Dörren. Magda Szabo.

 

Abigél. Magda Szabo.

Abigél. Magda Szabo. 

Bokhandlerskan är förtjust i författaren, berättelsen och förlaget. Alla Nilsson förlags böcker har en vacker form, är njutning att läsa, begrunda och hålla i. De gör mig lycklig. 

Förlaget har tidigare givit ut t ex Dörren och Izas ballad av Szabo. Det är berättelser med relationer, tidsmarkörer och underliggande berättelser som tål att funderas över. De skapade ordentligt med hjärnskav i våra fantastiska bokcirklar. 

I Abigél möter vi en flicka i sin ungdoms dagar. Vi möter henne i en orolig tid, andra världskriget, där hennes far sänder henne till ett välbevakat internat för att skydda henne och honom från faror, hot och förtvivlan. Han räknar inte med att hon ska obstruera, men glömmer att hon är ett barn som inte ser hela bilden. 

Barnen på internatet är hårt hållna, men barn är barn. Hur ska man kunna veta och förstå om man inte får hela bilden berättad för sig? Kärlek och längtan efter löjtnanten och generalen präglar både hennes inre längtan och hennes ord till kamraterna. Det behöver inte vara samma, för om man ska skydda någon kan lögnen vara nödvändig. Problemet med att inte veta vem man kan lita på och vem som behöver skydd kan ge ödesdigra konsekvenser, både för barn och vuxna. 

Internatet är religiöst och har många regler. Det är förstås för ordningens skull reglerna finns, men det är svårt för flickan som inte förstår vidden av situationen. Ett svar på frågorna om varför kan hjälpa, men de uteblir. Det är tydligt att hon egentligen kan vara en riktig stjärna, bara hon själv vill och förstår. Istället blir det många regelbrott och därpå följande straff. 

Normen. Vi talar ofta om tiden, platsen och normen när vi talar om litteraturen. Hur ser normen ut här, för den här flickan, tiden och platsen. Det är krig, Ungern, motståndsrörelser och nazism, vilka normer råder för henne och den plats hon är på? Är det annat för de andra, för att de är något annat, tex jude? Hon är älskad av sin far. Hon har levt ett rikt och fritt liv och blir nu strikt hållen utan något eget, vare sig fysiska ting eller fria tankar. Allt är schemalagt och strikt. Det finns skäl till det, men vad gör det med henne? 

Vännerna. Vännerna är barnen i klassen. När man sviker sina vänner kan straffet bli hårt. Oförsonlighet och förlåtelse är svårt, kräver mycket av båda parter. Det gäller att få upp ögonen och se den andres perspektiv. När man utesluter någon ur gemenskapen, vilken det än må vara, krävs ett särskilt öga för att inse hur det skadar en medmänniska. Det är något att tänka på när man är trångsynt eller bara prioriterar ditt eget spår. Även det egna påverkar andra. 

Hur ska man veta vem man kan lita på? Kanske kan man inte det, kanske behöver man alltid vara misstänksam? Hur går det ihop för ett barn? 

Vad är en trygg plats och vem bestämmer över vem och vad? Kan rektorn sätta sig emot militären eller den religiösa ledaren? Står han för sitt ord, hur långt sträcker sig hans heder när det blåser hårda vindar nära. Vad är heder när oron för sin egen säkerhet blir tydliga, hoten uttalande, särskilt när man inte tycker om föremålet i fråga? 

Materialism. Det egna, det vackra, det ljuva. Varför är de egna tingen så viktigt? Var och en vill ha det vackra, kanske smink, kanske ett nattlinne eller en prydnad. Vad händer i oss när vi inte får, när det tas ifrån oss? Varför är det så viktigt att ta bort sakerna,det vackra och ljuva, från barnen. Vad gör asketismen med en människa? Och vad gör den med barnet som inte själv fått välja?

Kärlek, stolthet och tro. Barnen leker med tanken kring vilka lärare som tycker om varandra, vem som ska gifta sig med vem och hur det ska bli sen. Regelsystemen är viktiga, även i det hänseenden. Det ska visa sig att kärlek inte är vad man kan tro, att stolthet och tro får vävas samman och att man tillsammans kan bli något annat än det man var från början. 

Szabo skriver om livet på ett strängt internat. Hon skriver om en ung flicka, om judarna, om hårda regelstrukturer och makt. Hon skriver också om motstånd och rädsla, och onödig död. Kanske skriver hon också om hur det var i Ungern i stort, inte bara på skolan? Hur strikt och förbjudet är livet? Är rektorn, skolans regler och situationen egentligen en omskrivning av Ungern i stort? Är det det diktatur, motstånd och makt hon skriver om egentligen?

