Nyårsafton öppet kl 1000-1300
Välkommen till
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje
#roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs #roslagen #VälkommentillNorrtälje #kulturiroslagen #nyårsafton
lördag 31 december 2022
onsdag 28 december 2022
Medlemskap i bokhandelns vänner - 2023!
Välkommen att bli medlem i bokhandelns vänner (föreningen Mångfald Tillsammans) som skapar aktiviteter, ordnar samtal och skapar mer och nytt tillsammans med bokhandeln. Ja, vi samarbetar gärna med andra också. Vi vill se fler aktiviteter på och omkring Kulturtorget (Lilla torget), Norrtälje. Vill du det också?
Medlemsavgift (100 kr för 2023) betalas till swish 123 075 3715 (bokhandeln). Ja, i butiken går också bra, förstås. Vänligen ange ditt namn och din mailadress på inbetalningen.
Medlemskap i bokhandelns vänner ger dig t ex tillgång till aktiviteter, samtal och föreläsningar, med mera. Det gör också att vi ger dig särskilda rabatter för utvalda böcker (ny lista varje månad, hittas under fliken bokhandelns vänner.)
Varje person med intresse för kultur i Norrtälje hälsas varmt välkomna som medlemmar och deltagare.
Du hälsas också välkommen att delta i Kulturgruppen Kulturtorget som har sin utgångspunkt i samarbetet mellan Mångfald Tillsammans och bokhandeln i Norrtälje. Kulturgruppen Kulturtorget arbetar för att hitta samarbeten och för att åstadkomma fler aktiviteter i Mångfald Tillsammans och i bokhandeln. Du engagerar dig så mycket som du själv vill, förstås.
Ditt deltagande gör skillnad, skapar möjligheter till fler aktiviteter.
Välkommen till Kulturtorget, platsen där samtal förs.
Anette Grinde
tfn 0708905731
December 2022; Personligt erbjudande till bokhandelsvän
Se här, för medlemskap i bokhandelns vänner!
Personligt erbjudande till dig som är medlem i bokhandelns vänner i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje!
Du erbjuds att köpa nedanstående böcker till rabatterat pris under december 2022. Erbjudandet gäller även vid beställning under december 2022 i bokhandeln (alltså om boken har tagit slut i butiken).
December 2022 - rabattlista för bokhandelsvän
Romaner & noveller REA *) för bokhandelsvän under december 2022
Peter. Dmitri Plax. (Om sorg. 2020). REA 199 kr
Vitt slödder. Carina Rydberg. (2022). REA 199 kr
Stormfågel. Lena Eberwall & Per E Samuelson. (1/9-20) REA 199 kr
Underbarnet. Johan Ripås (spänningsroman - 21/9-22). REA 199 kr
Polcirkeln. Liza Marklund (2021) REA 199 kr
Papporna, sönerna, våldet. Beata Hansson. Vesna Prekopic. Rea 199 kr
Unge Mungo. Douglas Stuart. (2022). REA 199 kr
*) REA- markering gäller så långt lagret räcker.
Ej hemtagning till REA-pris.
Bokhandelns vänner erhåller 50 kr rabatt per nedanstående roman, deckare eller biografi under december 2022. Rabatten gäller även om boken tagit slut i butiken, alltså hemtagning åt dig (under rabattmånaden) med rabatt är ok, ja!
En handfull vind. Negar Naseh. (2022)
Du vet inte vad krig är. En ukrainsk flickas dagbok. Yeva Skalietska (2022)
Gustav Vasa och hans fiender. Från Kristian II till Nils Dacke. (2022)
Under ytan. Kjell Eriksson. (2022)
Surrender. Bono. (2022)
Skogslandet, en granskning. Lisa Röstlund (2022)
Vinterrecept från kollektivet. Louise Glück (2022) - nobelpris i litteratur 2020
Momma & Fougt. Mia Skott. (2022)
Ätbart, en svinnbra handbok. (2022)
Kvinnan som samlade världen : historien om Marie Hammer - Eva Tind. (2022).
