Lördagspoesi mars 2023
.png)
.png)
Jag undrar hur det skulle vara om vi inte hade en absolut yttrandefrihet i Sverige. Jag har tagit det för självklart, inte reflekterat mer än så. Är det tid för det nu? Reflektera och ta strid. Vad betyder det att få tala fritt? Och vad är yttrandefrihet om vi inte tar ansvar, visar omsorg och respekt?
Vi har poesilördag en gång per månad. Då får poeter ett ämne att begrunda, skriva sin text och framföra den själv. Det kräver mod att läsa sin text, ta till orda där andra lyssnar. En plats och en scen. Vad skulle hända om man inte fick? I Belarus var det ok att tala på gårdar och torg, tills det inte längre var ok. Den som sa något slogs ner med våld. I boken Ett år i Belarus kan vi läsa att poesi, sång och litteratur plötsligt kan leda till fängslande och långa straff. Vad händer med dessa människor idag, nu när rapporteringen tystnat och vi vänt hela vår blick åt annat håll?
I en bokcirkel läser vi Stig Fredriksons senaste bok Sista ordet. Om Ryssland, om förbud att tala, tänka, diskutera, sjunga, skriva eller t o m läsa den ryska författningen på ett torg. Staten är lättkränkt, tolererar inga ord som kan berätta för medborgarna vad som händer. Motåtgärden är skrämsel med kemiska produkter i människors kroppar, långvariga fängelsestraff eller vistelser i stränga fångläger. Ibland så länge som 16 år. Att vara ung och dömas till fångläger för att man spelat ett spel, sagt fel ord eller hängt upp flygblad ter sig oproportionerligt. Vad får man egentligen göra? Vad tystar man när staten tullar på rättssäkerhet och rätten till ordet? Hur många ryssar är tystade idag? Hur många medborgare är fängslade för att de har tänkt högt inför, tillsammans med, andra? Hur skulle du klara dig, om du bodde där?
Vi har tidigare läst t ex Debutant (Lebedev) och Röda korset (Filipenko) som lärt oss hur Rysslands medborgares livsförutsättningar kan te sig. Böckerna går i linje med varandra, även om de berör helt olika frågor. En medmänniska kan ange dig, staten kan fängsla dig, förgifta dig eller döda dig, oavsett vem du är eller vad du gör. Staten är något att vara rädd för, inte trygg med. Hur försvarar vi yttrandefrihet och rättssäkerhet? Här och där? Vad är vår sak?
Jag kommer aldrig mer se världen (Ahmet Altan), turkisk författare, beskriver också yttranderättsproblematik utifrån när han fängslades, anklagades och fick många års fängelse. Hur klarar man fängelsetiden, hur klarar man att hålla huvudet rent från hämnd och hur håller man hoppet uppe när man inget vet om sin framtid? Han beskriver sin situation på ett sätt som är användbart även för oss när livet trasslar. Kan vi föreställa oss hur det är att fängslas för ord eller på andra felaktiga grunder, inte veta när man får sin frihet åter. Kanske behöver vi fundera över vad frihet är?
Med yttrandefrihet följer ansvar, som att inte skada andra, förstås. Det kan finnas skäl att säga sin mening. Det behöver vi få göra. Ska frågan kopplas till hur? Kan vi förlora på att inte reflektera hur?
Anette Grinde
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje
www.roslagensbokhandel.se
Torsdag 2/3-23 kl 1815
Föranmälan snarast; Info@roslagensbokhandel.se
eller tfn 0708905731
Begränsat antal platser.
Föredrag och samtal är gratis, men du behöver köpa fika på platsen där vi ska vara!
Välkommen till
Roslagens bokhandel vid
Lilla torget i Norrtälje.
Sanningen.
Hur får man sanningen att nå folket, så att de kan säga ifrån. En efter en. Och sen en till igen?
Hur får man sanningen att nå åklagaren och domstolen om domslutet är satt redan innan rättegångens start?
.jpg)
Vem kan, med heder i kroppen, verka som rättsvårdare om man inte ser skillnad på rätt och fel?
