Blåmärken får vi alla. Monica Dahlström Lannes.

Blåmärken får vi alla. Monica Dahlström Lannes. 

Jag tittar på barnet som passerar på gatan. Hon går stilla bredvid den vuxna, tittar försiktigt i ögonvrån. Hon är i hopp- och skuttåldern, men gör inget av det man brukar se hos barnen. Jag tittar och undrar. Varför finns inget lek och skutt i hennes ben? Varför obstruerar hon inte, inte ens lite? 

Jag har nyligen påbörjat läsning av boken - Blåmärken får vi alla - av Monica Dahlström Lannes och tänker mycket kring barnens utsatthet, hur beroende de är av sina omgivande vuxna. Jag tänker på hur dåligt samhället ser barnen. Jag hade också nyligen haft besök av Mimmi Kovacevic och Charlotte Sirc som talade om boken Han köpte min tystnad. Det är Mimmis berättelse, hennes liv. Ämnet - barnen och utsattheten - är superviktiga. Mike Lindblom skrev en recension om Han köpte min tystnad, där han rekommenderar läsning. Jag gör det också, verkligen. Nu också - blåmärken får vi alla - som är viktig information och jobbiga insikter. Det är tuff, men väldigt viktig läsning. 

Vem lyssnar på barnet, frågade vi varandra när vi talade om En ärthjärnas självbiografi i bokcirkeln. Det var en roman, men frågan känns verkligen relevant. Den boken var rolig, trots barnens bedrövliga situationer. Ja, nästan som feelgood, trots alla viktiga frågor i den. Det kan man ju inte alls säga om Blåmärken får vi alla och Han köpte min tystnad. De är på största allvar. 

Blåmärken får vi alla. Monica Dahlström Lannes. 

"Brott ska utredas förutsättningslöst, risker bedömas och barn skyddas. Ändå havererar barns rättsskydd. Barn lider, barn dödas. Efteråt förfasar sig vuxenvärlden. Vad var det som hände? Hur kunde det hända? Varningssignalerna ignoreras och samma misstag begås om och om igen. Myndigheter inte bara sviker, de begår själva övergrepp och traumatiserar barn. Själslig smärta finns kvar hela livet om man inte får hjälp. Var finns förra generationens skadade barn? De som aldrig upptäcktes och fick hjälp med sin traumatiserade barndom? Samhället måste se sammanhangen. 
De flesta offer bevarar sin empatiska förmåga och blir lyhörda vuxna, men några blir själva förövare och däremellan finns hela skalan. De som medvetet eller omedvetet blir möjliggörare och medhjälpare till brottslingar, som i vilket missbruk som helst."

Så skriver författaren i sitt förord om denna starka och upprörande bok om barns skyddslöshet och utsatthet. "Trasiga barn blir trasiga vuxna."

Monica Dahlström-Lannes granskar utredningar och konsekvenser av vuxnas och myndigheters ibland undermåliga insatser; vårdhaveriet. Utifrån decenniers erfarenheter återger hon barnens berättelser, anmälarnas situation, mammornas reflektioner, polisutredningarnas kvalitet och funktion; vilket rättsskydd och vilken rättssäkerhet som råder liksom massmedias roll. Allt förankrat i verkligheten, där författaren själv varit med och utrett som myndighetsperson. Hon har även förslag till förbättringar. 

Monica Dahlström-Lannes har som polis, författare, debattör, föreläsare och rådgivare i nästan 40 år arbetat med barns rätt och rättigheter. Hon har upplevt det mesta, men behåller sitt engagemang.

#läsbaraläs #orossamtal #orosanmälan #carlssonbokförlag #blåmärkenfårvialla #monicadahlströmlannes #hanköptemintystnad #ordberoendeförlag  #enärthjärnassjälvbiografi #gillesparis #elisabethgratebokförlag  #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #sensusnorrtälje #välkommentillnorrtälje 

Recension; Han köpte min tystnad - Mimmi Kovačević och Charlotte Sirc

Recension; Han köpte min tystnad - Mimmi Kovačević och Charlotte Sirc
 

Efter en barndom och ungdom i händerna på en vuxen man som inte har några gränser tar Mimmi som vuxen en sista möjlighet konfrontera mannen.

En bok som berör, den beskriver ett öde från att vara ett oskyldigt litet barn till en vuxen kvinna. Hur hon som liten flicka lever i en stökig familjemiljö redan innan övergreppen började, hur hon finner tröst och glädje i det lilla, hur hon bygger upp murar runt sig för att kunna fortsätta att leva. Hur hon när hon får ett besked som får henne att bestämma sig för att göra upp med sitt förflutna. 

Boken är trots allt hemskt den beskriver ändå förhoppningsfull, inspirerande och ett viktigt inlägg i debatten om barn och ungas utsatthet och mående i en tid där civilsamhället vänder ryggen till och statliga och kommunala instanser sviker det lilla barnet och till slut även sviker även då nästan vuxna kvinnan. Att läsa om Mimmis kamp inom sig för att bli fri från sin historia, lyfta blicken och se framåt i livet och att känna hennes egenvärde växa genom handlingarna hon gör är inspirerande. 

Det här är en bok som borde vara obligatorisk för alla som arbetar med barn och unga att läsa, detta för att lättare kunna se tecknen och signaler som alla de här barnen på sitt sätt visar när de inte mår bra.