Djävulsgreppet. Lina Wolff. (2022).
Fine de Claire - Daniel Gustafsson (2022).
Augustimänniskor. Sergej Lebedev. (2022).
Innan bilden bleknat. Nathalie Sarraute (2022).
Berta Isla - Javier Marias. (2022).
Skuggkungen. Maaza Mengiste. (2022).
Bokhandelns vänner erhåller 30 kr rabatt per nedanstående barn- och ungdomsböcker under december 2022. Rabatten gäller även om boken tagit slut i butiken, alltså hemtagning åt dig med rabatt är ok, ja!
Den officiella Harry Potter-bakboken (2021)
Teddybjörnen Fredriksson och tomten som satt fast. Lasse Berghagen. (2022)
Julen kommer till Mumindalen - Tove Jansson (3-6 år)
Boken som ABSOLUT inte ville bli läst. David Sundin.(3-6 år)
Jag är en tiger (0-3 år, hård med fingertyg i mitten)
Blinka lilla stjärna (0-3 år, hård med fingertyg i mitten)
Välkommen hem (0-3 år, hård med fingertyg i mitten)
Yani. Nora Khalil.(12-15 år, Augustprisnominerad 2022)
Hundra dagar hemma. Matilda Gyllenberg. (9-12 år)
Omaja. Den första tiden. Marie Wildhammar Okker. (9-12 år)
Snöa på! Anna-Clara Tidholm (0-3 år)
Världens bästa björn : ...där vi får uppleva ett äventyrsfyllt år med Nalle Puh i Sjumilaskogen (6-9 år)
Stora boken om jorden. Dorling Kindersley. (barnfakta)
Hänvisa till detta inlägg -
och ditt medlemskap i bokhandelns vänner
för att erhålla rabatten..
tisdag 27 december 2022
Min far. Annie Ernaux.
Min far. Annie Ernaux.
2022 års Nobelpristagare i litteratur!
Annie Ernaux far dog två månader efter att hon tagit sin lärarexamen. I Min far närmar hon sig fadern - denne hårt arbetande, känslokalla man - och den skam han bar med sig sedan barndomens fattigdom och utsatthet, i ett Frankrike som känns oerhört avlägset, men som faktiskt bara ligger två generationer bort.
Det är utvecklande läsning, Annie Ernaux. Utvecklande, för att den är sparsmakad och kräver egna tankespår. För mig blev t ex Omständigheter oerhört stark, trots att den inte beskriver författarens känslor. En annan person i vår samtalsgrupp påverkas inte alls. Jag förundras igen och igen om hur olika vi är, hur olika vi uppfattar och förstår. Min sanning är inte din och vice versa. Det är intressant att det är så.
Annie Ernaux beskriver vad som händer, hur det var, men lämnar känslorna åt läsaren. Vad gör det med oss och vår läsning? Vad säger det om mig och dig? Det kan vara ett ämne för sig, varför och hur vi reagerar, eller hur? Varför reagerar och vill vi så olika?
Fattigdom präglar Ernaux familj. Hon beskriver sin farfar och far som produkter därur. Fadern arbetar hårt för att ta sig ur den, fattigdomen, men han accepterade också sin lott. Jag tänker på tiden, de normer som rådde och den klass var och en tillhörde. Hur svårt det är att bryta, hur mycket som krävs. Om en piga eller dräng vill göra något annat av ditt liv, där de själva inte ens har tak över huvudet eller kan spara en peng. Hur skulle det vara möjligt? Ja, de fattigas olycka var markägarnas lycka. Hur hade markägaren klarat sig annars?
"Vi var lyckliga trots allt. Vi hade ju inget annat val."
