Repatriering.

 

Repatriering är en process för återbördande av individer, föremål eller kvarlevor till deras ursprungliga platser eller härkomstort.

En repatriering innebär ett försoningsarbete som görs för den marginaliserade gruppen. Målet är återskapandet av förlorade värden eller relationer inom kultur och kulturarv för att göra upp med, och erkänna, ett smärtsamt förflutet. Begreppet kommer av medeltidslatin repatrio (repatriera) där re- betyder åter och patria betyder fädernesland. Urfolk över hela världen arbetar med att få tillbaka sina anfäder och föremål som hämtades för att visas och undersökas. Rasbiologer var speciellt intresserade av mänskliga kvarlevor.

I Sverige har samer varit utsatt för samma procedur, men under senare tid har staten börjat göra upp med sitt koloniala och rasbiologiska förflutna. Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag att utreda hur det ska se ut från museernas håll.

Repatriering kan också innebära att man återför exempelvis flyktingar eller krigsfångar till deras hemländer.

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Repatriering

Vi ska läsa boken i bokcirkel under juli. Hör av dig, du som vill vara med. 

Anette Grinde, tfn/sms 0708 905 731. 

Ève Guerra. Repatriering.

Ève Guerra. Repatriering.

Översatt från franska av Lisa Marques Jagemark.

Man glömmer aldrig sin faders röst: det är ett ljud som är för evigt fastsytt i hjärtat.

Från barndomen i Kongo-Brazzaville minns Annabella doften av shea, höga skratt och vilda danser. Fram till julen då hon var sju, när hennes fars vrede exploderade och hennes mor lämnade familjen. Han: en fransk arbetare som hamnat i Afrika. Hon: en kongolesisk kvinna från landsbygden som blev mamma alldeles för ung.

Nu är Annabella 23 och bor i Lyon, där hon lever studentliv och drömmer om att bli poet. Men när hon får ett samtal om att pappan omkommit i en arbetsplatsolycka i Kamerun rasar hennes värld samman på nytt – och i sin desperata kamp för att återföra hans kropp till Frankrike tvingas hon konfrontera familjehemligheter, lögner, byråkrati, korruption och egna trauman.

Repatriering belönades med Goncourtpriset för bästa debutroman i Frankrike 2025.

ÈVE GUERRA föddes 1989 i Kongo-Brazzaville, men tvingades som nioåring fly till Kamerun under det kongolesiska inbördeskriget. Hon bor idag i Lyon i Frankrike, där hon arbetar som lärare i latin, klassisk grekiska och franska. Repatriering är hennes debutroman.

LISA MARQUES JAGEMARK är översättare från franska, utbildad vid Akademin Valand. Hon skriver även litteraturkritik och är litteraturredaktör för flera tidningar inom Gota Media.

Sameproblemet. Kathrine Nedrejord.

 

Sameproblemet.

Kathrine Nedrejord.

VINNARE AV BRAGEPRISET 2024

VINNARE AV P. O. ENQUISTS PRIS 2025

Marie Engmo har sitt liv i Frankrike, där hon nyligen fått sitt första barn och nu försöker skriva klart sin första bok. När hennes mormor dör påbörjar hon för första gången på flera år den långa resan hem till sin familj i Sápmi. Längs vägen tänker hon med tilltagande raseri tillbaka på sin uppväxt som same i ett land som gjort allt för att förneka henne en kultur, ett språk och en historia. Och hon tänker på áhkku och kampen kvinnorna i hennes släkt fört. Motvilligt inser hon vad det är hon måste skriva om.

Sameproblemet är en storartad roman om samisk identitet som vibrerar av ilska, självtvivel och stolthet. Den belönades med Bragepriset för årets skönlitterära bok i Norge 2024 och P. O. Enquists pris 2025.

KATHRINE NEDREJORD är född 1987 i Kjøllefjord i Finnmark och bor idag i Paris. Hon debuterade 2010 och har skrivit ett flertal romaner och ungdomsböcker. Hon är även verksam som dramatiker och har bland annat varit husdramatiker vid Nationaltheatret i Oslo. Sameproblemet är den första av hennes böcker som översatts till svenska.