Någon i samtalsgrupper säger att boken kan läsas av ungdomar. Ja, om man (bara) läser den ur barnets perspektiv. För vuxna kan den också läsas med tidens, motståndets och landets perspektiv där krig, nazism, motstånd, religion och rädsla är tydligt. Det finns fler bottnar än det som ter sig tydligast här. Sett ur det perspektivet kan man kanske inte sätter den i händerna på de yngsta ungdomarna. Eller också gör man det. Läsvana unga från 18 år, kanske?

Magda Szabo väver berättelser om människor, händelser och liv. Tiden, motståndet, kriget, oron, reglerna, kärleken, vikten av att tro på saker som inte går att tro på och mycket annat finns väl beskrivet här. 

Magda Szabo är en författare att tycka om, tänker jag. Särskilt för mig som tycker om att fundera kring historiska skeenden, relationer med människor där var och en har olika egenskaper och tankar. Vi alla är sådana, olika, och det är nyttigt att läsa om olikheterna. Det är ett bra sätt att lära sig mer om andra. Ja, och om historiska skeenden, förstås. 

Magda Szabo rekommenderas, ja.

A..

#miljömagasinet #magdaszabo #historiensvingslag #ungern #abigel #dörren #izasballad #nilssonförlag #andravärldskriget  #roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs 

Magda Szabó

Vad ni än gör, kära läsare, missa inte att läsa Magda Szabó. 

Nytt i hyllan är Abigél. God läsning finns också genom Dörren och Izas ballad. 

Magda Szabó beskriver människor, relationer, känslor, platser och tidens företeelser så att man blir helt uppslukad av berättelsen. De tre böckerna Dörren, Izas ballad och Abigél är helt olika; jag rekommenderar alla tre till eftertänksam läsning. Välj inte, läs alla tre! 

Abigél handlar om en tonårsflickan Gina som blir placerad i Ungerns bortre hörn, dold för omvärlden, under andra världskriget. Det finns särskilda skäl till det. Szabo skriver fram Ginas tankar, göranden, beslut, lycka och oro. Ibland är hon en obstinat tonåring och ibland växer hon med sin roll. Hon får lov att växa på sig tidigare än om hon vore någon annan, eller om tiden vore en annan.

Szabó gör tiden, människorna, miljön, händelserna och känslorna verkliga. Skapar bilder och tankar som sätter sig inom mig.   

Magda Szabó, född 1917 i Debrecen i Österrike-Ungern, död 2007 i Kerepes i Ungern. 

#nilssonförlag #abigel #magdaszabo #evateresialundberg

#dörren #izasballad

#roslagensbokhandel #kulturtorget #platsendärsamtalförs 

Abigél. Magda Szabo

 

Av författaren till den hyllade Dörren.

I samma stund som Gina klev över tröskeln befann hon sig i en annan värld, den värld som skulle bli hennes hem och som skulle komma att förändra hennes tillvaro lika radi­kalt som när ett barn kommer till världen eller en döende ger upp andan.

Andra världskriget i Ungern, 1943. Gina, dotter till general Vitay, tvingas ta farväl av sitt hem och de människor hon älskar mest när hennes far skickar iväg henne till en avlägsen internatskola i den lilla byn Árkod. Förfärad över institutionens grymma och strikta regler hamnar hon i konflikt med sina studiekamrater, gör uppror mot sina lärare och finner sig snart helt utfryst hon bestämmer sig för att fly. Fångad och återförd ser Gina ingen annan utväg än att anförtro sitt öde åt den legendariska Abigél den klassiska statyn av en kvinna med en urna som står i skolans trädgård. Kanske borde hon också skriva ett brev till Abigél, som alltid hjälper dem som har det svårt? 

 

Abigél  historien om den egensinniga tonåringen som växer upp under andra världskriget är den mest älskade av Magda Szabós böcker i hennes hemland Ungern. En fängslande berättelse full av hemligheter och oavlåtlig spänning.

 

Utgivningsdag 17/10-22. (Ovanstående är förlagets beskrivning av boken. ) 

Bokcirklarna!

Bokhandelns vänner!

Kalendern 26/10-22 - om fäder och förebilder.

Tfn 0708 905 731

Info😏 roslagensbokhandel.se

Izas ballad - Magda Szabo

Häromveckan talade vi om Izas ballad av Magda Szabo i en bokcirkel i bokhandeln. Läsning kan ge hög puls, men kanske av ett annat slag än intervaller och fysisk träning. Vi var flera som blev förbannade på dottern i berättelsen, men också på modern som var tyst. Vi konstaterade återigen hur viktiga samtal mellan människor är. 

En fråga att ställa sig är varför man blir förbannad, vad som triggar inombords. Ja, det är förstås vi, vårt liv och där vi är just nu, men ändå. Någon blir ledsen, någon arg och någon känner ingenting. Varför reagerar vi så olika på vår läsning? Kan vi utröna varför? Eller vill vi inte, för att det är smärtsamt? 