Han höjer sig från bondgården till fabriken, vidare till det egna och sen tillbaka. och tillbaka igen. Det egna är viktigt. Människor utanför ser sig som mer när de närmar sig eller arbetar åt högre klasser. Rangordning, kritik och svårigheter kring acceptans gör det svårare att klättra i en stram hierarki, från den man är född i. Bara den ihärdigaste lyckas. Att kämpa, att bortse från omgivningens åsikter ter sig viktigt, ja, både då och nu. Varför är det så, har det alltid varit så?
Är det Jante? Eller tänker man att det bara är du eller jag? Alltså att bara en kan och att det utesluter den andre? Och att vi alltid måste passa oss för vad andra tycker.
Hon berättar om skammen kring fattigdomen, hur det är och hur omständigheterna genom livet håller honom kvar där. Rädslan, att och hur den syns, hur man än försöker ta sig därifrån. Jag upprörs av hennes text, blir vred av situationerna. Jag blev det av Omständigheter också. Är det vad hon skriver eller hur hon skriver som påverkar mig så? Oavsett vilket är det intressant i sig, hon skriver inte med känslor. Det är mina egna känslor som triggas av det hon skriver.
Jag blir arg av orättvisor, som t ex fattigdom, rättighetsbrister och ojämlikhet. Jag blir arg för att vissa tjänar storkovan (på andras bekostnad) och andra får slita hårt för sin överlevnad. Kanske är det den ilskan hon triggar?
Hur kan vi avstå från att överföra våra egna trauman till barnen och kommande generationer? Hur kan vi avstå från att höra, säga, känna och göra samma saker som tidigare generationer? Ja, inte exakt samma, för den nya generationens tid innehåller andra regler, annan normalitet och andra måsten, men vad tar vi med oss från det tidigare? Hur slipper vi de gamla oken?
“Vi gick och köpte bröd en kilometer hemifrån för att bagaren i kvarteret inte handlade av oss.”
Hur ofta är det så, det där bestämda och orubbliga? Nej, inte så ofta, det vill jag inte tro, men jag hör det (ändå alltför) ofta i butiken; Jag handlar inte där, för att hen inte tar kontanter. Jag går inte dit för att jag inte fick lämna tillbaka en vara som jag köpt (och använt). Jag går inte dit, för att hen hade en dålig dag för femton år sedan. Jag går inte dit, för att någon annan sagt si eller så om personen eller platsen. Jag handlar inte där för att jag inte fick använda ett utgånget presentkort. Ibland tänker jag att det lika gärna skulle kunna vara; Jag går inte dit för att hon har röda strumpor.
Jag tänker ofta på hur lite vi får en chans att påverka vår omvärld, vara den vi är eller vill vara, för att omgivningen har en väldigt kort stubin och fattar egna beslut om vad som är möjligt eller inte, hur man ska vara eller inte. Jag tänker att vi genom detta förstör för oss själva och för varandra. Sänker vi oss själva till en sorglig nivå eller är det bara vår rätt att vara och göra just så? Jag vet inte, önskar bara att vi inte gör så.
“Jag skriver kanske för att vi inte längre hade något att tala om.”
Hon studerar, läser och funderar. Han är kvar i sitt. Hur blir det när barnet lär sig nytt, annat och mer än föräldern? När slutar de talar med varandra och varför? Föräldern vill säkert sitt barns bästa, vill att hen studerar för att växa, men vad händer hos hen när man inte längre har ämnen att tala om?
Hur blir läsningen hos dig? Blir du arg, likgiltig eller bara behagligt fundersam? Finner du berättelsen fylld av skav, vånda, liv och/eller kärlek?
Varför skriver hon? Jag tänker att hon skriver för att hon behöver minnas alla hur, vad och varför. För att hon kan skriva och för att hon vill minnas. Och för att det också kan hjälpa oss andra i våra tankar om föräldrar, barn och liv. För att uppväxt, föräldraskap och varande barn är allmängiltigt, även om alla relationer är olika. Vad kan och vad kan vi inte förstå, av hennes berättelse?
