göra mer av det de tycker är roligt i livet. Boken är inspirerad av hennes bror som dog innan hon föddes, men som likt en liten Neo har guidat henne genom livet med en fjäder. Hon vill särskilt lyfta högkänsliga barn och fokuserar på ämnen som höjer vår energi, medvetenhet och kärlek.
Berättelsen om Neo föddes vid samma tidpunkt som Madeleines son kom till jorden. Namnet Neo betyder ny och gåva, och Madeleines son fick namnet Neo i andranamn.
Neo-serien belyser ämnet högkänslighet.
Boken är vackert illustrerad av Suzanne Wilnersson, med mycket fantasi, färgrikedom och händelser som lockar till samtal mellan barn och vuxna.
Madeleine Olofsson har gått flera kurser inom spirituell och personlig utveckling. Hon brinner för ämnena högkänslighet, spiritualitet och energier.
Boken är Madeleines debut och första delen i en serie om Neo.
Att läsa, berätta och/eller skriva sina egna berättelser skapar mer kunskap hos barnen. Vi utgår ifrån den fysiska boken. En författare (eller annan ledare) lotsar och lockar barnen till läsning, förståelse av berättelsen och barnens plats i världen.
Barnens berättelser, barnens uppfattningsförmåga, deras världsbild och fantasi utgår ifrån läsningen och det de upptäcker där. Deras ordförråd blir avsevärt större vid läsning och de upptäcker en annan värld som ger mer till livet. Vi vill ge detta till barnen, vi vill upptäcka det tillsammans med dem.
Har du ett barn som vill läsa och berätta om sin läsning - i en liten grupp i bokhandeln tillsammans med andra barn? Eller bara själv? Eller kan barnet berätta för en grupp vuxna som är här (de vuxna behöver ju förstå hur barn läser)? Har du ett barn som vill illustrera, skriva eller prata om den egna berättelsen - upplevelsen - som uppkommer genom läsningen?
Jag välkomnar barnet (6-12 år) till bokhandeln för prat om hur och när.
I kampanjen Tystad lyfter Svenska PEN ett antal fall av fängslade författare, skribenter, poeter och översättare. Hösten 2023 fokuserar kampanjen på situationen i Iran och de fall som lyfts är Narges Mohammadi, Sepideh Gholian, paret Keyvan Mohtadi och Anisha Asadollahi samt Mahvash Sabet.
Sepideh Gholians skrivande kretsar framför allt kring arbetares rättigheter och den fackliga kampen i Iran. Hennes undersökande arbete började med arbetarprotesterna på sockerrörsfabriken Haftpeh i provinsen Khuzestan och fortsatte med kvinnors rättigheter, vilket resulterade i upprepade arresteringar och sedermera förflyttning mellan olika kvinnofängelser i Iran, däribland Sepidar-, Qarchak-, Bushehr- och Evinfängelset. Det var när hon rapporterade om en facklig protest på en sockerrörsfabrik som hon greps första gången. Sedan dess har hennes skrivande främst fokuserat på hur kvinnor behandlas i iranska fängelser.
Hon vittnar om vad hon själv och hennes kvinnliga medfångar får utstå, och boken Tilapia Sucks the Blood of Hur al-Azim handlar om tiden hon tillbringat i iranskt fängelse och de hemska förhållandena som råder där – sexuella övergrepp, tortyr, förödmjukelse och isolering tillhör vardagen. Hon har själv torterats för att erkänna brott hon inte begått och hennes högljudda protester gör att hon fängslas gång på gång.
Texter och bilder från Svenska PEN!
|
|
|
|
|
|
Har du ett barn som vill berätta om sin läsning? Välkommen till bokhandeln, så att vi får berätta om vårt berättarprojekt!
Nej, det får hon inte. Det blir Saga och Edvins jobb.
När Beda ska laga mat ska det gå snabbt och hon hittar på egna recept. Men barnens bekymmer tar hon aldrig lätt på. Då vaknar bibliotekarien i henne. Det finns alltid böcker som kan hjälpa. Denna gång är temat mobbing och vikten av drömmar.Slarvig och glömsk, larvig och drömsk. Med hjärta lika stort som hennes kropp - Det är moster Beda!.
#KatarinaVintrafors #kikkuliförlag #mattiaskronstrand #berättarprojektbarn #roslagensbokhandel #kulturtorget #platsendärsamtalförs
Att läsa, berätta och/eller skriva sina egna berättelser skapar mer kunskap hos barnen. Vi utgår ifrån den fysiska boken. En författare (eller annan ledare) lotsar och lockar barnen till läsning, förståelse av berättelsen och barnens plats i världen.
