Morgon och kväll. Jon Fosse.

Morgon och kväll.  

Jon Fosse.

Vi talade om Jon Fosses bok Morgon och kväll. Den beskriver två dagar i en människas liv. Födelse och död. 

Den första delen, födelsen, är kort, men ändå innehållsrik. En människa föds, präglas av tiden, platsen, människor omkring och deras värld. Det nya livet klarar sig inte självt, blir en produkt av sin tid. Det är länge sedan jordemor hämtades i roddbåten för att bistå med födelsen av det nya livet. Det var länge sen det betydde otur för mannen att delta. En Johannes är född, han ska gå i sina förfäders spår. Johannes, fiskaren. Sån är tiden. Sån är familjens önskan. 

Den andra delen, döden, är längre. Den beskriver dagen när döden hämtar honom, men den beskriver också hans liv. Johannes, fiskarens liv. Vi kan känna hur han träffade sin hustru, och om brevet han sände till en annan kvinna. Jag känner våndan och tänker på livets tillfälligheter. Vi styr inte allt själva. Vi är produkter av en tid, av andras omständigheter. Jag upplever honom som en rättskaffens man, som månat om hustru och många barn. Han saknar. Han vill sitt, trots renovering. Stenen säger något, ger minnen som spelar roll. Det som är viktigast i ett liv kan bara själv veta. Eller den som på allvar lär känna hela någons väsen. 

Vem vet när man är död? Hur ser döden ut? Hur känner man när andra inte ser en, när någon bara går rakt igenom?

Vilka tidsmarkörer sätter tiden för berättelsen och åldern för Johannes? När händer det? Tvättmaskinen, byken, jordemor, plastpåse, roddbåt, bil, telefon, spisen och elektriciteten är detaljer som sätter oss i olika tider. 

Fosse har onekligen ett annorlunda sätt att skriva på. Det kräver av mig, men ger också väldigt mycket när jag begrundar och ser bakom raderna. Det står mycket i den här tunna boken.  

Tack, för ett vackert samtal. Tack, för att ni valde Jon Fosse till läsning. Tack, för allvar och värme i samtalet. Tack, för omsorg och lyssnande i gruppen. Tack.

Jag läser mycket gärna mer av Jon Fosse. 

A..

#jonfosse #morgonochkväll #bokcirkeln #nobelprislitteratur #albertbonniersförlag #roslagensbokhandel

Melancholia. Jon Fosse.

Jon Fosse har skrivit berättelser om en människa, om Lars Hertervig, hans familj, syskon och tid. Han har skrivit om hur folk ser på honom, hur de är och hur deras tankar går. Han har skrivit om syskon, vänner, författare och far. Ja, om honom själv. Han har skrivit på ett sätt som gör att vi kommer bakom skalet, inunder, inuti tanken. Han har lyft frågor, ältandet, tankarna - livet - den ena värre än den andra. Jag tänker: hur skulle mina tankar se ut i tryck? Vem skulle se mig som galen om de hörde eller läste hur mina eller dina tankar upprepar sig, formas och berättar hur jag är? 

Vad krävs det av mig/oss som läsare att samla oss för att följa Hertervig, karaktären, målaren och människan i Fosses berättelse? Ja, det krävs att vi stannar i vårt vanliga rusande liv och ser hur människan har det. Det krävs att vi är intresserade varelser, som anstränger oss för att möta andra i vår dag, där vi är. Det krävs att vi står ut med orden som är sådana som vi inte nämner, inte talar högt om, de onämnbara. Det krävs att vi lyfter blicken. Det är en annorlunda - för mig annorlunda - berättelse, skriven om en människa jag inte kände till, men som jag nu funderar kring. En människa med psykisk sjukdom, tuffa uppväxtförhållanden (1800-tal) och med en familj som inte kunnat ta hand om alla, allt eller sig själva. Fattigdom, försörjning, tidens synsätt, yrkesutövning, ja, allt som hör tiden till påverkar hur de levde då och hur vi betraktar detta med vår tids ögon. 

Fosses text kryper under mitt skinn. Får mig att känna, vilja lära känna människorna i familjen, se vad som gör dem till det de är. Ja, gener och uppväxtförhållanden, tiden och omständigheterna, men vad gör oss till det vi är, var och en, du och jag? Hur utvecklas vi över tid? Vad gör att vi stagnerar och vad gör oss utvecklingsbara? Varur kommer galenskap? När är galenskapen galenskap? 

Om Hertervig alltid fått måla, vad hade blivit av honom då? 

Jag är tacksam för denna läsning. 

A..

#melancholia #jonfosse #roslagensbokhandel #kulturtorget #platsendärsamtalförs #svenskaakademien #nobelpris #nobelprisilitteratur 

The Nobel Prize in Literature 2023. Jon Fosse.

“for his innovative plays and prose which give voice to the unsayable”

Melancholia. Jon Fosse.

 

Osäkerhet. Trygghet.

Han. Målaren är trygg i sin förvissning att han är en duktig målare, men ändå otroligt osäker på vad läraren ska säga. Han vill veta, men ändå inte. Texten, ältandet, tänkandet, förstärker känslorna. Jag känner hans oro. Det är vackert. Det är ju så vi är, tänkande, ältande människor.  Som ett sätt att hantera våra jag, våra liv.

Ljuset, och det vackra håret och hans svartsjuka.

Han ser hennes hår. De är fästfolk, säger de till varandra men inte till andra. 1800-tal och vikten av täckt hår, ja, och att göra saker i rätt ordning. Han är uppslukad av henne, av det ljus hon är för honom. Han njuter av synen av hennes hår, det svallande, vackra, ljusa håret. Vad betyder synen av håret? Varför är hår så känslopåverkande (för honom)? Han anklagar henne för att vilja kasta ur honom. Hur ser och förstår han henne? Gör han det, eller ser han bara sina egna känslor.