Vem vågar protestera, när man vet att straffet slår sönder liv och familj?
En av kvinnorna i Pussy Riot säger: "Jag tror att öppenhet ooch offentliga samtal och en hunger efter sanningen gör oss alla en smula friare. "
Hon blir inte särskilt hörsammad i domslutet, eftersom det är bestämt innan. Hennes ord kan dock höras och läsas av andra, spridas till en större krets. Det i sig är viktigt, även om det inte hjälpte henne där och då.
Kan man leva om man inte får ta ansvar, säga ifrån, protestera över oegentligheter?
Brottet.
Genomgående i slutorden pekas mot att brotten är fabricerade, hitte-påiga av staten, polisen och de som går deras ärenden. Hur är det att veta att staten kommer att, i strid med lagen, döma för icke-existerande brott, domar som inte på något sätt står i rimlig proportion till vad som har hänt. Hur lever åklagare, domare, advokater med flera personer med sitt eget samvete efter dessa domar? Kanske är de så rädda för att själv hamna på den anklagades bänk att de bara följer order?
Hur kan man leva med ständig risk för åtal, oavsett vad man gör?
Hopp.
Människor känner hopp, till dess att det är förbi. Man stävar, tror, så länge det är möjligt. Och sen ännu längre än så. Man tror ändå inte att staten vill en ont, eller hur?
När förlorar man hoppet? Vad händer då?
Rättegångar.
Färdiga, beslutade. Innan dess första rättegångsdag. Vad ska medborgarna tro på? Hur ska de leva?
Kreativa yrken, som konst, text, poesi.
Det verkar vara svårt för staten att förstå de kreativa yrkena, se att det är av vikt för mänskligheten och inte kan styras in i en enkel mall. Kreativitet är frihet att tänka, orda, skriva, rimma, måla eller dansa. Det kan inte göras med strikta ramar.
Vad ska all kreativitet ta vägen? Vad blir livet utan färg , text och fantasi?
Lösdriveri.
Att vara mellan jobb eller att inte ha jobb som duger åt staten (t ex författare, poet, konstnär) innebär, om staten får syn på det, att man riskerar att dömas för lösdriveri och sändas till ett fångläger eller fängelse. Man kan också bli betraktad som psykiskt sjuk och medicineras hårt. Staten kan göra - gör - vad den vill med medborgarna. Rättssäkerhet existerar inte. Hur tänker staten att medborgarna ska leva och känna trygghet?
Fängelse.
Hur är det att sitta i fängelse när man vet att man är oskyldig? Hur påverkar det ens inre stridsvilja?
Psykisk sjukdom. Förgiftning.
Det låter som om den ryska staten helt saknar moral. Hur går det för ett samhälle som byggs så?
Läs boken Debutant av Lebedev., dom handlar om säkerhetstjänst och förgiftning.
Domar utan rättvisa.
Vilket samhälle bygger en stat när inget är förutsebart, när man kan dömas till straff utan att gjort något fel?
Sista ordet.
Att våga ge uttryck för sina tankar, väga dem noga trots att man vet att domen redan är bestämd. Det är modigt, viktigt och med dokumentation, text, porsi och litteratur sipprar informationen om orättvisan ändå ut i världen. Om nu det är en tröst för den som drabbas. Vi, utanför, lär oss hur andra har det och världens ledare bör tillsammans arbeta för att sätta press för värdiga livsvillkor.
Utdragna mord.
Staten, genom dess företrädare, plågar ihjäl människor i läger, fängelser eller på psykiatriska kliniker. Vad är poängen med all detta våld, vad vinner samhället, staten och människorna på att plåga människor till de dör, genom brist på mat, vård, genom våld på olika sätt?
Att tvingas emigrera. Att vilja bo kvar.
Varför straffar staten människor för obefintliga brott, är efter år, för att sedan tvinga dem att emigrera? Varför vill människor, som blir fasansfullt behandlade av staten, bo kvar i landet?