Vad kan vi skriva om en förälder? Ja, kanske ändå vad som helst, om vi inte hindras av vår inre moraliska kompass som hela tiden sätter riktningen för vad vi kan, vill och gör. Den gör oss till den vi är, den styr oss i den riktning vi vandrar, ja, ibland blir vi puffade fel av olika skäl, förstås. Vad gör vi av riktningen då? Eller, vad gör riktningen med oss då?
Njut dagen som den bästa, alla ni fantastiska människor som tänker och växer i er läsning. Jag önskar oss alla ett öppet sinne, fyllt av omsorg om varandra och fritt från orättvisa fördomar och livsbegränsningar.
A..
#läsbaraläs #fantastiskläsning
#minfarochkvinnan #annieernaux #norstedts #roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs #roslagen #VälkommentillNorrtälje #kulturiroslagen #skattkammare #mångfaldtillsammans #sensusnorrtälje
onsdag 21 december 2022
Att förändras. En metod. Edouard Louis.
Att förändras. En metod.
Edouard Louis.
Jag har tidigare läst hans böcker om fadern och modern, Vem dödade min far och En kvinnas frigörelse.
Han skriver om fattigdom och förödelsen som påverkat, påverkar hans liv. Vår barndom, våra föräldrar och syskon, vår uppväxt påverkar det vi är, våra tankar och liv. Det kan förändras, men kan också bestå. Det beror på vad vi tilldelats och förmår, det är inte upp till någon annan att bedöma.
Men, andra kommer, varje dag, alltid, att bedöma dig. De kommer att ha åsikter, döma utan att se hela bilden, utan att förstå just din roll, ditt liv och dina förutsättningar. För det är så det är, dömandet, mänskligheten. Han, Edouard Louis, har påverkats av detta. Blivit utsatt, bedömd och klassificerad. Han vill inte vara det. Det kan man förstå.
Han berättar för sin far om sin skolgång. Om när han inte valdes, hur de inte ville ha honom i sitt lag. Han berättade inte om sorgen, utsattheten och rasismen. Han, liksom många andra barn, döljer din skam inom sig, bär med sig den genom livet. Varför är det så svårt att se mönstren upprepas för människor? Varför är det så svårt att bryta? Varför skäms den som inte bär skulden, är en viktig fråga att ställa sig. Varför ser det ut så, rent allmänmänskligt?
Han upplever nytt när han får lämna byn, ser en ny värld. Han kan inte, vill inte berätta om upplevelserna för sin far. Han kanske tolkar honom som begränsad i tanken. Han kan ha rätt, men får inte veta det med säkerhet eftersom han inte försöker ta det samtalet. Har berättar inte. Varför och hur väljer vi bort samtal med föräldrar, syskon eller andra närstående.
När Louis började på gymnasiet i staden fick han syn på fattigdomens konsekvenser, om språket, läsning, tv-tittande, kläder, uttryck, tillhörande, med mera. Han fick syn på sina omständigheter och vad de lett till, t ex i jämförelse med klasskamraterna från stan. Vad, vilka företeelser tillhör olika samhällsklasser och vad gör vi åt situationen? Är var och en stolt över sin tillhörighet eller kan man flytta sig till en annan? Blir det bättre där? Edouard Louis ser skillnaden tydligt. Vad gör en plats för en människa? Hur ser man om den är god eller destruktiv för just mig?
Edouard Louis är, för mig, fantastisk läsning. Jag uppskattar hans stil, hans ord och hans riktning. Han förefaller skriva för att bearbeta sina trauman, sin relation med livet, sin mor, far och bakgrund. Det är ett bra sätt, tänker jag. Livet och de personliga upplevelserna är individuella, men på många sätt också allmängiltiga. Det finns många andra som också bär trauman, stora eller små, som kan ses ur fler perspektiv i mötet med andras erfarenheter. När Louis berättar om sina, kan andra reflektera över hur de själva tänker om samhällsklass, kamp för egen framgång och hur människor vi möter påverkar oss i livet, ja, kanske hur det gör livet.