Karaktärerna talade inte med varandra, de trodde kanske att de visade omsorg eller att de gjorde det bästa för den andra, men ack nej, ack nej. Blev de olyckliga, nästan alla, för att de inte kunde tala med varandra? Varför är det så svårt?

Hur visar vi omsorg om vi inte säger hur vi vill ha det eller önskar? Eller om någon inte vill tala, svara eller lyssna? Vad är omsorg egentligen? Är karaktärerna omsorgsfulla eller är de bara egotrippade? Vad säger du?

Magda Szabo berättar historien om en familj, med mor, far, dotter, svärson och liv för dem alla. De lever var för sig men också tillsammans, de hör ihop men är egna individer. De har helt olika egenskaper, kommer från olika generationer och har olika bagage i sin ryggsäck. De har levt i olika tid, men också tillsammans. Vår generations historia präglar oss, men vi behöver också leva här och nu och förstå både den gamla och den nya tiden och vad de för med sig för var och en. Vilket ansvar har en dotter för sin mor? Hur ser det ut? Vilket ansvar har en mor för sin dotter? Och, hur ser ansvaret ut för dem själva, dottern för sig och modern för sig. Ser ansvaret olika ut i Ungern, i Asien eller i Sverige? I berättelsen kan man bli arg på dottern, men vad har hon i sitt bagage och hur ser hennes tilldelade egenskaper ut? Jag kan bli arg på både modern och dottern, men tycker också ohyggligt synd om båda.

Vad tycker vi om en bok vars karaktärer gör oss riktigt förbannade?

Vill du läsa en författare som skrapar under din känsloyta, så läs Magda Szabo. Var beredd på pulsökningen! Hon har också skrivit Dörren, som var en berättelse med karaktärer som heter duga. Ungersk, olika generationer, historia, stat, landsbygd och stad. Ja, jösses, kan man säga om både Izas ballad och Dörren.

Å andra sidan kanske den inte påverkar dig alls. För du har annat bagage och egenskaper än den som blir upprörd. Hur är det med sånt där, egentligen?

A..

Izas ballad. Magda Szabó.

 

Etelka och Vince är gifta. Vince dör. Kvar är Etelka och deras dotter Iza. Iza är läkare och har tidigare varit gift med Antal. Iza bor i den stora staden, Etelka på landsbygden. 

Etelkas man och Izas far Vince dör. Etelka och dottern Iza ska leva och samsas tillsammans därefter. 

Vince har cancer. Iza och Etelka tänker sig att inte berätta det för honom. De ska vårda honom och fylla platsen med kärlek, men inte berätta att livet går mot sitt slut. Att undanhålla en så viktig information från en person gör mig upprörd. Jag rekapitulerar en liknande händelse i mitt eget liv och minns min upprördhet. Är det respekt att undanhålla sådan information från den som är berörd? Hur ska hen eller omgivning få möjlighet att tala medan tid är. Hur tänker du kring frågan om tystnad, hänsyn och respekt kring slutet av liv och samtal. Ja, man gör det av hänsyn till varandra. Men, oj, så skadligt det kan vara. 

Den gamla kvinnan lider, vet inte allt om mannen, men hon lider. 

“Han väntade inte på mig. I fyrtionio år har jag känt till alla hans tankar. Och nu vet jag inte vad han har tagit med sig dit över. Han har lämnat mig.” 

Hon lider av saknaden redan innan han har gått. Hur lär man sig leva utan den man levt med för alltid? Vad gör man av livet sen, utan den andre hälften av sig själv vid sin sida? 

Hon har dåligt samvete för att hon inte har honom hemma, låter honom vårdas på kliniken. Hon känner honom, men i det sista kanske hon missförstår. Hon vredskas över sköterskan, tror att han behöver vatten när han frågar efter dottern. Vad gör det med kvinnans själ, när hon förstår att hon hört fel och missförstått honom i hans sista andetag? Vem är hon, den där sköterskan, egentligen? Är det något hon inte vet om sin man? Vad har de båda tillsammans, bortom henne? 

Maken dör. Dottern Iza vill hjälpa sin mor. Hon månar, men låter samtidigt inte den gamla kvinnan (som hon hela tiden kallas i berättelsen) sörja. De är olika, varje generation är sin, som om det är flera hundra år emellan dem. Iza bestämmer vad modern ska vara, göra, spara och bo. Kvinnan tiger, tystnar. Hur får vi sörja? Vad är omsorg, egentligen? Att låta någon sörja eller att ta bort allt det gamla ifrån henne? Vad blir det kvar av henne då? 