Hälsningar Mike Lindblom

Boken finns i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.

Vi samverkar med Sensus Studieförbund 

i alla arrangemang i bokhandeln!

Norrtälje litteraturfestival 19-21/5-22

Norrtälje litteraturfestival 19-21/5-22

.

poesi; målgrupp ungdomar (kulturtorget) 

samtal mellan författare

föreläsningar/samtal 

samtal mellan översättare

möten med författare (kulturtorget) 

Arrangör; 

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje

Kulturgruppen Kulturtorget

Mångfald Tillsammans

med stöd och/eller deltagande av;

Svenska Akademien

Roslagens Sparbanks stiftelser

Norrtälje kommun (jubileum 400 år)

Sensus Studieförbund

Svenska kyrkan, Norrtälje
(arrangör av boksamtal 20/5-22 samt ungdomsgrupper/poesi) 

Norrtälje Stadsbibliotek 
(samverkan i översättarsamtal 19/5-22)

Café Rekommenderas 
(utställning poesi 19-21/5-22)

Norrtälje litteraturfestival 2022 

Vi tackar Norrtälje kommun, Norrtälje 400 år, Svenska Akademien och Roslagens Sparbanks stiftelser för stöd till Norrtälje litteraturfestival. 

Vi tackar Sensus studieförbund, Biblioteken i Norrtälje, Svenska kyrkan Norrtälje, Café Rekommenderas, Kulturgruppen Kulturtorget och Mångfald Tillsammans för samverkan i projektet. 

Välkommen till

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.  

13/4-22; Är du orolig för en närståendes psykiska hälsa?

Vad? Orossamtal. (Anhörigsamtal)

När; Onsdag 13/4-22-22 kl 1800-1930

Var? Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.

Är du orolig för en närståendes psykiska hälsa?

Är oron tuff och påverkar livet?

Har du ingen att prata med?

Vi talar om psykisk hälsa, beroenden, suicid - oro för andra -

och hur det påverkar livet. Vi talar om det som behövs. Just där, just då.

Behöver du prata med andra om din oro? 

 

Du som tillsammans med andra vill prata i en liten grupp för att försöka hitta nya vägar för

hantering av oron hälsas välkommen till ett samtal i bokhandeln. Vi samtalar i en liten grupp

om den oro vi bär, som kan röra psykisk ohälsa, beroenden, suicid eller annat.

Vill du vara med?

Samtal i liten grupp.

Inget åtagande för dig om fler gånger,

eller något annat måste.

Vi kommer att mötas flera gånger. 

Välkommen du - som vill och behöver ett samtal

med andra om livets tuffa frågor. 

Det som sägs i rummet, stannar i rummet. 

 

Föranmälan. Max 5 personer. Kostnadsfritt.

Plats: Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje 

 

Arrangör; Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje, Sensus Studieförbund

(Vi möts inomhus, är få i lokalen och med respekt för varandra. Avstånd, tack.)

Föranmälan så snart som möjligt 

Tfn 0708 905 731 

Mejl info😏roslagensbokhandel.se 

Eller genom ett besök i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje 

Samtal om egen eller närståendes psykiska hälsa!

Onsdag 21 juli 2021 kl 1700-1830

Onsdag 1 september 2021 kl 1700-1830

Onsdag 24 november 2021 kl 1700-1830

Tisdag 21 december 2021 kl 1800-1930

Måndag 10 januari 2022 kl 1700-1830

Onsdag 16/2-22 kl 1700-1830

Onsdag 13/4-22 kl 1800-1930

Tiken. Pilar Quintana

I en by på colombianska Stilla havs-kusten lever 40-åriga Damaris sedan några år i en turbulent relation, märkt av parets ofrivilliga barnlöshet. En dag erbjuds Damaris att adoptera en valp, en händelse som kommer att förändra hennes liv och förståelse för moderskap, lojalitet, förräderi och ensamhet.

Pilar Quintana är född 1972 i Cali, Colombia. Hon debuterade 2003 och utsågs då till en av Sydamerikas främsta unga författare. Hon har tilldelats Alfaguarapriset och för Tiken vann hon brittiska PEN-priset och nominerades till National Book Award.

Översättare är Annkarin Thorburn. 

Annakarin Pepita Thorburn är en spansk/svensk författare och översättare från spanska. Hon har även undervisat i litterär översättning vid Akademin Valand på Göteborgs universitet.

• 
  

Tiken.

Det handlar om kärlek, längtan och liv.  Kanske handlar det också om död och om vad var och en förmår. Och hur lätt onska kan slå över. Vad kan vi göra för att ondskan inte ska ta sig in i oss?

Det handlar om förluster. Liksom även om tiden och platsen. Det är en personlig historia, en sådan som skär i en.

Barnalängtan. Vad gör längtan med en relation och med en själv? Hur starkt och viktigt är det? Hur kan man påverka sin egen känsla? Kan jag, som inte varit i den situationen, förstå den som längtar efter barn? Kan jag förstå, innerst inne, vad det gör med en människas inre tankar?

Olycklig död i barndomen. Hennes kamrat dör. Det är inte hennes fel, men hon är där. De har gått dit tillsammans. Hon fick stryk, ordentligt med stryk, trots att det inte var hennes fel. Vad gör det med en människa, ett barn? Hur kan vi förlåta oss själva om omgivningen inte förlåter?