Han föraktar sin bakgrund, sin far, sina föräldrar och sin by. Och allt vad det står för. Han vill ta sig bort, kapa hårt. Han visar förakt när han berätta för sin far hur han berättar om andra. Vad gör det med honom, den som föraktar den som inte förmår mer än det livet tilldelat. Är det skönt eller skäms han sen när han inser att bilden kanske var annorlunda, t ex när han kan frammana bilden av stolta föräldrar. Vad gör det med honom?
Allt han gör berättar vem han är: hur han går, vad han äter, hur han håller besticken, kroppshållning, klädsel, var han bor, hur han förkovrar sig, hur han pratar, vilken utbildning han väljer, vilka vänner han har och vad han säger. När han uppmärksammats på hur och vad anstränger han sig hårt för att korrigera sig. Han övar framför spegeln, i din ensamhet eller i varje möte med andra. Han slipar ner sitt rörelsemönster, gapflabb och språk för att förinta sin bakgrund, vara en annan person. Han talar till sin far, berättar om sitt förakt för okunskapen, våldet, språket, åsikterna och utanförskapet.
Kommer man - han, vi, du och jag - någonsin vidare undrar jag, allteftersom jag läser. Hur lång tid och på vilket sätt blir vi av med minnena, handlingarna, glåporden och människor som har präglat oss i negativa termer? Upprepar vi samma fras genom livet för att vi inte kan annat, för att spåren sitter fast i oss? Jag hör människor säga samma sak, gång på gång, och undrar hur ofta det är sagt. Varför kommer man - han, hon och vi, var och en - inte loss?
Han anstränger sig för att utvecklas, ta igen det han har förlorat. Han ser att andra har haft andra förutsättningar. De har pluggat och utvecklats sedan barnsben, han har mött andra erfarenheter. Många är vi på jorden som inte lärt oss allt i barndomens eller ungdomens år, många är vi som vaknar sent. Då är tiden kommen för att ta igen det vi har förlorat. Vi alla vaknar olika, intresserar oss för olika och kan olika. Jag tänker på det när människor säger;
- ja, det fick vi lära oss i skolan, visste ni inte det?
- Ja, nej, säger någon, det visste jag inte. Jag kunde inte, jag orkade inte, jag intresserade mig inte, ingen lärde mig det.
Jag tänker återigen, visa varsamt mot andra, deras liv, omständigheter och kunskap. Vi kan inte veta var och ens bagage och levnadsomständigheter. Döm inte så himla hårt i alla led.
Han lämnar ut sig, sina relationer och sina innersta tankar. Jag tänker att det också är allmängiltigt, även om det är hans inre vi här får spegla oss i. Hur tänker du om ditt liv och dina tillkortakommanden? Är det tillkortakommanden eller framåtsträvanden? Hur tänker du om din kunskap, din längtan och vad du har gjort genom livet? Är du en fulländad varelse, eller ser du samma tankebanor och rädslor i dig hur du än gör? Hur ställer du hans text i relation till dig?
Så många människor som hjälper honom! Så många människor han möter, som hjälper honom, tar honom och hans strävanden framåt. Erbjuder bostad, vänskap och flytt. Äter, älskar, samtalar och driver livet framåt. Njuter, lider och våndas. Objektivt, sett ur mitt perspektiv, är han sällan ensam, men kanske är han alltid ensam ändå? Vad är ensamhet? Vad är förändring och hur gör man? Vad är framgång? Vad är liv?
Ett trauma går att bryta, men kräver en oerhört stark disciplin. Edouard Louis besitter den, men med kompletterande sår som följd. Sår, var och ärr, ja, det är sådant som livet ger.
Därutöver har pappret en tydlig strävhet, synnerligen passande för texten som strävt skrapar i själen.