Den gamla kvinnan flyttar till dottern i den stora staden. Minnen, saker, hjärta och gemenskap försvinner. Det som ur någons perspektiv är omsorg och välmening är förödande från någon annan. Jag känner den gamla kvinnans rädsla för att göra fel, hur hon tystnar, lider och sörjer. Jag kan också förstå dotterns omsorg, hon vill att hon ska gå vidare i livet, inte sörja. Hon vill att hon ska komma bort från det gamla livets fattigdom och istället leva i ett överflöd och modernitet. Men, vill kvinnan det? Ja, i bokcirkeln lär vi prata om varför det blir som det blir. Mamman och dottern kommer från olika generationer, olika normer råder i olika tid och var och en präglas av sin tid och sitt liv. Det påverkar oss i evig tid. Den ena - eller båda - vill väl och den andra tiger, berättar inte hur den mår. Vem gör det, egentligen? Är det någon som känner sina närmaste, egentligen? 

Men, den gamla kvinnan upptäcker vad som hänt. Det vill hon inte vara med om, så hon bryter spåret. Hon bestämmer själv över sina förutsättningar, även om hon inte kan bestämma allt eller ser konsekvenserna. Det ger hopp i berättelsen att förstå att kvinnan äger sig själv och hur hon tillhör sin make, vare sig han är levande eller död. Det ger också sorg, för konsekvenserna av att inte se hela bilden blir ibland väldigt dyrbara. 

Lidia och Iza delar samma man, Antal, i handling och tanke. Ja, kanske inte bara Antal, kanske Vince också. De är svartsjuka, på olika sätt och deras tankar är mänskliga. Man kan nästan skratta åt bedrövelsen, hur onödigt det är med svartsjukan som bottnar i brist på samtal eller bearbetning. Ja, kanske är det så i oss alla? Tillhörighet, kanske t o m ett ägandeskap, spelar roll. Kanske är vår känsla: - Hen är min, jag vill att det är mig hen ska älska. 

Hur är det att upptäcka hur vi förändras, när vi drabbas av en stark insikt, en hopplöshet? Blir vi en isstod för att orka överleva? 

Berättelsen går vidare mellan Iza, den gamla kvinnan och Antal, tidigare make till Iza och svärson till den gamla kvinnan. Den berör frågor om mänsklig längtan, tillhörighet, våra egenskaper och hur vi är. Var och en utgår från sig själv, vill leva ett liv utifrån sin känsla och sina värderingar. Ibland krockar det med andra. Det är ändå inte så lätt att samexistera, berätta om sitt och hur man vill. De som lever länge tillsammans, med inställningen att de är ett, växer tillsammans. De som låter sig vara en unik individ är något annat. Det är oerhört intressant att känna hur Iza, Antal och den gamla kvinnan är, hur de möts eller inte möts och hur de för alltid är sammanbundna. Lidia är också sammanbunden med fadern. Iza och modern vet inte att eller hur. Vad vet vi om varandra? 

Vem är Iza? En person att se upp till, beundra, för att hon månar om sina föräldrar och för att hon är framgångsrik i sin yrkesutövning? Hon är stark, bestämd, har en stark integritet och vet hur saker ska göras. Men, vem är Iza där innanför sitt skal? Varför har hon blivit sådan?

Vem är Etelka? Varför kallas hon bara den gamla kvinnan? Hon är onekligen en individ, med egna tankar och ett långt liv. Varför talar hon inte med sin dotter? Varför säger hon inte hur hon vill ha det och vad hon längtar efter?

Magda Szabos berättelse sätter sig i mig, får mig att fundera kring hur vi är, hur generationer påverkar varandra och vad man vill eller kan lösa innan det är för sent. Vi påverkas, stort, av alla vi har omkring oss. Ibland ser vi det inte förrän något särskilt händer. Det kan både slå sönder och ena. 

Szabos språk är tydligt. Jag ser platserna, människorna, huset och föremålen. Jag känner sorgen i kvinnan och hennes tillhörighet. Jag känner också Izas livsbegränsningar, hur hon stänger, inte törs. Det är väl beskrivet hur karaktärerna är som personer och hur platserna ser ut.

Läs, med varsamhet och eftertanke. Det är en väldigt mångbottnad berättelse. Vems bild är rätt? Ja, som vanligt kanske allas eller ingens. Rätt är det som är sammanvävt av alltet. 

Magda Szabó är - eller var - ungerska. Hon har också skrivit Dörren, som översatts till svenska. Jag uppskattar läsningen av Szabo mycket stort och längtar till våren, när nästa bok kan ligga på vårt läsbord.

Vi tackar Nilsson förlag för utgivningen av Magda Szabó, som är en författare som vi med glädje vill läsa.

I vår (kanske i mars 2022) räknar vi med att det kommer ännu en bok av Szabo, Abigél, översatt av Eva Teresia Lundberg. Eva Teresia översatte också Dörren, tillsammans med Maria Ortman. Izas ballad är översatt av János Csatló.  

A..