Barnens berättelser, barnens uppfattningsförmåga, deras världsbild och fantasi utgår ifrån läsningen och det de upptäcker där. Deras ordförråd blir avsevärt större vid läsning och de upptäcker en annan värld som ger mer till livet. Vi vill ge detta till barnen, vi vill upptäcka det tillsammans med dem.
Har du ett barn som vill läsa och berätta om sin läsning - i en liten grupp i bokhandeln tillsammans med andra barn? Eller bara själv? Eller kan barnet berätta för en grupp vuxna som är här (de vuxna behöver ju förstå hur barn läser)? Har du ett barn som vill illustrera, skriva eller prata om den egna berättelsen - upplevelsen - som uppkommer genom läsningen?
Jag välkomnar barnet (6-12 år) till bokhandeln för prat om hur och när.
En kråka kraxade och lyfte från Hängekens grenar. Några löv singlade ner på marken. Plötsligt kände Vidar hur han frös. Här på vägen upp till Hängeken växte det inget, inga buskar och inga träd som skymde honom. Vem som helst som tittade upp kunde se honom gå där. Eller kunde de det? Vidar lyfte på sina händer och tittade på dem. Var det inte så att han höll på att bli genomskinlig? Kunde man bli ett spöke medan man fortfarande levde? Om man blev helt totalt fullkomligt bortglömd? Av alla.
När Josef börjar i Vidars klass får Vidar äntligen en kompis. Visst vilar där något farligt över Josef, men en farlig kompis är väl bättre än ingen alls? Det är först när Josef blir arg på Vidar och börjar låtsas som om han inte längre finns som Vidar förstår hur ensam han faktiskt är. Lika ensam som Hängeken.
Hängeken är en kapitelbok för barn i åldrarna 9–12 år, med tyngdpunkt på 10-11-åringar, och handlar om Vidar som är så vanlig att ingen någonsin lägger märke till honom. En dag börjar Josef i klassen, Josef som har något farligt i blicken och genast väljer ut Vidar till sin kompis. Men det dröjer inte länge förrän Vidar blir offer för Josefs farlighet och det är då det riktigt hemska sätter igång – Josef börjar låtsas att Vidar är ett spöke och beteendet smittar av sig till hela klassen tills ingen verkar se honom längre.
På backen ovanför skolgården står en ihålig gammal hängek som sägs vara hemsökt av vålnader med ruttnande repstumpar runt halsen. Både de vuxna och barnen på skolan undviker eken, men en dag när mobbningen blir som värst för Vidar tänker han att om han nu ändå är ett spöke kan han lika gärna gå upp till de andra vålnaderna. Till sin stora förvåning hittar Vidar en myshörna inuti eken. Myshörnan visar sig tillhöra den högfärdiga Danielle som inte heller har några kompisar i klassen, men som reser mycket med sin turnerande mamma och dessutom har en pappa i Paris. Det dröjer inte länge förrän Vidar upptäcker att Danielle har varit minst lika ensam som honom.
Tillsammans försöker de sig nu på att bota alla de olika typer av ensamhet som de stöter på, både hos sina föräldrar och klasskamrater.
Hängeken handlar i grund och botten om empati, om att lära sig se förbi ytor och inte dra förhastade slutsatser om varför människor beter sig som de gör, samt om naturens läkekrafter.
Berättarprojekt barn! (6-12 år)Att läsa, berätta och/eller skriva sina egna berättelser skapar mer kunskap hos barnen. Vi utgår ifrån den fysiska boken. En författare (eller annan ledare) lotsar och lockar barnen till läsning, förståelse av berättelsen och barnens plats i världen. Barnens berättelser, barnens uppfattningsförmåga, deras världsbild och fantasi utgår ifrån läsningen och det de upptäcker där. Deras ordförråd blir avsevärt större vid läsning och de upptäcker en annan värld som ger mer till livet. Vi vill ge detta till barnen, vi vill upptäcka det tillsammans med dem. Har du ett barn som vill läsa och berätta om sin läsning i en liten grupp i bokhandeln tillsammans med andra barn? Eller bara själv? Eller kan barnet berätta för en grupp vuxna som är här (de vuxna behöver ju förstå hur barn läser)? Har du ett barn som vill illustrera, skriva eller prata om den egna berättelsen - upplevelsen - som uppkommer genom läsningen? Jag välkomnar barnet (6-12 år) till bokhandeln för prat om hur och när. |
1996: Adrien, Etienne och Nina träffas i skolan, de är 10 år. De blir genast oskiljaktiga och ingår en pakt: en dag ska de lämna hålan de vuxit upp i och flytta till Paris, de ska alltid vara tillsammans.