Långa straff för att avskräcka. 7 år i arbetsläger. Med sträng regim eller vanlig regim. Till vilken nytta?
På vilket sätt står straffet i rimlig proportion till det påstådda brottet? Hur många straffläger finns i Ryssland, egentligen?
5 år till. Vad vill staten, egentligen? Är det möjlugt att fängsla alla som säger det minsta lilla emot staten? Hur mycket rädsla kan en statsledning skapa?
Att ljuga.
Staten ljuger om sina medborgare, hittar på och driver fram att människan måste protestera eftersom allt är orimligt. De gör aktivister, som de inte önskar, av vanligt folk. Vad är poängen?
Olaglig demonstrationer.
Att hävda att någon arrangerat massdemonstrationer när de sökt tillstånd för en liten. Varför utmana den som inte avser det? Vad är statens poäng med alla frampressade domar? Hur många fängelseplatser finns i Ryssland, egentligen?
Tortyr. Elchocker. Kemikalier. Fabricerade bevis av polisen. Planterade vapen. Usel mat. Myndigheterna försöker tvinga de åtalade att vittna mot varandra efter tortyr.
Att fängsla barn.
Att fängsla barn, för flygblad eller spelade spel. Att förstöra människors liv, göra dem hatiska mot staten, är som att fostra människor till motstånd, tvinga dem att protestera. Vad är statens poäng, mer än att hoppas på tystnad genom rädsla
Är sista ordet farligt för den som säger det? Hur föser man bort diktaturen och våldet från makten?
Herrejösses, ja, läs bara läs!
A..
DN 2/2-23. https://www.dn.se/varlden/georgiens-expresident-doende-i-fangelse-detta-sker-pa-putins-order/
#läsbaraläs
#sistaordet #stigfredrikson #carlssonbokförlag #ickevåld #roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs #roslagen
#boktips #Rödakorset #Debutant #Augustimänniskor
Friterade zucchiniblommor. Krasse, pepprigt gott. Ringblomma i te, krydda eller som ätbar dekoration. Klöver. Blåklint med Västerbottenost. Fläderglass med kanderade rosor. Med mera. Oj, vilken härlig rikedom vår natur bär.
Här talas om växter, pollinering, odling och fröer. Här finns goda recept, på varmt och kallt, färgglatt och vackert. Här finns också prat om insektshotell och blåbärsdessert.
Det är skönt att växla mellan Klimatboken och en bok om ätbara växter. Krass fakta, ja, i båda, men på helt olika sätt. Blomstermat är färgglad och vacker, kan hjälpa mig att hitta nya färgkombinationer och smaker till vårt matbord. Den väcker också min tanke på att mycket i naturen, skog och äng, kan ätas utan att passera en livsmedelsbutik.
Vad lär vi våra barn om mat, grönska på borden och naturens tillgångar?
Blomstermat kan gärna ligga framme, för oss att återkomma till, njuta, lära och använda. Det här är fint, ja, t o m finfint.
Utgivningsdatum 1/3-23. Kom till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje och beställ ditt ex redan idag.
A..
#bluepublishing #blomstermat #PeterStreijffert
#roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs
Afghanerna. Åsne Seierstad.
Översatt av Jan Stolpe.
Hon beskriver Afghanistan och hon beskriver tre afghaner med deras familjer. Hon beskriver familjeband, traditioner, egenskaper och krigslust. Hon beskriver viljan och längtan att vara fri och göra skillnad. Hon beskriver kvinnors situation, ja, männens också. Tre personer, med familj och släkt omkring sig som har olika krav på sig från olika håll, som försöker att anpassa sig. Som försöker överleva utifrån hur de är.
Att vara hustru, make eller dotter i Afghanistan är något annat än här. Att vara i händerna på en regim med krav, krig och hot i sinnet är något annat än här. Var och en är dömd till sin roll, försöker göra det bästa av den. Kämpar hårt emot, men tvingas ändå in i ledet. Några har inga val, andra kan verkligen följa sin egna spår, göra val. Tiden, våldet, traditionerna, familjen och koranen är exempel på saker som styr. En mor där har annat att förhålla sig till än en mor har här hos oss. Samma lika med en far, en son eller en dotter.