Modern dog av en förlupen kula. En annat nära och viktig av ett jaktskott. Slarv, vapen och olyckliga tillfälligheter påverkar livet. Tror vi på att det finns en gräns för olyckor eller kan det vara hur många som helst? 

Fattigdom. Att bo i någon annans hus, hålla snyggt, vänta på lön som inte kommer men ändå se att det är bättre än ett eget hyresrum. Hur följer fattigdom hennes liv? Ser vi henne som lycklig eller är hon införlivad i fattigdomen?

Familjen till pojken som dog flyttade. De kom inte tillbaka. Någon kom alltid dit och skötte huset. Som tröst, uppgift eller ansvar. Hur lever man med sin sorg? Vad gör sorg med oss? 

Tiken får inte vara i huset. Den kan förstöra något i pojkens rum. Också det ett trauma. Kärlek, vad är rätt, ansvar och förhållningssätt till djuret är olika för oss alla. Tiken blir något istället för barnet och maken. Är kärlek utbytbart? 

Stormen drar över byn. Det regnar in. Hundarna drar iväg in i djungeln. Skallet tystnar. Maken är på havet som stormar. Hon oroar sig mest för tiken. Hur kan man förstå det? Hon tänker att han är van, kompetent uppgiften. Och att tiken inte är det. Oron och mardrömmarna är starka. Kärlek är en stark känsla, när man kan känna den. Varför tar den slut?

Efter regnet kommer myrorna, som ett tåg eller en arme från djungeln. De äter sig fram. Rensar huset på kackerlackor och tar dem med sig. Plötsligt är de borta igen. Det är tiken och maken också. Hon sitter där, uppkrupen i en plaststol i sin förtvivlan. 

När maken kommer hem hjälper han henne att leta. Djungeln är brutal och hon sörjer. Han förstår, hjälper. Han har låtit henne hållas med tiken även om jag trott att han föraktade kärleken till djuret, att det var fel sätt att förhålla sig till hunden. Varför tänkte jag så om honom? Var det rättvist? 

Kärleken till maken vaknar, de byter ord, värme och känslor med varandra tills hon tappar en kopp. Han säger något plumpt som skadar och förstör. Ord kan döda känslor på nolltid. Kärleken är onekligen skör. Varför tar man åt sig av plumpa kommentarer som egentligen bara är en brist hos den som säger den? Varför är man så känslig? 

Människor som hamnar i havet kommer tillbaka. Havet återlämnar alltid kropparna. Inte kompletta, några delar saknade när havets djur har ätit på dem. De luktar ruttet, men de återlämnas av havet. Också djungeln återlämnar, åtminstone det levande, men kanske i ett slitet skick. 

Kärleken. Kan den gå sönder? Vad är det som gör det? Vad är det som gör att hon tappar greppet, tappar orken, tappar sinnet och drar åt så hon förstör för sig själv? Kan man tvätta bort lukten av döden eller kommer den för alltid att finnas kvar? Är det bara hon som ser gamarna eller gör alla i byn det? Spökar samvetet, så att lukten och bilden för alltid kommer att plåga henne? Kommer hennes ögon att avslöja henne? Hur kommer hon att kunna leva med sig själv framledes? Kommer hon att kunna det eller kommer hon att ta sig till stupet för att gå samma väg som pojken vars gardiner tiken förstörde? 

Hur påverkas läsaren av det som händer i en berättelse? Hur kommer det sig att vi påverkas så olika? Låt oss också fundera över våra egna reaktioner, utöver det vi undrar kring huvudkaraktärens göranden. Hur kan vi förstå henne?

Det handlar om kärlek, längtan och liv. Det handlar också om naturens krafter, havets och djungelns förutsättningar, fattigdom, rätt och fel och om när saker går överstyr. Man kan fråga sig varför det händer och vilka konsekvenser det ger. Livet är inte så väldigt lätt att leva, eller hur?

Författaren skriver med få ord. Fattigdom, känslor, situationer beskrivs med några enstaka ord, ofta beskrivs något viktigt i en liten bisats, men finns där tydligt. Vi ser bilderna framför oss, ibland så starkt att vi inte kan värja oss ifrån dem. Det kommer nära, påverkar oss och skrapa i vårt inre. Det här är en stark berättelse, den kräver ansträngning och närvaro. Den bör läsas med tanke, kanske är det en sådan bok man måste tala om för att fånga vidden av innehållet.

Vi har talat om den i bokcirkel. Nya frågor dyker upp och ett stort känsloregister visar sig hos deltagarna. Var går gränsen för ondskan? Hur förhåller vi oss till våra mordiska tankar? Vilka spärrar har vi inom oss och vilka måste vi arbeta med? Just den typen av frågeställningar vänds i flera riktningar i vårt samtal. Den finns kvar i flera av oss under natten och samtalet fortsätter nästa dag. Vad är det som gör att vi gör det vi gör, att eller när ondskan tar över, som ett plötsligt drag som vi inte han hindra? Ja, frågan tål att begrundas. Igen och igen.

Ja, hur kan vi förstå huvudkaraktären och hur kan man förklara och förstå varför saker händer? Hur kan vi, privilegierad​e människor, förstå den som lever i fattigdom, nära djungeln, i barnalängtan eller i skuld? Hur kan vi förstå, fullt ut, hur hon har det?