#izasballad  #magdaSzabo  #nilssonförlag  #dörren  #evateresialundberg  #roslagensbokhandel  #välkommentillnorrtälje  #välkommentillbokhandeln   #kulturiroslagen  #kulturtorget  #lillatorget  #norrtälje  

Länkar; 

• Cecila Hansson (Svd.se) om Izas ballad; https://www.svd.se/uttrycka-karlek-inom-familjen-lika-svart-da-som-nu

• Bokhandlerskan om Dörren; https://bokbloggerskan.blogspot.com/search/label/Magda%20Szab%C3%B3

Izas ballad - Magda Szabó

Izas ballad - Magda Szabó

Då Etelkas man Vince avlider efter en tids sjukdom flyttar Etelka hem till sin dotter Iza i Busdapest. Båda två är angelägna om att göra sitt bästa av situationen, men trots de goda föresatserna blir det inte som de tänkt sig. Under alldeles för lång tid har de två kvinnorna levt helt skilda liv och har olika uppfattningar om det mesta. Missförstånd och konflikter uppstår, och klyftan mellan dem blir bara större och större.

Författare: Szabó, Magda
Översättare: Csatlós, János
Formgivare: Björkqvist, Anette

• 
  

Vi har - i bokcirklar i bokhandeln - tidigare läst Magda Szabos Dörren. Den rekommenderar jag mycket gärna. Nu har jag också fått ögonen på Izas ballad av samma författare. 

Låt oss läsa också den i vår cirkel, tänker jag, och lägger den på bokvalsbordet till bokhandelns bokcirklar. Jag ber att få återkomma med reflektioner om denna i sinom tid. 

I vår kommer Abigél, av samma författare. Också den ser vi fram emot!

• Författare: Szabó, Magda
• Översättare: Lundberg, Eva-Teresia

• Mer om Magda Szabo i denna blogg!

#Izasballad - #MagdaSzabó   #bokvalsbordet #roslagensbokhandel #Välkommentillnorrtälje  #välkommentillbokhandeln  #skattkammare 

Magda Szabó

 

Szabó Magda (foto Bahget Iskander) 2005

Magda Szabó, född 1917 i Debrecen i Österrike-Ungern, död 19 november 2007 i Kerepes i Ungern, var en ungersk författare. Hennes senaste bok - Dörren - är översatt 2020 till svenska och ges ut av Nilsson förlag. Dörren är översatt till svenska av Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman.

Länk Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Magda_Szab%C3%B3

Övriga - till svenska - översatta böcker av Magda Szabo.

1958 – Freskó. (Familjefresken, 1972, Geber, Svenska)

1959 – Az őz. (Rådjuret, 1967, Geber, Svenska)

1963 – Pilátus. (I all oskuld, 1968, Geber, Svenska)

1963 – Pilátus. (Izas ballad, 2018, Nilsson, Svenska)

1967 – Mózes egy, huszonkettő. (1 Mos. 22, 1969, Geber, Svenska)

1969 – Katalin utca. (Lindarna, 1970, Geber, Svenska)

1973 – A szemlélők. (Se men inte röra, 1974, Geber, Svenska)

1987 – Az ajtó. (Dörren, 2020, Nilsson, Svenska)

#nilssonförlag #dörren #magdaszabo #bokvalsbordet #bokcirkeln #roslagensbokhandel #enriktigbokhandel #handlalokalt #norrtälje #ettlevanderoslagen #välkommentillbokhandeln #dinlokalabokhandel #smultronstället #visitsweden #EvaTeresiaLundberg #MariaOrtman

Vi läser för att tala om innehållet...

Utgångspunkten för samtalet i bokcirkeln är att vi talar om bokens innehåll, egentligen inte alls om boken är bra eller dålig. 

Vi talar om relevanta övergripande frågeställningar och om betydelsefulla detaljer. Ja, vi missar målet ibland. Oftast blir det superbra ändå. För att bidra till samtalets och gruppens väl är det fint om var och en har läst hela boken, inte halva och förstås inte på tvären. Man missar  många poänger - som kniven i soffan, de förkolnade barnen under trädet eller whiskyns påverkan på familjerelationen - när man hastar. 

Var och en bidrar genom sin närvaro och sin roll i gruppen. Var och en bidrar med sitt lyssnande, sina reflektioner och sin kunskap. Var och en bidrar genom att se och höra att alla får plats i samtalet. Är vi sju i rummet, ska samtalets möjligheter fördelas på alla sju. 

Vi läser för att tala om innehållet. Med innehållet tänker vi kring sakfrågor - som ämnen att tala om - som finns i boken. Ja, karaktärer, egenskaper, situationer, tidsanda, tema, med mera.  Läsningen - kanske hur vi läser och hur vi tänker kring frågorna - avgör samtalets kvalité och riktning, vare sig vi sen tänker si eller så om frågorna. 

Vi deltar i gruppen för samtalet, för en viktig fördjupning av läsningen. Ju fler upptäckter som nämns i samtalet om läsningen desto fler tankar skapas till mig sen. Och dig, förstås också. 