Det är en känslomässigt stark text där karaktärens oro äter honom. Han tänker, ältar, oroar sig och till viss del andra.

Är det övergrepp vi betraktar? Han är ju bara förälskad, eller hur? Eller är det hans demoner som driver honom i alla led?

Vad står de återkommande svarta och vita kläderna i berättelsen för? Är det motpoler? Vilka och varför? Eller är det hans sjukdom, schizofreni, som tränger sig på?

Vad säger hans fixering om kvinnors kroppar, brösten, andras (sittande i)  knän, kindstrykningar, kyssar. Vad gör det med min bild av karaktären, tiden, människors eller mäns tanke och handling? Vad är representativt för vad och vem?

Är det hans egna tankar som driver eller är det besökarna på krogen som hetsar? Är det ett inre eller yttre tryck som driver en människa till vansinne, bedrövelse eller stordåd?

Fosses text är vacker men hektisk, stressade och samtidigt upprörande, skavig. Jag förstår att mannen, karaktären, lider av psykisk sjukdom. Texten bekräftar detta, är skriven så. Vilket är oerhört kvalificerat i sig. Jag vill läsa mer, annat, för att se mer av  författares kvaliteter.

Texten får mig att vilja framåt över sidorna. Se hur det går. Den gör mig också ledsen och undrande. Vem är denne man, hur mår han, egentligen?

Fosse skriver utan att ge mig någon andningspaus. Detta liknar inget annat jag någonsin läst.

Av Fosse vill jag läsa mer!

A..

#melancholia #jonfosse #Nobelpris 

#Roslagensbokhandel #Kulturtorget #bokcirkel #larshertervig 

The Nobel Prize in Literature 2023. Jon Fosse.

“for his innovative plays and prose which give voice to the unsayable”

Melancholia. Jon Fosse.

Nobelpriset i litteratur 2023. Jon Fosse. 

"Jag har rest till Tyskland, till Konstakademin i Düsseldorf, för att utbilda mig till landskapsmålare. Jag är landskapsmålaren Lars Hertervig. Jag ligger på sängen, i min lila sammetskostym. Jag håller min pipa på magen. Jag skulle ha varit i ateljén, för idag skulle Hans Gude se på tavlan jag målar. Men Hans Gude kommer inte att gilla min tavla. Han kommer att tycka att jag inte kan måla, att jag inte har vid konstakademin att göra, att jag hellre borde ha varit i Stavanger och målat hus och väggar."

Lars Hertervig (1830–1902) räknas idag som en av Norges stora målare, men av sin samtid betraktades han som en bortkommen galning. I Melancholia får vi möta honom i tre tidsavsnitt: 1853 när han blir utkastad från sitt hyresrum i Düsseldorf därför att han förälskat sig i dottern i huset, 1856 när han rymmer från Gaustads hospital, och slutligen indirekt som pojke via den döende systern Olines minnesbilder av honom. Med djup inlevelse rör sig Jon Fosse tätt intill honom – hans självhävdelse, hans förnedring och misär – och skapar en starkt gripande bild av hans öde.

I den svenska översättningen är de ursprungligen två delarna av Melancholia sammanförda i en volym.


Vi läser Jon Fosse, nobelpristagare i litteratur 2023. Vi gör det för att vi vill läsa någon (eller några) av pristagarens böcker, för att det är av intresse att upptäcka författaren och för att de lär oss något om andra. Vi läser med eftertänksamhet för att tala om texterna i en grupp så småningom. Vad lyfter vi då? Texten? Sättet att skriva? Hur den möter oss? Konstnärens liv? Författarens tanke? Ja, det återstår att se när människorna möts i rummet för att samtal - tillsammans - om vad texten gjort med oss.

Tanken med ett samtal är att fundera över texten, över innebörden, sättet att skriva och hur vi möter den. Vi är där för att lära oss nytt, lyssna på andra och utforska vad den betyder. Ja, vara öppen för att låta texten och samtalet lära oss något nytt. 

Vill du delta i samtalet?

Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje! 

#bokvalsbordet #bokcirkeln #roslagensbokhandel #kulturtorget #platsendärsamtalförs #nobelprislitteratur #jonfosse #larshertevig 

Den stora skrivboken. Agota Kristof. Jon Fosse.

Jag tog mig äntligen iväg för ett teaterbesök i den vackra huvudstaden. Vi såg Den stora skrivboken av Agota Kristof i dramatisering av Jon Fosse. 

Vi läste boken häromåret i bokcirkeln och vi talade både länge och väl om den då, i olika sammanhang. Jag talar ännu varmt om den, rekommenderar den gärna.  Det är den första delen i en trilogi om krig och exil, där det inte är säkert att saker klarnar allteftersom. Det är svårt att föreställa sig hur krig påverkar en människa. Att, ja, men hur? Olika, olika.

Teatern, på Dramatens lilla scen, var skarp, insisterade krass och samtidigt både vacker och hemsk. Hur präglas man av livets omständigheter? 

Föreställningen var dramatiserad av Jon Fosse, som häromdagen tilldelades Nobelpris i litteratur. 

Snart bör Jon Fosses böcker finnas i bokhandelns Nobelprishylla. Önskar du någon särskild bok så tar jag gärna hem den åt dig, förstås. Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. 

Teatern Den stora skrivboken på Dramatens lilla scen rekommenderas!

A..

5/10-23. Nobelpris i litteratur 2023. Jon Fosse.

 

Jon Fosse

The Nobel Prize in Literature for 2023 is awarded to the Norwegian author Jon Fosse,

“for his innovative plays and prose which give voice to the unsayable”.

Svenska Akademien om Nobelpriset i litteratur - här!