Anette Grinde 

Bokhandlerskan i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje 

Miljömagasinet 25/3-22

8/4-2022; Kulturgruppen möts

Fredag 8/4-22 kl 1600. (festivalplanering) 

Kulturgruppen möts för samtal om aktiviteter, samarbeten, mm i Norrtälje. Representanter för kultur - privatpersoner, föreningsliv, företag, institutioner med önskan om samarbeten och aktiviteter hälsas välkomna. Vad vill du att vi gör i vår stad? Vill du vara med och bidra till kulturlivet? Tillsammans i samarbete är fint. Föranmälan krävs till bokhandeln. Max 5-6 personer per mötestillfälle.  

Föranmälan, tack!

Tfn 0708905731 eller mejl; info 😏 roslagensbokhandel.se  

Särskilt inbjudna för samtal om poesi för ungdomar, representant för; 

Magasinet

Lokalen

Norrtälje Stadsbibliotek

Svenska kyrkan

samt

Sensus Studieförbund

8/4-22; kulturgruppen möts (festivalplanering)

25/3-22; kulturgruppen möts (festivalplanering)

11/3-22; kulturgruppen möts (festivalplanering)

25/2-22; kulturgruppen möts (festivalplanering)

11/2-22; Kulturgruppen möts (festivalplanering) 

29/1-22; Kulturgruppen möts  (festivalplanering) 

14/1-22. Kl 1430-1600. (festivalplanering)

8/1-22 - kl 1500-1630. (festivalplanering 19-21/5-22)

Idag möts Kulturgruppen Kulturtorget...

Idag (25/3-22) möts Kulturgruppen Kulturtorget för att tala om poesin för ungdomar, översättarsamtal och författarsamtal den 19 - 21 maj 2022 i Norrtälje. Lust och glädje, författar- och läsarmöten är magi. Det här är skoj. 

Jag ska prata särskilt om glädjen kring att vi då samarbetar med Norrtälje Stadsbibliotek och Svenska kyrkan med samtal under dessa dagar. För att samarbeten (alltid!) ger mer till fler. Det gör mig lycklig. 

Mike peppar ungdomarna i bygden att skriva poesi till litteraturfestivalen. Magasinet, bibblan, Svenska kyrkan, folk i bygden - klurar nu kring vad och hur. Kanske gör Lokalen och några skolklasser det också? Det är fantastiskt att se och tänka kring vad det kan bli när man är fler som skapar ringar på vattnet. Det gör mig glad. I grannfiket - Cafe Rekommenderas - hoppas vi möblera väggarna med ungdomars poesi. Ja, på torget också. 

Jag ska också berätta att Roslagens Sparbanks stiftelser, Svenska Akademien och Norrtälje kommun är med på tåget för möjliggörandet, uppmärksamheten och glädjen. Det finns gott hopp här. 

Finväder - med sol och glädje - är förbeställt till festivaldagarna i maj. 

Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. Prata gärna om författarna som vill komma till bokhandeln för prat om sina böcker, om samtalen som vill föras, om skrivandekonsten och om alla fantastiska läsare som tillför guld till själen. Tips om bra aktiviteter och författarglädje emottages alltid tacksamt. 

A.. 

#Peppelipepp  #samarbetengermerförfler #norrtäljelitteraturfestival #författarsamtal #norrtäljestadsbibliotek #caferekommenderasnorrtälje #fantastico  #Norrtälje400 #Norrtälje400år #kulturiroslagen #kulturtorget #kulturgruppen #roslagenssparbanksstiftelser #närproduceradbank  #svenskaakademien  #kulturgruppenkulturtorget 

#VälkommentillNorrtälje #Välkommentillbokhandeln #Roslagensbokhandel #sensusnorrtälje #norrtälje 

Vi gratulerar Eva Lindström (ALMA-priset 2022)

Sällsamma berättarvärldar, säger ALMA-priskommittén om Eva Lindströms berättelser. 

"Eva Lindström är en svensk bilderbokskonstnär, född 1952. Hon har gett ut runt 35 egna bilderböcker samt illustrerat en lång rad böcker i samarbete med olika författare. Hennes berättelser berör både stora livsfrågor och vardagliga händelser, klurig humor samsas med det absurt mystiska."


ALMA-juryns motivering
"Eva Lindströms gåtfulla bildvärld är i ständig förvandling. Träd flyttar utomlands, hundar antar enorma proportioner och föremål försvinner för att plötsligt återkomma. Med snabb penselföring och förtätad kolorit skapar Eva Lindström en mångtydig dialog i text och bild. Gränsen är flytande mellan barn, vuxna och djur. Med djupt allvar och vild humor brottas de med de eviga frågorna: Vilka är vi? Vart är vi på väg? Vem har tagit våra mössor?"

Pristagare

• 2021. Jean-Claude Mourlevat. Författare, Frankrike.
• 2020. Baek Heena. Bilderbokskonstnär, Sydkorea.
• 2019. Bart Moeyaert. Författare, Belgien.
• 2018. Jacqueline Woodson. Författare, USA.
• 2017. Wolf Erlbruch. Illustratör, Tyskland.
• 2016. Meg Rosoff. Författare, Storbritannien.
• 2015. PRAESA. ...
• 2014. Barbro Lindgren.

#Vigratulerar #EvaLindström och alla barnboksläsare till #ALMApriset som i år går till en svensk illustratör och författare. Så fint, så fint!