Hur skulle vi, du och jag, ha förhållit oss, förlikat oss med det som gällde där? Ja, det kan vi förstås inte se, förstå, för vi har andra friheter, andra erfarenheter och andra krav.
Läs Afghanerna, av Åsne Seierstad. Fundera över livet som det är och blev för den som drabbas. Om det vore jag och mina döttrar? Eller grannens grabb? Ska vi bara låta det vara?
Läs, bara läs!
Välkommen till
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje
#afghanerna #åsneseierstad #polarisbokförlag #läsbaraläs
översatt av #janstolpe
#roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs
Samtal är ett ljus i mörkret.
Vad; Orossamtal. (Samtal för dig som oroar dig för en närstående eller anhörigs livssituation.)
Preliminära datum (februari-november 2023): onsdag 15/2-23, tisdag 14/3-23, onsdag 12/4-23, samtal fortsätter resten av 2023, minst en gång per månad.
Tid; kl 1800-1930. (För morgontider, se längst ner i detta inlägg)
Plats; Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.
Är du orolig för en närståendes psykiska hälsa, suicidrisk, agerande eller beroende? Är oron tuff och påverkar livet? Har du ingen att prata med? Behöver du prata med andra om din oro, det som är eller det som varit?
Vill du vara med? Du som tillsammans med andra vill prata i en liten grupp för att försöka hitta nya vägar för hantering av oron för någon som betyder mycket, hälsas välkommen till ett samtal.
Samtal i liten grupp.
Inget åtagande för dig om fler gånger, eller något annat måste.
Vi kommer att mötas flera gånger, för dig som vill.
Välkommen du - som vill och behöver ett samtal med andra om livets tuffa frågor. Det som sägs i rummet, stannar i rummet.
Kostnadsfritt.
Föranmälan senast dagen innan träffen (vi vill inte vara för många i rummet). Tfn 0708 905 731
Mejl; info@roslagensbokhandel.se
Eller genom ett besök i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje
Arrangör Mångfald Tillsammans. Samtalen (2023) genomförs
med stöd från Norrtälje kommun, Trygghetsfonden.
Vi samarbetar med Sensus studieförbund i alla arrangemang i Mångfald Tillsammans.
Preliminära datum för prat på morgonkvisten (promenadprat) kl 0730-0830/0900: tisdag 14/2-23, onsdag 15/3-23, onsdag 12/4-23. Ytterligare datum kan tillkomma. Titta in i bokhandeln för prat om vad som passar dig. Föranmälan - för rimlig planering av promenadprat.
Och i skuggan av våldet spirar en oväntad, sensuell kärlekshistoria.
Spänningsroman. Hör den här hemma i våra bokcirklar, eller har den för mycket spänning i sig för det?
A..
Se här, för medlemskap i bokhandelns vänner: https://bokbloggerskan.blogspot.com/p/prisnedsatt-for-dig-som-ar-bokhandelsvan.html
.jpg)
Jurij Julianovitj Sjevtjuk, född 16 maj 1957 i Jagodnoje, Magadan oblast, Sovjetunionen. Rysk sångare, låtskrivare och poet.
Jurij, som har ukrainskt ursprung, växte upp i Ufa, Basjkortostan där han 1981 bildade rockgruppen DDT. Senhösten 1985 flyttade Sjevtjuk med sin familj till Leningrad som sedan dess varit bandet DDT:s hemort.
Idag är Jurij Sjevtjuk en av Rysslands populäraste rockmusiker och hans och DDT:s konserter lockar tusentals fans.
.jpg)
Sista ordet av Stig Fredrikson beskriver människor som älskar sitt land, men som vill ha frihet. De vill kunna tala, skriva, diskutera och reflektera. De vill kunna kritisera staten och ledarna, spänna ögonen (eller pennan) mot dem och säga; nu gör ni fel, nu är ni orättvisa, så där kan ni inte göra mot ert eget folk.