Vi behöver lyssna på varandra för att höra vad de andra och vi själva har upptäckt i läsningen. Vi för ett gemensamt samtal i gruppen, en person har ordet som sen går vidare till nästa person. Vi andra lyssnar och begrundar. Vi håller oss till samtalet om boken och vi hjälps åt att fördela ordet så att alla i rummet får plats. När vi har ett öppet sinne upptäcker vi nya saker, vi lär oss mer. Ett viktigt kom-i-håg i sammanhanget är; Vi läser för att samtala om innehållet i boken. 

I Dörren, som i huvudsak rör relationen mellan två kvinnor men också väldigt mycket mer, finns tex frågor om människor och deras livsförutsättningar, religion, överhet, makt, personligheter, bakgrund, livsval, relationer, hänsyn, omsorg, tingens förgänglighet, diktatur, förmögenhet och kärlek. Vi kan också tala om hur vänskap ser ut. Vad måste vi när vi måste? Vad kan vi välja? Som om vi alltid kunde välja, eller kan vi det? Vad  präglar oss och hur blir vi som vi blir. Vad berättar författaren egentligen mellan raderna här? Vad betyder titeln - Dörren - egentligen? Vad vill Magda Szabo egentligen berätta här? 

I Övergivenheten finns frågor om livslögner, tiden när berättelsen utspelar sig - tidsandan & kontexten, rädslan, judendomen, kvinnorna i berättelsen, sociala frågor (som t ex  att Sally behöver anmälas till sociala myndigheter), att söka sina rötter, barnens lojalitet eller kanske hur vi ser på gravfrid. Varför drabbas judarna och hur påverkar det kommande generationer? Vad gör min och din historia med mig och dig? Vad måste jag veta, vad är viktigt? Vad gör Åsbrinks historia med henne och/eller med mig? 

Med mig leker livet möter människor, kärlek, längtan och tillhörighet. Vera, Nina och Gili är tre generationer kvinnor som påverkar varandra genom livet, för att de hör ihop. Vi kommer inte undan våra mödrar eller barn. De sitter i oss. Vi kan också tala om fäder. Deras roll och deras närvaro. Just här kan vi tala om hur man får tala om sexualitet och kärlek med sina barn. Hur det besvärar. Är det ett sexuellt övergrepp? När relationen brister präglar det oss tydligt, eller kan vi välja bort det? Hur påverkas vi av att aldrig prata ut? Vi rör oss i Israel och i Jugoslavien, vi lyssnar till människor som har vandrat i helvetet. Älskat, tvivlat och överlevt. Hur påverkar David Grossmans historia dig? 

En återkommande fråga är hur vi kan tänka kring sådant vi inte vet något om. Att leva i en diktatur eller under brinnande krig, tex. Vilka fria val kan vi göra då? Människan har alltid ett val, sägs det, men hur ser valmöjligheterna ut i olika situationer. Varför och hur dömer vi kvinnor som lämnar eller överger sina barn? Vad är skillnaden när en man gör det? 

För dig som är nyfiken på samtalet, välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. Vi läser för det livgivande samtalets skull. 

A.. 

 

Vi samarbetar med Studieförbundet Sensus i alla de aktiviteter vi genomför i bokhandeln., Vi tackar för allt löpande stöd, viktiga tankar och stark support. Tack.

Vi samarbetar med Mångfald Tillsammans som arrangerar föreläsningar, samtal, bidrar med tankar och aktiv handling till bokhandelns olika projekt och uppgifter till personer som arbetstränar/praktiserar i antikvariatet. Tack. 

I projektet Demokratiska samtal i bokhandeln ber vi att deltagarna läser t ex Handbok för demokrater och Free Spin. Beställd och köpt i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje, såklart.

#bokcirkeln #bokvalsbordet #bokhandeln #TheLittleBookshop #TheSquare #roslagen #visitsweden #handlalokalt  #roslagensbokhandel  #sensusnorrtälje #enriktigbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln 

Dörren - Magda Szabó

 
Dörren. 

Magda Szabó

Nilsson förlag. 

Man får andas med korta andetag. Jag nästan hyperventilerar. Jag får lägga bort boken en stund, för att återvända till den strax igen. Den lämnar mig inte ifred. Är det inte alldeles fantastiskt med dessa ljuvliga böcker som inte är som andra. Och människor som inte är som andra, för den delen också. 

Berättaren i Dörren är en framgångsrik författare. Hon bor tillsammans med sin make och har behov av en hushållerska. Hon anställer Emerentia, som är en egensinnig och synnerligen speciell kvinna. Berättelsen utgår sedan ifrån dessa båda kvinnor, deras relation och göranden. De är väldigt olika, men en stark vänskap växer fram mellan kvinnorna och de kommer varandra allt närmare. Man kan undra varför och hur det egentligen går till, för Emerentia är verkligen en udda karaktär, men relationer är ibland något som är svårt att förklara. Dessa båda kvinnor är kanske bra för varandra eller så har de en unik dragningskraft sinsemellan. De behöver varandra. 