HELENA FAGERTUN är översättare från norska och engelska. Hon har tidigare bland annat översatt Kate Zambreno, Julie Otsuka och Claire-Louise Bennett.

#KathrineNedrejord #tranan #sameproblemet #bokförlagettranan #kulturnavet #Norrtälje #bokcirkel #Bragepriset #HELENA FAGERTUN #bokvalsbordet 

Ärret. Kamel Daoud. Ulla Bruncrona. (Goncourtpriset 2024).

Ärret. 

Författare Kamel Daoud. 

Översättare Ulla Bruncrona. 

Bokförlaget Tranan. 

Längs Aubes hals löper ett sjutton centimeter långt ärr, format som ett groteskt, ironiskt ­leende. Det vittnar om det algeriska inbördeskriget och massakern mot hennes hemby under nyårs­natten 1999, när terroristerna från bergen mördade hela hennes familj. Genom att spela död lyckades hon mirakulöst nog överleva, men förlorade sin röst.

Nu, tjugo år senare, talar hon till sin ofödda dotter med det inre språk som ingen tidigare fått höra -- om längtan efter att få leva fritt som kvinna och om ett krig som det är straffbart att minnas.

Kamel Daouds Ärret är en kompromisslös uppgörelse med det förtryck och de tabun som präglat Algeriet efter inbördeskriget på 1990-talet. Samtidigt är den en kärleksförklaring till språket och litteraturen, författad med skarp humor och poetisk lyskraft.

Kamel Daoud är född 1970 i Algeriet. Trots att det inte är hans moders­mål skriver han på franska, ett språk han sagt att han kan förhålla sig friare till än arabiskan, som för honom är tätt förknippad med den religiösa konservatismen i hans hemland. Sedan 2023 lever han i exil i Frankrike efter år av förföljelse och hot om fängelse i Algeriet, där hans böcker numera också är förbjudna.

Daoud fick ett stort internationellt genombrott med debutromanen Fallet Meursault (Tranan, 2016). Ärret tilldelades 2024 Frankrikes mest prestigefyllda litteratur­pris, Prix Goncourt, och har sålt i över en halv miljon exemplar i Frankrike.

Ulla Bruncrona är översättare från franska, bland annat känd för sina översättningar av Nobelpristagaren J. M. G. Le Clézio. Hon till­delades Svenska Akademiens översättarpris 2009.

Frågor att begrunda till bokcirkeln:

Hon talar till sitt ofödda barn. Hur ser du vinklingen, hur ser du författarens tanke att välja den utgångspunkten? Hur fungerar den läsningen för dig?

Manlig gynekolog som tar hjälp av sin fru för undersökningen. Han gömmer sig, men ger råd och skriver ut recept. Hur krockar gynekologi med tro? 

Karaktären är gravid, tänker att barnet är en flicka. Hon vill inte föda, vill inte sätta barnet till männens värld. Hur har kvinnor det i berättelsen? Vilken känsla har imamen för kvinnor?

Hur är det att driva näringsverksamhet som kvinna, i Algeriet och mitt emot en aggressiv moske?

Kvinnorna vårdas och tas om hand, görs vackra, i hennes butik. Männen utnyttjar dem, men ser dem som ting. Hur kommer det sig? Hur fungerar samhället där bara hälften räknas? 

Hur beskrivs våldsamheten - 31/12-99 - systern, hon själv? Hur ser du vad som hänt? 

Kände du till massakrerna innan din läsning?

Hur beskriver kvinnornas situation i Algeriet?

Vilken bild ger berättelsen om männen?

Hur kan man förklara våldet? (Kniven, snittet.)

Hur förändras ett narrativ?

Därutöver...

• Bokförlaget Tranan i den här bloggen.

• Här hittar du förutsättningarna för bokcirklarna!

• För dig som vill vara en del av planeringsgrupp för kommande aktiviteter, hör av dig till Anette Grinde, tfn/sms 0708905731.

• Om Ärret i Dagens Nyheter.