2017: En bil bärgas från en sjö i deras hemby, med rester av ett lik i baksätet. Virginie, journalist med mystisk bakgrund, täcker fallet för den lokala tidningen. Gamla minnen väcks och Virginies tankar går till Nina, Adrien och Etienne och deras ovanligt starka vänskap. Vad hände med dem? Varför är de inte längre vänner? Och framför allt, vad har bilen och liket med deras trio att göra? I takt med att hon närmar sig den överraskande sanningen sätts visa relationer på prov, medan andra formas.
Valérie Perrin har en unik förmåga att med stor inlevelse och empati berätta om livet, som sällan blir som man har tänkt sig. Tre är en roman om vänskap, kärlek, skam och hopp.
Valérie Perrin är författaren till Färskt vatten till blommorna, som tagit oss med storm här i bokhandeln. (Ja, i resten av landet också, vill jag tro.)
I kampanjen Tystad lyfter Svenska PEN ett antal fall av fängslade författare, skribenter, poeter och översättare.
Hösten 2023 fokuserar kampanjen på situationen i Iran och de fall som lyfts är Narges Mohammadi, Sepideh Gholian, paret Keyvan Mohtadi och Anisha Asadollahi samt Mahvash Sabet.
Joan Lindsay (1896-1984) var en konstnär och författare från Australien. Hennes mest kända bok Picnic at Hanging Rock gavs ut 1967. Romanen låg till grund för Peter Weirs ikoniska filmatisering från 1975.
Vinnare av Årets översättning 2022!
Juryns motivering:
"Maria Lundgren tilldelas Årets översättning för sin konsekventa och passionerade översättning av Joan Lindsays kultroman Utflykt till Hanging Rock – en säregen och gåtfull berättelse om några skolflickors försvinnande i den australiensiska vildmarken vid förra sekelskiftet. Översättningen fångar och levandegör såväl berättelsens ironiska tidsskildring som dess språkliga lager av djupa klassklyftor, ångande naturbeskrivningar, viktoriansk hederskultur, undertryckt sexualitet och koloniala maktanspråk. Lundgren har med gehör, precision och humor skapat ett elegant och drivet svenskt språk åt en roman som i över femtio år har lockat läsare in i sin labyrint.
Vi läser nyutgivet i våra bokcirklar i bokhandeln, men den här har jag inte fått ögonen på förrän nu. Kanske finns det intresse? Ja, det tål att utforskas, eller hur?
A..
Hon har hittat - fått till sig - ett fantastiskt forskningsmaterial, där dagböcker, skolanteckningar, brevkopior med mera ligger till grund för information om människor och plats. Det berättar om tiden, levnadsöden, konflikter, kärlek, var de bott, med mera.
Anteckningarna är skrivna med pytteliten text, man undrar hur det är möjligt att skriva så. Vilken syn vederbörande måste ha haft. Vad var det för typ av papper och vilken penna har han använt?
Vi talar om forskning av enskilda personers släktled och göranden. Vi talar om hur de levt och var. Det är inte tabeller över nästa led, det är berättelser om riktiga människor. De som levt, ätit och sovit på platser där vi nu vandrar.
Dokument över gången tid är av intresse att spara i arkiv för forskning av den som (nu eller i framtiden) vill. De berättar om föreningsliv, om människor, om platser och om tiden. Fotografier, betyg, dagböcker, protokoll och brev är exempel på viktiga dokument. Vårt samhälles arkiv skapar bilder av det som varit och därmed också det som skapat tiden för oss som nu är här. Mitt ibland oss finns människor med fantastiska historier, levnadsöden och glädjestormar. Varför var det som det var och varför blev vi som vi blev?
Tack, alla ni som forskar om tidigare släktled och tiden som gått. Tack, alla ni som representerar föreningar och dokumenterar händelser, beslut och tid i protokoll, årsberättelser och andra anteckningar. Tack, alla ni som ser till att arkivera era handlingar i de offentliga arkiven, till exempel stadens stadsarkiv. Det ger andra människor och organisationer framtida möjligheten att begrunda er och vår gemensamma historia. Det du inte tycker är intressant idag kan vara oerhört intressant för någon annan, kanske ett barnbarn eller ett barnbarnsbarn, lite längre fram i tiden. Rätt som det är inser vi att vi borde ha lyssnat på den som berättade. När vi vaknar, intresserar oss, är det för sent om inte människor omkring oss (eller vi själva) sett till att spara materialet, inspelningarna, handlingarna, breven, protokollen, med mera. Föreningslivets bokföringsmaterial, protokoll och verksamhetsberättelser är en guldgruva för beskrivning av tiden och de aktiva människorna. Släng inte, för guds skull, detta fantastiska forskningsmaterial!