Magda Szabo är en ungersk författare. Boken är översatt till svenska 2020 men är utgiven 1987 på ungerska. Magda Szabo avled 2007, då över nittio år gammal.

Berättelsen kan inte läsas på en höft. Den kräver närvaro och stillsamhet. Åtminstone för mig. Jag kan läsa en sida i taget. Sen behöver jag tänka en stund. Lite lika var det med Asta av Jon Kalman Steffanson. Den var också så där speciell. Ljuvlig, men kravfylld. Underbar, men verkligen ingen lättläst feelgoodvariant av något slag alls. Den kräver något av läsaren. Så gör också Dörren. Den kräver något av mig och ger full njutning i retur. 

Dörren får mig att undra hur man kan vara, hur barsk man kan vara men ändå vara en starkt eftertraktad hushållerska. Emerentia har arbete så det räcker, hon är uppskattad som få och hon gör jobbet som hon ska. Men, ack, ack, vilken personlighet. Jag undrar om berättaren är Szabo själv. Jag undrar om hon skriver om någon i sin närhet. Hon kan man skriva så intimt, så nära, så begripligt och så obegripligt annars? 

Jag älskar berättelsen. Jag älskar hennes sätt att skriva på. Jag älskar kravet jag utsätts för i läsningen. 

Hon berättar om kärleken och livet. Livet är verkligen annorlunda, eller bara olika, för oss alla. Hon berättar om omöjligheter och (berättarens) egna tillkortakommanden. 

Jag tänker på hur människor (kanske både du och jag) ibland har en omåttligt kort stubin och säger saker som; dit ska jag aldrig gå igen eller henne ska jag aldrig mer träffa. Om man tänker sig för en smula så är kommentaren ofta rätt obegriplig. Vi borde vara bättre på att förlåta både andra och oss själva när det där kort-stubiniga händer och gå vidare som om det aldrig hänt. Det verkar berättaren klara i förhållande till hushållerskan, som ändå är en nästan omöjlig person. Hon, berättaren, fattar att hon inte ville vara utan den bångstyriga kvinnan så hon sväljer all förtret. Jag tänker att det är ett bra drag att kunna. 

Jag ler åt berättelsen, kanske mest för att den är så ljuvligt absurd. Ja, jag kanske inte ler när hon hejar på ett självmord med krasshet i rösten eller när hon slår hunden så man får ta den till veterinären för omplåstring, men det passar onekligen hennes karaktär. Hon är av speciellt virke. Ingen klår hennes arbetsbelastning och ingen kan förändra hennes livsinställning. Hon vet sitt. Och andras. 

Den ena karaktärer är bister och butter, verkar inte glad åt annat än att driva den andra till vansinne. Kanske är hon den som är mest nöjd, hur konstigt det än må låta. Den andra är ordentlig, moraliskt korrekt, går i kyrkan, tar traditioner och seder på allvar, med mera, men är den som våndas. Är det så att det är tuffare att leva när man bryr sig om vad andra tycker? Blir livet lättare om man bara är i sin egen bubbla? 

Nej, inte är det så. Emerentia utvecklas och berättaren likaså. De hittar varandra, stöter bort, hittar tillbaka. Respekt är verkligen ett felaktigt ord, kanske mer en stor dragkamp. De har en egen, högst speciell relation men missar ändå en hel del av den andre. Är det så vi gör i livet? Missar vi den andres tankar och ger vi inte tillräckligt av oss själva för att andra ska förstå vilka vi är? Hur lätt eller svårt är det egentligen att ha en riktigt riktig vän vid sin sida? Hur är det att vilja, men inte få (för att den andre vägrar) och hur är det att inte kunna släppa in någon ordentligt i sitt liv. Vi har ju de personligheter vi har, eller hur?

I cirkeln talar vi om vi känner någon Emerentia (ja, de är svåra och tuffa), om vi vill vara som någon av karaktärerna (ja), om vi känner oss lika den ena (ja, jaget) men vill vara den andra (ja, Emerentia står för mod och ryggrad) och svaren är både roliga, intressanta och kanske också motsägelsefulla.

Hänvisar titeln - Dörren - till den fysiska dörren som hon stänger, eller till den inre dörren i henne? Jag tänkte bara på den fysiska dörren tills någon uppmärksammade mig på den inre, mentala, dörren. Det blev en ny och spännande tanke som jag hade missat i min läsning. Ju mer jag tänkte så, desto självklarare blev det.

Dörren är en bok som behöver läsas med stillsam eftertanke. Det är inte en bok med hög mysfaktor, men jag känner en stor glädje över att ha läst Magda Szabo´s Dörren och de karaktärer hon har målat i berättelsen. De finns i mig. Jag försöker förstå hur de är och varför. Hur man nu kan se och förstå andra människor som är så innerligt aviga, som den käraste och synnerligen omtyckta Emerentia. 