#Roslagensbokhandel #välkommentillnorrtälje #välkommentillbokhandeln #norrtälje 

 #barnböcker 3-6 år Vi gratulerar också #Alfabeta och alla andra förlag som jobbar och har jobbat med Eva Lindström - både med text och illustrationer. 

26/3-22; boksignering Han köpte min tystnad - Charlotte Sirc och Mimmi Kovacevic

Lördag 26 mars 2022, kl 1200-1400 

Boksignering Charlotte Sirc och Mimmi Kovacevic

Han köpte min tystnad

Utomhus.

Kläder efter väder.

Som vuxen får Mimmi veta att hennes styvfar ligger för döden. Senast de sågs var i rätten, när han stod åtalad för att ha utnyttjat henne sexuellt under uppväxten.

Men trots att Mimmi till slut vågar berätta om övergreppen känner hon sig inte fri. Hon bestämmer sig för att konfrontera sin förövare på dödsbädden, ett beslut som blir avgörande för Mimmis fortsatta liv. 

Det här är en sann berättelse som vittnar om de djupa spår sexuella övergrepp lämnar hos ett barn, men det är också ett starkt och hoppfullt vittnesmål från en kvinna som vägrar acceptera sitt öde, och om kraften i att kunna förlåta och gå vidare.   

Charlotte Sirc, författare, redaktör och översättare har intervjuat Mimmi Kovacevic.

Efterord av Eva Rusz, legitimerad psykolog och kognitiv psykoterapeut som anses vara en av Sveriges främsta experter på ämnet relationer. 

Evenemang i Roslagen; 26/3-22

Visit Roslagen 26/3-22

Till fots. Stora boken om vandring. Emma V Larsson.

Vi har vandring i kroppen. När hjärtat slår i takt med fotstegen känns rytmen. Vi får kontakt med något ursprungligt och skakar av oss vardagen.

Det här är boken för alla vandrare. Den innehåller det du behöver veta om prylar, kläder och packlistor. Om leder i Sverige och delvis i Europa – från dagsturer till långvandring, i skogen och i fjällen. Om mat och sovutrustning. Om relationer på turen, respekt och säkerhet. Hur håller man sig ren? Hur går man på ”toaletten”? Hur tar man hand om sina fötter? Vad kan man tänka på när man vandrar med barn?

Författaren är en erfaren vandrare som samlat massor av inspirerande fakta och smarta tips – med smittande entusiasm visar hon vilken vild och vacker värld som väntar när du tar första steget ut i naturen.

*** 

Oj, tänker jag när jag får boken i min hand. Den här har verkligen mycket. Den har säker inte allt, men den har verkligen väldigt mycket. 

Att planera för en resa är en stor del av färden. Det görs i samtal hemma vid köksbordet eller med vänner i andra möten, genom egna funderingar, kartletning, besök i friluftsbutiken eller genom grupper på nätet. Ibland görs det genom studiecirklar. Om vi talar om en resa med egen fysisk kraft finns också förberedelser genom fysisk träning. Ju mer man vet och ju bättre förberedd man är desto roligare blir färden. 

Boken handlar om kläder, skor, mat, att hitta, att möta människor, djur och natur, och förstås också att vandra med barnen. Den handlar förstås också om väder och säkerhet, för ute kräver alltid sitt särskilda fokus. Naturens krafter är viktigt att tänka kring, de är att anpassa sig till. Övermod får man tänka över en extra gång. 

Jag tänker att vandring är en fantastisk syssla, att det är för (nästan) alla. Det gäller att anpassa den efter sitt läge, men det är också oftast möjligt att höja ribban en smula. Det är fantastiskt roligt att bli lite bättre, utmana sig lite mer och möta nya möjligheter. Att vandra är fantastiskt. Här finns kunskap som heter duga.

Kort. Långt. Enkelt. Utmanande. Varmt. Kallt. Nära. Långt bort i fjärran. Ja, det går att vandra på många sätt och ditt eget är förstås bäst. 

Till fots. Stora boken om vandring. Det här är verkligen en matnyttig och vacker bok, att läsa och att återvända till. Att inspireras av. Ja, den är verkligen något att använda inför en vandring i skog, natur, fjäll eller längs en vacker led.

Till fots. Stora boken om vandring. Den gör mig glad och inspirerad.

A..

#tillfots  #emmavlarsson #vandring  #bonnierfakta  #roslagensbokhandel #utevistelse #tältning #hängmatta #friluftsliv. #norrtälje #attelda #tändstål  #välkommentillbokhandeln #sensusnorrtälje #välkommentillnorrtälje #kulturiroslagen #kulturtorget 

Utgivningsdatum 20220315.

Alla dessa djäfla qvinnor - Anna Laestadius Larsson

Historien har varit ett långt stafettlopp av kvinnokamp.  Det har i alla tider funnits kvinnor som ifrågasatt den roll som tilldelats deras kön.

Kvinnor som visat på orättvisor, som högljutt protesterat, som trotsat hån och hot.

Och i vissa fall offrat sina liv.

Hedvig Charlotta Nordenflycht, Olympe de Gouges och Mary Wollstonecraft är tre kvinnokämpar från 1700-talet som tog striden för alla kvinnors rättigheter. Med hjälp av dessa tre modiga kvinnor berättar Anna Laestadius Larsson om tusen år av bortglömd historia. Om förebilderna som inspirerat till förändring. Om pionjärerna som gett kommande generationer kraft.