Om denna ska vi tala. Igen och igen.
Anette Grinde
Mer om Edouard Louis i denna blogg:
https://bokbloggerskan.blogspot.com/search/label/Edouard%20Louis
#edouardlouis #attförändrasenmetod #WahlströmWidstrand
#vemdödademinfar #enkvinnasfrigörelse
#roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs #roslagen #VälkommentillNorrtälje #kulturiroslagen #skattkammare #mångfaldtillsammans #bokcirkeln #bokvalsbordet
måndag 19 december 2022
.png)
söndag 18 december 2022
Alla barn har samma rättigheter. En bok om hedersvåld. Susanna Udvardi och Sandra Pilemalm
Alla barn har samma rättigheter.
En bok om hedersvåld.
Susanna Udvardi och Sandra Pilemalm
År 2002 mördades Fadime Sahindal, och Sverige uppmärksammades på våld i hederns namn. Nu, 20 år senare, har vi tydliga skrivningar om hedersrelaterat våld i svensk lagstiftning. Hedersvåld är dock fortfarande en laddad fråga.
Susanna Udvardi och Sandra Pilemalm saknade ett lättillgängligt material om vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär och hur det ska hanteras i främst socialtjänst och skola.
Syftet med boken är att alla som arbetar med barn och unga ska vara bekanta med vad hedersvåld är och förstå dess bakomliggande mekanismer, ha förmågan att upptäcka tidiga varningssignaler och veta vad man som enskild yrkesverksam ska och bör göra för att hjälpa dem som är utsatta.
Till boken finns även ett nedladdningsbart material att använda i utbildningssammanhang.
Välkommen till Kulturtorget, platsen där samtal förs.
#Allabarnharsammarättigheter.
En bok om #hedersvåld #fadimesahindal
#SusannaUdvardi och #SandraPilemalm #komlitt
Välkommen till #roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs
tisdag 13 december 2022
8/3-22. Demokratifrukost. Internationella kvinnodagen
Vi bjuder in till demokratiska samtal, där vi lyssnar, frågar och lär. Vill du vara med?
Vad : Demokratiska samtal.
Tema: Internationella kvinnodagen.
När: 8 mars 2023, kl 0830-1030.
Var: Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.
#Vimåsteprata har tema: internationella kvinnodagen på sin agenda och vi hänger på. Låt oss lyssna på det digitala frukostsamtalet och sedan prata vidare om ämnet tillsammans. Vad vet vi och vad behöver vi lära oss?
Föranmälan till bokhandeln. Swisha din anmälan till 123 075 3715 (Roslagens bokhandel). Skriv demokratifrukost 9/3-23 i informationsfältet. Kaffe/te och morgonmacka ingår.
* 50 kr för dig som är medlem i bokhandelns vänner
* 100 för dig som (ännu) inte är medlem i bokhandelns vänner.(För medlemskap, se roslagensbokhandel.se, flik bokhandelns vänner)
Välkommen till Kulturtorget, platsen där samtal förs.
När. 8/3-23, kl 0830.
Var. Lilla torget 1, Norrtälje.
Tfn 0708905731
Swish för anmälan nr 123 075 3715
Arrangör. Mångfald Tillsammans.
Mångfald Tillsammans samarbetar här med Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje och Sensus Studieförbund.
söndag 11 december 2022
Kassa 19. Claire-Louise Bennett.
Kassa 19. Claire-Louise Bennett.
I en arbetarstad väster om London skriver en skolflicka ned berättelser längst bak i sitt skrivblock. Hon är som berusad av fantasi och inspiration. I takt med att hon blir äldre, blir allt och alla hon möter stoff; den bastante ryske mannen som vandrar runt i mataffären där hon arbetar och som ger henne Nietzsches ”Bortom gott och ont”; staplarna av böcker som hon förlorar – och finner – sig själv i. Spänningen hon finner i att skapa karaktärer och scener i sitt huvud kan bara likställas med den spänning det innebär att gå sin egen väg i livet.