• Kamel Daoud är intervjuad i Dagens Nyheter (28/3-26)

#Ärret #KamelDaoud #UllaBruncrona #bokförlagettranan #kulturnavet #norrtälje #svenskaakademien #översättarpris #bokcirkeln #bokvalsbordet

Samanta Schweblin. Det goda onda. (Annakarin Thorburn).

Samanta Schweblin.

Det goda onda.

Novellsamling.

Översatt från spanska av Annakarin Thorburn.

I sex förtätade noveller – var och en rik som en komprimerad roman – utforskar den argentinska författaren Samanta Schweblin det gåtfulla dunkel som döljer sig under vardagens välbekanta yta. Vad får en småbarnsmor att gå ner till sjön med stenar fastbundna runt midjan? Varför smyger två systrar sig in hos den alko­holiserade poeten i grannskapet för att tvätta hennes hår? Och vem är det som ringer tysta, nattliga samtal till pappan vars tvååring förlorat rösten efter att ha svalt ett batteri?

SAMANTA SCHWEBLIN är född i Buenos Aires och bor numera i Berlin. Hennes böcker är översatta till över fyrtio språk och hon är trefaldigt nominerad till International Booker Prize. På svenska finns sedan tidigare romanerna Räddningsavstånd och Kentukis samt novellsamlingen Sju tomma hus, som 2022 tilldelades det prestigefyllda amerikanska litteraturpriset National Book Awards för bästa översatta bok. Det goda onda gavs ut på spanska 2025.

ANNAKARIN THORBURN är översättare från spanska och författare. Hon har tidigare översatt författare som Valeria Luiselli, Pilar Quintana och Alejandro Zambra.

Här hittar du förutsättningarna för bokcirklarna!

#SamantaSchweblin #Detgodaonda #AnnakarinThorburn #bokförlagettranan #kulturnavet #kulturnavetnorrtälje #norrtälje

#SamantaSchweblin  #Detgodaonda #AnnakarinThorburn #bokförlagettranan #kulturnavet #kulturnavetnorrtälje #norrtälje 

6/1-26. HLR-KUNSKAP (hjärt- och lungräddning). Mer information här.  Föranmälan gm swish av avgiften. 

15/1-26. Samtal om aktivism och demokrati. Hur arbetar Rebellmammorna,  Rebellpapporna och Extinction Rebellion Sverige med sin opinionsbildning och vad vill de? Film och samtal. Kostnadsfritt. Plats: Folkets hus,  Norrtälje.  Föranmälan till Anette Grinde, tfn eller sms 0708 905 731.  

17/2-26. Kerstin Bergeå, ordförande i Svenska Freds, berättar om  nödvändigt fredsarbete.  Mer info här. 

Tarantel. Eduardo Halfon.

 Tarantel. Eduardo Halfon.

Barndomens berättelser skapar ibland fasa i våra kroppar, får oss att minnas, förtränga, lägga trauman djupt inom oss - som väcks av bilder, händelser, små musikstycken eller bara åsynen av något litet, som en han i en viss vinkel.

Jag läser Tarantel som börjar försiktigt, men där berättelsen byggs på allt eftersom. Orden om gruppen, vännerna, hoten, rädslan och utsattheten väver berättelsens kärna runt kring hur barnen upplevde, agerade och byggde sin överlevnad för sig och andra. 

Jag fångas, vill läsa, vill veta hur det går. Stänger resten ute, går in i berättelsen.

Jag tänker på hur människor plågar andra, hur förintelsen och nazismens tankar tvingade in andra i ett gemensamt - rädslans - spår. Hur hela livet förändras, skadas, men också hur människors personlighet gör livet levbart. Eller inte.

Jag tänker också på vad andras hat gör med judarna, deras rädsla och tanke om säkerhet. Livet är en ond eller god cirkel - när rädsla, hat eller tillit styr våra tankar. 

Berättelsen lämnar en del frågetecken efter sig. De kan vi tala om när vi möts i vår bokcirkelgrupp om några veckor. 

Tack, för god läsning.

A..

Mer om Eduardo Halfon i denna blogg - här.