Tack, alla ni som kom. Tack, alla ni som spar, sorterar och arkiverar. Tack, alla ni som forskar. Tack, alla ni som tar del av kulturen i rummet.
Anette Grinde
Tfn 0708905731Låt oss övergå till Liselotte. Gode gud, säger jag igen. Hur kommer det sig att sanning måste sägas? Hur kommer det sig att den egna skulden och skammen ska övervältras på den andra? Som om hon renas då. Eller som om det hon sagt och gjort vore den andres fel, fast hon inte var där. Är det en inneboende avundsjuka som gör att hon måste skada en person som är grundad i sig själv, inte skadar någon? Jag tänker att beteendet finns, kanske t o m är vanligt, och jag undrar varför det måste vara så. Jag mår illa.
Berättelserna i Studie i mänskligt beteende är enkla, tydliga, smygande, säkert sanna och förskräckliga. De är synnerligen läsvärda, reflektionsvärda. Hur kan vi undvika detta? Vad kan vi lära oss av dessa berättelser?
Vad skulle jag ha sagt och gjort för att inte dras in i de idiotiska delarna av samtalet?
Grunden för samtal och liv är lyssnandet, eller vad säger du? Om den ena parten inte lyssnar, bara svarar sitt, är det svårt. Båda måste, förstås.
Varför var det viktigt för henne att luncha och berätta sanningen som ingen alls vill höra? Hur blinda är vi själva för våra destruktiva beteenden?
Huga, huga.
Jenny.
Holger och Rawia. Ja, och Eva och Malin.
Ja, livets ständiga tolkningar om andra. Han gör så för ett. Hon gör si för att. Låt oss tala, tänka och döma varandra, är det som att de tänker. Eller kanske tänker de inte, de bara gör. Bildade lag tillsammans, stöttar och stjälper både sig själva och varandra.
Hur gör vi? Hur gör jag? Hur gör du? Kan detta lagbildande - mot andra - upphöra?
Vad skulle jag ha sagt och gjort för att inte dras in i de idiotiska delarna av samtalet? Vad händer om jag hänger på i samtalet, reflekterar om varför? Vad händer om jag säger ifrån? Vad händer om jag är tyst? När kan vi lära och utvecklas, utan att skada och skapa obehag för andra? Vad händer om jag säger något litet, bara för att det slinker ur mig och vad händer om jag säger stopp, så här får det inte gå till?
Det är möjligt att det finns olika uppfattningar om den här boken, det finns ju alltid olika perspektiv på text, människor, karaktärer och författare. Men, den här ska läsas, tänker jag. Jag är tacksam att jag kan.
Någon sa att den fick henne att skratta, för Lena Anderssons träffsäkerhet. Mig får den att må illa. Träffsäkerhet, ja, som bara den. Läs, bara läs!
#studieimänskligtbeteende #LenaAndersson #roslagensbokhandel #Kulturtorget #platsendärsamtalförs #läsbaraläs
Matilda.
Men, Herre Gud, du fattar ju ändå ingenting, tänker jag att de säger om henne. Hon som är den enda förståndiga i sammanhanget. Något överförståndig, visserligen, men ändå.#studieimänskligtbeteende #LenaAndersson #roslagensbokhandel #Kulturtorget #platsendärsamtalförs
Hej, hej, hemskt mycket hej!
Innan jag glömmer. Nina Gunke och Helene ArkhemJag kommer att hitta nyckeln (Alex Ahndoril = Kepler)Skinn (Sara Strömberg, del 3 i serien om Vera Bergström).
Ihågkom oss till liv, (Joanna Rubin Dranger, tilldelad Nordiska rådets litteraturpris 2023). Stort tecknat verk om människor som försvann under andra världskriget.70 är det nya 50 (Ingmar Skoog), ger effektiva råd om hur vi håller hjärnan och kroppen i form långt upp i åldrarna.
Skam den som ger sig : en självbiografi, (Charlotte Kalla och Johan Esk).Jul under polstjärnan (Lotta Olsson, Klas Östergren och Sara Kadefors).Haiku, med hopp om ljus (Charlotte Ekbom).
Vår världsbästa trädkoja med 169 våningar (Andy Griffiths och Terry Denton, 9-12 år).Resan till landet längesen (Elsa Beskow, 3-6 år).Serien om Bonden Blom (som får barn 3-6 år med läsare att skratta),Serien Mina första...upptäck naturen (Emma Jansson, 3-6 år, en fin faktaserie om t ex svampar, hästar, fiskar, mm med en kort text och fina illustrationer som lär både barn och vuxna om sånt vi gärna lär oss mer tillsammans med barnen om).
Glöm inte att säga att du är medlem i bokhandelns vänner, så att jag inte missar att ge dig rabatten!