Jag behöver läsa på om Ungerns historia och googla lite mer kring alla referenser som finns i boken.

Min smala lycka är att vi ska bokcirkelprata om den här inom kort. 

Anette Grinde

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje 

Tfn 0708 905 731 

#dörren #magdaszabo 1917-2007 #nilssonförlag #PrixFeminaétranger #ungersklitteratur #ungern #bokvalsbordet #bokcirkeln #roslagensbokhandel #enriktigbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #dinlokalabokhandel #sensusnorrtälje #ettlevanderoslagen #magiskasamtal #boktips #bokbloggare #bokbloggerskanblogspotse #magiskaberättelser

Magda Szabó

Foto Bahget Iskander
http://iskander.hu

Magda Szabó, född 1917 i Debrecen i Österrike-Ungern, död 19 november 2007 i Kerepes i Ungern, var en ungersk författare. Hennes senaste bok - Dörren - är översatt 2020 till svenska och ges ut av Nilsson förlag. Dörren är översatt till svenska av Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman.

Vi läser nu den i våra bokcirklar i bokhandeln.

Övriga - till svenska - översatta böcker av Magda Szabo.

• 1958 – Freskó. (Familjefresken, 1972, Geber, Svenska)
• 1959 – Az őz. (Rådjuret, 1967, Geber, Svenska)
• 1963 – Pilátus. (I all oskuld, 1968, Geber, Svenska)
• 1963 – Pilátus. (Izas ballad, 2018, Nilsson, Svenska)
• 1967 – Mózes egy, huszonkettő. (1 Mos. 22, 1969, Geber, Svenska)
• 1969 – Katalin utca. (Lindarna, 1970, Geber, Svenska)
• 1973 – A szemlélők. (Se men inte röra, 1974, Geber, Svenska)
• 1987 – Az ajtó. (Dörren, 2020, Nilsson, Svenska)

Länk Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Magda_Szab%C3%B3

#nilssonförlag #dörren #magdaszabo #bokvalsbordet #bokcirkeln #roslagensbokhandel #enriktigbokhandel #handlalokalt #norrtälje #ettlevanderoslagen #välkommentillbokhandeln #dinlokalabokhandel #smultronstället #visitsweden #visitroslagen #hemester #svemester

Bokvalsbordet i bokcirkeln

Rolf och Peter innehåller båda ett mord, men är två helt skilda berättelser.

Peter. Tid av Dmitri Plax - där författaren skriver om sin son som har blivit mördad.

Dmitri Plax, född 1970 i Minsk, Vitryssland, är en svensk författare, konstnär och översättare. Han översätter från vitryska och ryska till svenska och vice versa. Han är även verksam som radio- och filmproducent.

Rolf av Malin Lindroth rör istället Rolfs förehavanden, hans egna tankar och göranden. Han säger sig ha mördat, men har han det egentligen?

Malin Lindroth Malin Lindroth, född 1965 i Surte, är en svensk författare, dramatiker och kulturskribent. Lindroths första diktsamling Lära Gå publicerades 1985. Romandebuten Vaka Natt belönades med Aftonbladets litteraturpris 1999. 2018 kom en fin liten berättelse; Nuckan.

Dörren av Magda Szabo rör relationen mellan berättaren och hennes hushållerska, en synnerligen speciell person.

Magda Szabó, född 1917 i Debrecen i Österrike-Ungern, död 19 november 2007 i Kerepes i Ungern, var en ungersk författare. Hennes bok - Dörren - är översatt 2020 till svenska.

Dagar utan slut - Sebastian Barry - handlar om vänskap, krig och kärlek under 1800-talets inbördeskrig i Amerika.

Sebastian Barry, född i Dublin 1955 och numera bosatt i Wicklow, är en av Irlands mest omalade författare. För sina romaner och pjäser har han bland annat erhållit Kerry Group Irish Fiction Prize, Irish Book Awards Best Novel, Independent Booksellers Prize samt James Tait Black Memorial Prize.

Sist men inte minst tittar vi på Rodham - Curtis Sittenfeld - som utforskar frågan om hur det skulle ha gått för Hillary Clinton om hon inte hade mött Bill Clinton. Hur hade livet blivit då?

Curtis Sittenfeld, född 1975, är en amerikansk författare. Hon är mest känd som författaren till I en klass för sig, utgiven 2005.

Vem - i bokcirkelgruppen - väljer vad och varför? Vad kommer gruppen att välja?

A..


* bokvalsbordet 



#rolf #malinlindroth
#peter #dmitriplax #ersatzförlag 
#dörren #magdaszabo #nilssonförlag
#dagarutanslut #sebastianbarry
#rodham #hillaryclinton #curtissittenfeld
#bokvalsbordet #bokcirkeln #Roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #dinlokalabokhandel #sensusnorrtälje