#guatemala #tarantel #bokförlagettranan #kulturnavet #norrtälje #kulturnavetnorrtälje 

29/12-25. Tarantel. EDUARDO HALFON. Översättning HANNA NORDENHÖK.

 

En tarantel. Det var vad Samuel, den där tidiga morgonen när de kom in i tältet och skrek, hade på sin vänstra överarm. Åtminstone var det vad jag, till en början, trodde. I mitt minne ser jag klart och tydligt hur en enorm tarantel långsamt och hukande kryper över hans arm.

1984. Två bröder har motvilligt skickats till ett judiskt sommarkollo djupt inne i Guatemalas djungel. Där ska de inte bara få lära sig hur man överlever i vildmarken -- utan också, och kanske framförallt, hur man överlever i vildmarken som judiska barn. Vilket enligt deras föräldrar inte är samma sak.

En morgon upptäcker de att kollot har förvandlats, och försänkts i en monstruös stämning. Det mörker barnen ska få uppleva den dagen kastar långa skuggor över den vuxne för­ fattaren Eduardos liv, och först långt senare börjar han lägga pusselbitarna för att förstå de traumatiska händelser som utspelade sig de där dagarna på kollot -- liksom den märkliga minnesbild av en krypande fågelspindel, en tarantel, som hemsöker honom.

Tarantel är en skakande och ögonöppnande roman som ställer frågan hur långt vi är beredda att gå för att skydda kollektivet, och till vilket pris.  

EDUARDO HALFON är född 1971 i Guatemala och numera bosatt i Berlin. Han debuterade 2003 och har sedan dess i en rad skenbart självbiografiska böcker om sin familjs brokiga historia mutat in ett helt eget hörn i den samtida latinamerikanska litteraturen. På svenska finns sedan tidigare den hyllade romanen Canción, som tilldelades Berman Literature Prize 2024. Tarantel till­ delades Prix Médicis étranger i Frankrike samt ett av Spaniens främsta litteraturpriser, Premio de la Crítica.

HANNA NORDENHÖK är författare och översättare från spanska. Hon har översatt en lång rad latinamerikanska författare, däribland Fernanda Melchor, Samanta Schweblin och Alia Trabucco Zeràn.

Övrigt att rekommendera - en glad dag som denna!

Att vara jude efter Gazas förstörelse. Daniel Pedersen.

https://bokbloggerskan.blogspot.com/search/label/Daniel%20Pedersen

Demokratin dör i hettan. Erika Bjerström.

https://bokbloggerskan.blogspot.com/search/label/Erika%20Bjerstr%C3%B6m

Kukum. Michel Jean.

https://bokbloggerskan.blogspot.com/search/label/Michel%20Jean

Skogen är min kropp : och i den barnens framtid. Ola Engelmark.

https://bokbloggerskan.blogspot.com/search/label/Ola%20Engelmark

Etnologi är studiet av människor som kulturvarelser i grupp. Termen etnologi introducerades av naturforskaren och arkeologen Sven Nilsson. När etnologi introducerades som ett universitetsämne benämndes det som nordisk och jämförande folklivsforskning.

1/9-25. Jag gav dig ögon och du såg in i mörkret. Irene Solà.

Bokcirkel 6/8-25: Jag gav dig ögon och du såg in i mörkret.

Bokcirkel 11/8-25. Jag gav dig ögon och du såg in i mörkret.

Bokcirkel 20250829. Jag gav dig ögon och du såg in i mörkret. 

Bokcirkel 20250901. Jag gav dig ögon och du såg in i mörkret. 

På gården Mas Clavell, djupt inne i de katalanska skogarna, ligger den osannolikt gamla Bernadeta på sin dödsbädd. I köket håller en brokig skara kvinnor på att förbereda en stor fest för att välkomna henne till andra sidan, och medan de lagar mat delar de med sig av sina bästa skrönor från livet på gården. Tillsammans bär de på berättelser från fyra århundraden — och ju längre natten går, desto högre ljuder skratten och de genomträngande skriken av njutning och smärta.