Ja, de vill, men nej, de tilläts och tillåts inte. Landets ledning tål inte att någon kritiserar dem. De fängslas på väldigt lösa grunder och sätts i fasansfulla fängelser, vidriga läger eller spärras in på psykiatriska kliniker. Varje liten statskritik (som inte ens behöver vara statskritik) straffas mycket hårt.
Jag förundras över människor som ändå gör en liten smula uppror, trots att de är väl bekanta med riskerna. Ickevåld och motstånd - civilkurage - är en mycket viktig del av ett samhälle. Om vi tror att det inte finns i Ryssland, så har vi uppenbart fel. Författare, poeter, konstnärer, med flera, gör motstånd. De vill utöva sin konstart, säga sin mening.
Jag förundras över styrkan i människorna, över deras vägran att tystna och över deras vilja att bo kvar när staten kräver att de ska emigrera. Hur kan en egen stat kräva att ens invånare ska emigrera? Hur kan en stat mörda dina egna medborgare?
Jag förundras över en stat som är så rädd för medborgarna, även de som älskar sitt land.
Sista ordet beskriver imponerande människor, en fasansfull stat och väldigt mycket utsatthet.
Jag tackar Stig Fredrikson för hans bok Sista ordet, om författare, poeter och andra rättighetssträvare. Den innehåller t ex en mängd ickevåldsmanifestationer som lönas av staten med fängelse och ond bråd död, men också med krav på utvisning. Hur är det möjligt att en stat behandlar sina medborgare så? Människor, som inte ger sig, är onekligen förundrande.
Jag rekommenderar också romanerna Röda Korset (Filipenko), Augustimänniskor (Lebedev) och Debutant (Lebedev), som rör Ryssland, Sovjetunionen, säkerhetstjänst och/eller människors möjligheter att leva sina liv i dessa regioner.
Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje idag!
#läsbaraläs
#sistaordet #stigfredrikson #carlssonbokförlag #ickevåld #roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs #roslagen
#boktips #Rödakorset #Debutant #Augustimänniskor
Det låter på regeringen som att alla är överens om att NATO är det som vi behöver. Landet runt, bland medborgarna, är det inte lika tydligt. Vi hör många röster åt olika håll, även om de som är för uttrycker sig ruskigt tvärsäkert.
Motståndet i vårt land - Sverige - blir (ur något perspektiv) tacksamma över kaoset, förundras över att hjälp för deras sak kommer från oväntat håll. Den som står tyst vid sidan om, ser märkliga saker hända med små medel. Civil olydnad, yttrandefrihet och demonstrationsfrihet kan onekligen påverka mer än den lilla människan tror.
I Tecknaruppropet - moment 2022 - har 130 tecknare samlats för att illustrera sin inställning till frågan. De säger Nej till kärnvapen och de säger Nej till Nato. De säger det med svärta, med färg, med ilska och med allvar. Det säger det inte med så väldigt mycket humor, det är mer svärta och allvar här.
Tecknaruppropet innebär en massa fler tankar än bara nej. Det är en tanke om ickevåld, om att krig och våld inte leder oss till en vänlig värld, att kärnvapen är det värsta världen har skådat och mer därtill. Det handlar om liv och framtid, istället för död och förtvivlan. Det är ett tydligt ställningstagande om att våld och vapen inte är en god väg att vandra, att jorden förtjänar oerhört mycket mer än så. Det är 130 kreatörer som har tagit ställning för en mindre våldsam värld.
Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje - för ditt exemplar av boken som är ett tydligt inlägg i debatten kring Nato och kärnvapen. Är den slut, så tar vi hem den på nytt. Välkommen till Kulturtorget, platsen där samtal förs!
Läs. Begrunda. Njut. Eller bli förbannad.
A..
#tecknaruppropet #svenskafreds #galagoförlag #roslagensbokhandel #kulturtorget #platsendärsamtalförs #ickevåld