Om de allra första feministerna.

Anna Laestadius Larsson har tidigare utgivit sex historiska romaner som alla haft kvinnors liv och levnadsvillkor i fokus, Alla dessa djäfla qvinnor är hennes första populärhistoriska bok.

Vi planerar för poesi för ungdomar

I mitt vardagsrum, alltså bokhandeln, talar vi om böcker, text och vad den gör med oss. Kulturen står högt på dagordningen. Jag möter människor, mest vuxna, men också barn och ungdomar och talar om läsupplevelser med dem. Några har inga sådana, då gör det ont i min själ. Andra har fantastiska erfarenheter och kan berätta om vad det gör med deras liv och kunskap. Det är vackert att höra. Jag ser att det gör skillnad för dem, när de läser den fysiska boken. Boken och läsningen blir också något annat, något större, när vi talar om det tillsammans. Det gör vi i cirklarna i bokhandeln. Det gör att människor växer.  

Tillsammans är viktigt i bokhandeln. I det ligger att göra saker på sätt som gör att fler får tillgång till kulturen. Vårt arrangemangsfokus ligger oftast mot vuxna, men under februari - maj vill vi peppa ungdomar att skriva poesi och framföra den under Norrtälje litteraturfestival som går av stapeln i maj 2022. Poesi är en del av vårt generella kulturarbete men det är också en del i vårt firande av Norrtälje 400 år. Normalt arbetar vi med vuxna, men festivalens  poesi är avsedd för ungdomar. Det arbetet vill vi göra i samarbete med föreningar och organisationer som arbetar med ungdomar, som t ex Lokalen i Norrtälje, Svenska kyrkans ungdomsgrupper, Norrtälje kommuns ungdomsgrupper i skola eller på bibblan eller med  andra grupper i vår stad som arbetar med ungdomar. Vi, kulturgruppen i bokhandeln, tänker oss att ungdomarna hittar flera kreativa sätt att framföra sin text på. Det är viktigt att se att det är ett tillåtande projekt, ingen tävling och att grupperna har omsorg, värdighet och mänskliga rättigheter i tanken när vi arbetar med texter och framförande. Vi vill göra det tillsammans med flera olika grupper, där fler kan och vill engagera sig. Vi vill se Norrtälje och vår plats - bokhandeln och kulturtorget - som en viktig plats för kulturen. Det är här, i Norrtälje, som kulturen växer. 

När vi tänker på projektet med ungdomar och poesi ser vi rörelse, bilder och ord framför oss. Vad är poesi, egentligen? Jag tänker förstås på text, men kanske har jag inte hela bilden? Vi ser ungdomarnas kreativitet, vilja och mod. Vi ser glöd och glädje, både i det löpande arbetet och när det sen är dags att visa arbetet i det offentliga. Vi ser också nervositet och frågor som; kan jag verkligen? Får jag? Vad ska jag göra? Ja, det är frågor som vi och varje grupp för sig får försöka svara på allteftersom de dyker upp. Projektledaren för poesin i festivalen, Mike, svarar gärna på frågor och har ett öppet sinne för att se vad grupperna hittar på. Det blir skoj att se resultaten i maj, eller hur? 

I festivalen tänker vi oss också att få lyssna till författare och översättare, att få möta dem och höra vad de tänker om sitt arbete, hur de skriver och tänker under hela processens  gång. Hur blir egentligen en text en bok? Vem gör vad och hur får jag ett förlag att nappa på just min idé? Ja, det är många inblandade i den produktionen och att få möta en författare eller ett förlag för att få höra om deras resa och se det färdiga resultatet är spännande, tycker jag. Att skriva en kort text kan vara enkelt, men att skriva en lång, komma ihåg allt, skriva rätt, inte trampa på för många ömma tår, inte hitta på vad någon sagt om det är på riktigt och veta att Lilla torget ligger i Norrtälje - mitt i byn - och inte någon annanstans. Det är saker att tala med en författare eller textmakare om, eller hur? Vad vore vi utan alla människor som kan skriva alla dessa långa boktexter? Ja, så fattiga vi då vore. 

Vill du veta mer om Norrtälje litteraturfestival, samarbeta i den eller vara del i kulturgruppen som har uppgiften att skapa fler kulturaktiviteter - tillsammans med andra - i Norrtälje? Titta då in i bokhandeln och prata om just det, med fokus höjd och bredd på kulturen i Norrtälje.

Njut dagen som den bästa!

Anette Grinde

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje

Norrtelje Tidning 15/3-22 - e-tidningen;

https://etidning.norrteljetidning.se/p/norrtelje-tidning/2022-03-15/r/10/18-19/393/510019

Norrtelje Tidning 16/3-22 - e-tidningen - om eventuellt beviljade medel till kulturen i Norrtälje;

https://etidning.norrteljetidning.se/p/norrtelje-tidning/2022-03-16/r/9/16-17/393/510733

Mörkåren - Jonas Åsberg

Den som tar sig igenom en depression blir bra på att gå. Att gå och bara fortsätta gå. Att leva vidare trots depressionen som säger att livet är meningslöst, att solen är en hägring och att färger inte finns. Att gå är att leta efter vägen ut. Att fortsätta leta trots alla återvändsgränder, villospår och stängda dörrar. Att gå även fast stegen blir tyngre.