Jag gav dig ögon och du såg in i mörkret är en fängslande roman som vibrerar av fantasifullhet och språklig uppfinningsrikedom. Irene Solà har grävt djupt i sin hemtrakts legender och muntliga tradition för att berätta den här originella historien, där gränserna mellan döda och levande, dåtid och nutid, saga och verklighet luckrats upp.

Irene Solà (född 1990) är en katalansk för­fattare och konstnär. Jag gav dig ögon och du såg in i mörkret är hennes tredje roman och tilldelades 2024 det prestigefyllda Premi Finestres för årets bästa katalanska roman. Sedan tidigare finns den hyllade Jag sjunger och bergen dansar översatt till svenska.

Ellinor Broman är översättare från ­katalans­ka, spanska och engelska. Hon har lovordats för sina översättningar av bland andra Mercè Rodoreda och Nona Fernández.

Tack, för att du köper eller beställer boken i din lokala bokhandel.

Tre äpplen föll från himlen. Narine Abgarjan

 

En gång i tiden var den armeniska bergsbyn Maran en livlig plats med flera hundra familjer och en välbesökt lördagsmarknad. Numera återstår bara ett tjugotal hus. De invånare som bor kvar är härdade; de har överlevt såväl naturkatastrofer och världskrig som en svärm insekter som förstörde all skörd en sommar. Nästan all kommunikation med omvärlden har med tiden upphört, och eftersom de yngre generationerna redan har flyttat där­ifrån är byborna inställda på att byn kommer att dö ut med dem.

Tre äpplen föll från himlen är en berättelse om en skara gamlingar på denna gudsförgätna plats. Det är en släktkrönika med inslag av magisk realism, men framför allt är det en hjärtevärmande berättelse om åldrande, gemenskap och oväntad kärlek. Och när byborna minst anar det uppen­barar sig kanske ett mirakel som kan få byn att leva vidare.

Romanen har fått sin titel från det armeniska sättet att avsluta en saga: tre äpplen föll från himlen -- ett för den som såg på, ett för den som berättade och ett för den som lyssnade. Det är en underbar roman om tillhörighet och gemenskap som för tankarna både till Gabriel García Márquez och de ryska klassikerna. 

Narine Abgarjan är född 1971 i Berd i Armenien och delar idag sin tid mellan Armenien och Tyskland. Hon skriver sina romaner på ryska och är även en känd barnboksförfattare i den rysktalande världen. Tre äpplen föll från himlen har översatts till över 30 språk och har bland annat tilldelats ett av Rysslands mest prestigefyllda litteraturpriser, Jasnaja Poljana-priset.

Lina Bysell är utbildad litterär översättare vid Valand i Göteborg. Det här är hennes första publicerade översättning. 

Bokhandlerskan föreslår Tre äpplen föll från himlen som läsförslag till bokcirklarna i bokhandeln. 

Inyenzi eller kackerlackorna. Scholastique Mukasonga.

Inyenzi eller kackerlackorna. 

Scholastique Mukasonga.

Den 6 april 1994 omkom Rwandas president i ett flygplansattentat. Det blev startskottet för ett folkmord som varade i hundra dagar. Det finns ingen exakt siffra men cirka en miljon människor mördades och över två miljoner flydde. FN och västvärlden har kritiserats för att inte ha agerat för att stoppa massmorden. 

Det minsta vi kan göra är att läsa om det, säger jag när det handlar om utsatta människors livssituation. Inyenzi eller kackerlackorna av Scholastique Mukasonga är en sådan. Det minsta vi kan göra är att läsa, för att förkovra oss och för att bistå i att hindra att det händer igen.

Kackerlackorna.

Människor och liv.

Det handlar om tutsier i Rwanda, det handlar om människor och liv. Det handlar om hennes familj och en miljon andra människor, alla som var där, bodde där, levde, älskade, lekte, odlade och skrattade där. Terminologin, språkbruket, gjorde människor mindre värda. Språk är en strategi. De kallades kackerlackor, de skulle förgöras.

Terminologi. Narrativ.

Att hetsa mobben med språket. 

Hur kommer det sig att vi inte hindrar en synlig utveckling?