Hon inleder med ett citat av Annie Ernaux. Bara det, vad säger man då?
Hennes första kapitel handlar om larvigheter, ja, kapitlet heter så, och jag får förhålla mig till en annan typ av text än vad jag nyligen läst t ex genom Magda Szabo och Annie Ernaux. Bennetts Kassa 19 är då förstås helt annorlunda än Abigél och Omständigheter. Ingen författares (eller skribents) text är ju den andra lik. Jag behöver vänja mig vid texten, vilket jag med glädje gör.
I bokcirkeln kan vi tala om skolans grupparbeten, hur de fungerar, varför man har dem och på vilket sätt man lär sig hantera dem. Hur många finner grupparbeten sympatiska och hur många åker snålskjuts på andra?
Hon fortsätter sedan sin text med att resonera kring mens. Jag tänker att jag missade övergången från grupparbeten till mens, att det bara hände. Sömlöst. Är mens traumatiskt eller något att tyst förhålla sig till? Hur skulle en bok se ut där temat är mens, ungdomars och vuxnas tankar om mens?
Innan jag vet ordet av har hon bytt ämne igen, från lånade trosor till grillning och första världskriget. Ja, som det vore det mest naturliga ämnesbytet i världen.
Det är en smula svårt, ansträngande, att läsa en bok som helt saknar stycken. Det ger mig ingen reflektionsvila, allt går i varandra. Vad gör det med min läsning? Ja, det kräver att jag anstränger mig. Och det gör jag, förstås. Det är så man kommer framåt.
Hon skriver om livet. Om mens, världskrig, litteratur och lera. Hon vänder sig till och från, byter ämne och återkommer. Det gäller att stilla sig, lyssna och begrunda. Sådant är av värde för livet, tänker jag.
Kassa 19 plockar ämne för ämne, detalj efter detalj, stort och smått. Den fångar mig, får mig att undra, reflektera över orden, texten och livet. Hennes och mitt, varför saker är och blir som det är. Vad andra tycker och hur det påverkar oss är en viktig livsfråga, man kan undra varför. Ja, kanske är det för att vi måste leva sida vid sida, livet igenom och dag för dag.
Hur skulle livet vara om vi inte förmådde anpassa oss till andra?
A..
#kassa19 #clairelouisebemnett #wahlströmwidstrand
#bokcirkeln #bokvalsbordet
#roslagensbokhandel #kulturtorget #platsendärsamtalförs #norrtälje #november #roslagen
8/2-23. Demokratifrukost. Religionssfrihet.
Vi bjuder in till demokratiska samtal, där vi lyssnar, frågar och lär. Vill du vara med?
Vad : Demokratiska samtal.
Tema: Religionsfrihet
När: 8 februari 2023, kl 0830-1030.
Var: Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.
#Vimåsteprata har tema: religionsfrihet på sin agenda och vi hänger på. Låt oss lyssna på det digitala frukostsamtalet och sedan prata vidare om ämnet tillsammans. Vad vet vi och vad behöver vi lära oss?
Föranmälan till bokhandeln. Swisha din anmälan till 123 075 3715 (Roslagens bokhandel). Skriv demokratifrukost 8/2-23 i informationsfältet. Kaffe/te och morgonmacka ingår.
* 50 kr för dig som är medlem i bokhandelns vänner
* 100 för dig som (ännu) inte är medlem i bokhandelns vänner. (För medlemskap, se roslagensbokhandel.se, flik bokhandelns vänner)Välkommen till Kulturtorget, platsen där samtal förs.
När. 8/2-23, kl 0830.
Var. Lilla torget 1, Norrtälje.
Tfn 0708905731
Swish för anmälan nr 123 075 3715
Arrangör. Mångfald Tillsammans.
Mångfald Tillsammans samarbetar här med Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje och Sensus Studieförbund.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