Mörkåren är ett försök att måla bilder av ångest, negativa tankespiraler och paralys. Och om vägen som ledde till att ångesten en dag var borta.

Jonas Åsberg är utbildningsledare och sjuksköterska i ambulanssjukvården. Mot den yrkesbakgrunden och med sina egna erfarenheter av en sjukdom, eller ett par, tar han spjärn i sin kamp för att försöka förstå sig själv.

Jonas använder fantasi och metaforer i sitt försök att måla bilder av depressioner, ångest och mörker. The black dog, den välanvända metaforen som beskriver depressionens väsen, byrackan som gestaltar den ovälkomne följeslagaren, den han försökt fly från, försökt lura och den han en dag kom att försonas med. Coll, den verkliga hunden, den trogne beskyddaren vandrar också med i hans berättelse. Verklig men också en metafor för trygghet och förtrolighet.

*** 

Vi pratar ofta om rörelse i min krets. Vi talar om det som en möjlighet, ett hjälpmedel för bättre hälsa som också inkluderar en bra psykisk hälsa. Någon talar om djup depression som blir bättre, mildare och utplanande mot ett gott liv när man tränar, rör sig, vandrar i skogen eller kommer ut i friska luften. Körsång sägs ha en liknande effekt. Ja, det finns fler och andra sätt, men rörelse är ett som bevisligen fungerar för många.

Just nu har många åkt Vasaloppet. Då talar det igen om att väldigt många färre drabbas av depression, som ingår i kretsen Vasaloppsåkare, jämfört med folk som inte åkt. Ja, jämfört med den som inte tränar, kanske är det riktiga budskapet. 

Vi-artikel; https://vi.se/artikel/srwADm3V-a0j2LRwp-20550

Det finns också andra sätt att ta hand om sig själv på. En viktig sak är att orka, fånga sig själv, ta hjälp av andra omkring sig och också få hjälp som passar en själv. Vi talar återkommande i det i våra orossamtal, att hjälpen ur något mått måste vara personlig. Personlig, så att den passar just var och ens personlighet och problematik och så att den klickar rätt med de människor som är berörda. Det gör förstås allt hjälpande mycket svårare, men det är en unik individ som har drabbats och behöver hjälp. Det gäller både den som är direkt drabbad, men också den som finns i personens närhet. Anhöriga har det ofta tufft i sin ensamhet. 

Anhöriga/närstående är en grupp att se och bistå i tider av tuffa förhållanden i familjen. Det gör vi t ex i samtal i bokhandeln. Ja, där är även den som har det tufft själv, genom beroende, ohälsa, destruktivitet med mera, välkommen. Vi är där för att lyssna till varandra. Just det är ofta en hjälp i sig. 

Du som har intresse, är mitt i, nyligen lämnat, funderar över eller står strax intill en depression eller annan psykisk. Läs Mörkåren! 

Hör av dig om du vill delta i våra samtal om livet. 

A..

#Vimåstetalaompsykiskohälsa  #Roslagensbokhandel  #Mårkåren  #JonasÅsberg  #Aritonförlag  #demokratiskasamtal  #Norrtälje  #orossamtal 

En ärthjärnas självbiografi - Gilles Paris

En ärthjärnas självbiografi - Gilles Paris

»Ända sen jag var riktigt liten har jag velat döda himlen, för mamma säger jämt: Himlen är så stor för att vi ska komma ihåg att vi bara är små kryp, Ärtan. När livet är som tristast är det precis så där himla grått med bara en massa moln som regnar olyckor över en. Alla karlar har huvet i det blå. Och där kan dom gärna stanna, som din knäppskalle till pappa som har stuckit jorden runt med en sugga.

Mamma säger så konstiga saker ibland.»

Så inleder nioårige Icare, av alla kallad Ärtan, sin självbiografi. Efter att ofrivilligt ha dödat sin mamma placeras han på barnhem, där han får nya vänner och upplever sin första förälskelse.

En ärthjärnas självbiografi är en bok för alla för åldrar, en varm och tänkvärd berättelse som får läsaren att både skratta och gråta.

Den franske författaren och journalisten Gilles Paris, född 1959, fick sitt stora litterära genombrott med romanen En ärthjärnas självbiografi (2002). Boken blev 2016 animerad långfilm, Oscarsnominerad och flerfaldigt prisbelönad.

• Författare: Paris, Gilles
• Översättare: Essén, Ragna
• Översättare: Erlandsson, Rasmus

Ärtan skjuter sin mamma. Det är ett vådaskott. Han råkade hitta en revolver i en byrålåda och tumultet som sen uppkommer resulterade i en olycka. Det gjorde att han fick flytta till ett barnhem. Där träffade han flera barn, med rädslor, kunskap, nyfikenhet och glädje. Djup vänskap, som liksom inte kan förklaras, uppkommer allteftersom. Där träffade han också vuxna personer som tar ansvar för barnen på platsen. Det finns mycket sorg hos barnen, som längtar efter en mamma, en pappa och ett riktigt hem. Det finns också mycket glädje och kamratskap hos barnen. De lär sig livet tillsammans, där de är. 