Språk påverkar, ordval och handling påverkar. Det för oss sakta i en riktning. Hur kommer det sig att vi låter det ske?

Hon berättar om utvecklingen över tid, om sin barndom och sina släktingars liv. Hon berättar om hur synsätt förändras, sakta, men tydligt. Hur människor hela tiden, med språk och aktiv handling, gör de andra mindre, sämre och värdelösare. Till slut är det var mans uppgift att förgöra dem. För att de ansåg dem vara kackerlackor.

Flyktingar. 

Var ska man bo när man inte kan lämna en plats?

Hur påverkas närliggande länder och resten av världen av andra länders brister?

Hur kan andra länder och världssamfund stoppa katastrofer som är i antågande?

Jag har tidigare läst Madonnan vid Nilen av Scholastique Mukasonga. Det är en roman med samma tema, Rwanda och skillnader mellan hutu och tutsier. Madonnan vid Nilen var kanske lättare för att det är en roman, Kackerlackorna är mer en historisk berättelse, klassad som en biografisk roman, där hon berättar om sin familj och det som händer i deras liv över längre tid. Konsekvent, är efter år, blir det sämre för tutsierna. De är värda noll i jämförelse med

Inyenzi eller kackerlackorna gör ont i själen. Hennes lista på de 37 personer - i hennes nära familj - som förlorade sina liv och berättelsen om de som klarade sig, vilka spår det gör i en människa som ser och minns. Läsningen känns viktig, men är verkligen ingen barnlek. Den berättar vad människor har gjort med varandra. 

Det är verklighet. Det är fullständigt obegriplig verklighet, hur makabra motsättningar är, kan bli, när någon eller något driver dem framåt. 

Försoning. Att försonas. 

Hur lång tid tar en försoningsprocess? 

Hur går en försoningsprocess till?

Boken är lättläst, språkmässigt, men berättelserna och bilderna är svåra att stå ut med. Den är översatt från franska av Maria Björkman och bör läsas. Mukasonga ser som en viktig uppgift att berätta, då måste vi läsa. Vi måste lyssna, ta del. 

Försoning. 

Att bygga upp igen. 

Att återvända. 

Hemland är hemland. Den som kan återvänder, för att ens jag är byggt där. För att man vill. Det känns märkligt, men ändå begripligt. Hur lätt skulle det inte annars vara för förövarna att bara fördriva, mörda och hata? Hatet går att bryta, måste, det kräver engagemang, omsorg och tydlighet. Det kräver insikt om att vi alla är lika mycket värda. De kräver ett gemensamt vi, inte vi/dem. 

Det minsta vi kan göra är att läsa, förkovra oss och se till att det inte händer igen. Vi är inte en del i deras faktiska vardag, deras minnen, allt det bestialiska de utsattes för, men dessa människors liv blir synliga i texten. 

Minns deras namn. Minns deras liv och deras platser. 

Hon berättar om människor, släktingar, bybor, människor hon mött och inte längre finns. Människor, med namn och familj. Barn. Grannar. Bybor. Hon minns, hon skriver om dem.

Den judiska traditionen säger att var och en lever så länge vi talar om dem, boken Minns deras namn (Simon Stranger) och projektet med snubbelstenar är en påminnelse om det. Mukasonga gör så i den här boken, berättar om människor, minns dem och folkmordet. Hon låter det inte falla i glömska.

Låt oss minnas dem som inte längre finns mitt ibland oss. De som dog för en förövarens hand. Låt oss minnas människorna och hindra att förödelsen händer igen.

Låt det inte hända igen. Låt människor leva sina liv, i fred och rättvisa.

Tack, bokförlaget Tranan, för att ni ger ut Scholastique Mukasongas böcker. Tack.

Läs om folkmordet i Rwanda på Levande historia - här: https://www.levandehistoria.se/fakta/folkmord/rwanda

#Inyenzi #kackerlackorna #scholastiquemukasonga #tranan #rwanda #folkmord #narrativ #bokförlagettranan #minnsderasnamn #roslagensbokhandel #kulturiroslagen #norrtälje #läsbaraläs #bokvalsbordet #bokcirkeln