I berättelsen möter vi Ärtan, Camille, Simon, Raymond, Ahmed, Rosy, domaren, häxan och många andra. De är många på platsen, alla med olika roller och egenskaper. Det finns, precis som för oss alla, många människor som barnen måste förhålla sig till. De gör det utifrån de förutsättningar, personliga egenskaper, sin bakgrund och den vilja de har. 

Ärtan kan se ljuset, han träffar vuxna och hanterar relationen mellan barn ock vuxna bättre än hans föräldrar gjorde. Hans mamma drack framför TVn, slog honom. Hans pappa har lämnat familjen för en annan kvinna. Ärtan får onekligen en större och bättre familj på barnhemmet. Han lär sig mycket och hittar rätt bland de vuxna, som (i regel) är ansvarstagande människor. Hemma gömde han sig på vinden för att inte få stryk. Mamman var fysiskt skadad, så hon kunde inte nå honom där. På barnhemmet behövde han inte gömma sig. 

De andra barnen på barnhemmet är också drabbade av vuxna som inte tagit sitt fulla föräldraansvar, eller inte kunnat. Några har hamnat i fängelse, någon har dött - en genomgående tanke hos barnen är att de längtar efter ett hem och fungerande vuxna som ger dem värme, kärlek och omsorg; ja, ser dem, helt enkelt. Det är viktiga och mänskliga behov. När de vuxna inte ser är det barnen som får ta hand om varandra. Det gör de, bryr sig, ser efter, hjälper och lotsar. 

Hur är det för ett barn att bli trodd? Tror man mer på en vuxen som spelar ett spel framför andra så att man förleds att tro att de är vänliga och ansvarstagande? Hur landar det hos ett barn? Ja, det är förstås frågor som ett barn ofta drabbas av. Det är särskilt viktigt att begrunda i fall när barnet slår larm, säger sig fara illa i en relation i förhållande till en vuxen. Vem ska man tro på? 

Barnen kan råka vara elaka, det liksom bara slinker ur dem. Då blir man straffad. De kan råka vara envisa för att skydda någon annan. Då kan de också råka illa ut, När någon blir ledsen kan det visa sig i ilska, för att man inte vet hur man annars ska hantera situationen. När någon ska flytta kan det leda till att man fryser ut personen, för den är en svikare som inte ska vara kvar. När någon fyller år, men avskyr överraskningar, är ändå hemligheterna nogsamt bevarade. Det kan leda till fest och glädje, där barn och vuxna bryr sig om varandra. 

Man kan åka till havet, säga att man har varit där 1000 gånger för att man skäms för att man inte har varit där förr. Varför skäms man för det man inte kan rå för? Det är inte Ärtans fel att han inte har fått se eller vara i det varma havet. Det är inte Ärtans fel att hans föräldrar inte gav honom det han behövde, som t ex helt vanlig mänsklig kärlek och lite utbildning i vad saker betyder. Nu får han jobba på saken. Det gör han så gott han kan. Han frågar och frågar, får ofta ovett tillbaka. När någon använder bildliga uttryck blir det svårt när man inte förstår och han får ord som "ärthjärna" tillbaka. Kanske ligger det nära till hands med ett sådant uttryck när man bär smeknamnet Ärtan. 

Det finns så många liknelser, så många uttryck, så mycket bildligt som är omöjligt för barn att förstå. Ja, säkert för många vuxna också. Jag ler åt Ärtan som frågar, frågar och frågar. Det är ändå rätt konstigt att det inte är fler som gör det, frågar när man inte förstår. Det är ju ändå rätt uppenbart att det är flera som inte gör det. 

Man må sakna och längta efter en förälder, en vuxen som bryr sig om, men kanske måste man inte längta efter sin egen som har missbrukat - eller kanske misslyckats i en föräldraroll man inte klarade att hantera. Barnen längtar efter ett eget hem och en vuxen som månar om dem, även om de har det bra på barnhemmet. Det är ingen som far illa där, även om barnens egna egenskaper och sorger gör dem olyckliga. 

Jag tycker om Ärtan, Simon, Camille och Raymond. Jag tycker om alla andra också, men förstås inte häxan eller andra som förstör livet för barnen. 

En ärthjärnas självbiografi är sorglig, vacker och kanske också viktig läsning. Någon säger att det är en feelgoodbok, men där kan jag inte riktigt hålla med. Ja, man kan småle, t o m skratta, men det rör sig ändå om allvarliga frågor här. Det är en viktig berättelse om hur barn har det. En olyckshändelse eller ett feldrag i ett livslotteri förändrar förutsättningarna för både barn och vuxna, men barnen har sällan något att säga till om. De får den lott de har tilldelats. 

Visst går det väl för Ärtan och de flesta av hans kompisar på barnhemmet? Det är ju ändå en väldigt bra plats att vara på. 

Läs med långsamhet. Se barnen, var och en. Tänk på dem, vad de heter, vilka egenskaper de har och vad det leder till. Man kan inte rå för vem man är, vad man fått sig tilldelat och hur det påverkar ens liv. Inte som barn. Kanske inte ens som vuxen, men verkligen inte som barn.

För alla åldrar? Ja, i varje fall från kanske 15 till 110, vill vi tro när vi talar om saken i vår cirkel. Det här är en bok med allvar, men den ger oss också en stort dos njutning. 

Läs, bara läs. Njut, bara njut. 

A..

Miljömagasinet fredag 8 april 2022.