Märta Stenevi. Andas. Överlev. Tystnadskultur. Mobbning. Skitprat bakom ryggen. Ja, vi är bekanta med det. Hur lätt det är att prata skit om någon, tiga, inte resonera om saken och inte lösa frågan tillsammans. Det är ett mycket dåligt framgångsrecept.
Jag har arbetat i flera värdegrundsstyrda (ideella) organisationer som varit sådana, inte klarat arbetsmiljö, inte samtalat med människorna och ägnat sig åt hårda konflikter inom organisationen, t ex mellan arbetsgrupp och styrelse eller inom avdelningar. Tystnad och hårda (meningslösa och märkliga) konflikter skapade trasiga organisationer och väldigt ledsna människor. Det skadade alla.
När jag påbörjar min läsning av Märta Stenevis bok tänker jag (igen) att en viktig sakfråga (tex klimatet, politiken, kyrka/tro, bistånd, feminism, mm) inte räcker för att människor ska kunna arbeta i samma riktning. Vi måste skapa omsorg och solidaritet tillsammans också, ett vi i gemenskapen. Ja, det är svårt, men ändå. Ändå. Kvalificerade HR-funktioner är nödvändigt i alla organisationer. Människor verkar vara ett svårt släkte för samverkan tillsammans.
Partiledare. Jag tänker att det måste vara ohyggligt svårt att vara partiledare, särskilt om du inte har en järnhand som ser och hör alla bakomliggande konflikter.
I flera av våra partier pågår ständiga diskussioner om var de står, har många och långa förhandlingar om sina program och är liksom ändå aldrig riktigt enade. Ibland finns det individer inom organisationen som ägnar sig åt personkritik istället för sakfrågediskussioner, då blir det svårt att göra bra ifrån sig. Särskilt om de som väljer att ständigt fortsätta persondiskussionerna inte acceptera människor och roller. Man kritiserar, kräver ensidigt förtjänade av en plats. “Du måste förtjäna förtroendet”, samtidigt som människor inom organisationen motarbetar för sin egen vinning. Då stjälper man mer än enstaka personer, man förstör också organisationens möjligheter att göra sitt bästa. Jag är väl bekant med problematiken, jag har sett den flera gånger. Det är svårt att rå på, särskilt om organisationen saknar kompetens och mod att stå för de personer som är rekryterade.
Varför mobbar vuxna människor sina kollegor?
Varför är det så svårt att enas inom en organisation?
Mat. Stenevi skriver om sin relation till mat. Mat är verkligen olika för oss alla, vi har olika förhållanden till det som skulle kunna vara något fantastiskt, väl avvägt och vackert. Vi är, som i allt, olika konstituerande. Det är varje persons enskilda aber. Ibland acceptabelt, överkomligt. Ibland förödande. En nyckel i livet är att vi behöver ha förståelse för både eget och andras situation, och känna empati, förståelse och solidaritet. Gör vi det?
Stenevi berättar om människor, falsk och rutten skit som driver andra. Ja, det är hennes bild. Vad skulle hon annars kunna skriva om, än sin egen upplevelse. Jag väljer att se hennes bild, eftersom hennes organisation inte har berättat, analyserat eller utrett arbetsmiljöproblematiken. Ja, det är svårt att diskutera i offentligheten, det är helt enkelt ogörbart.
Mod. Jag upplever Stenevi som stark och modig, hon har en överlevnadsdrift som heter duga.
Jag tänker på de som visste vad som pågick och inte sa ifrån. Jag tänker på det som mänskligt väldigt fegt. Ja, det är som om varje konflikt kräver ställningstagande, du kan inte stå neutral på en arbetsplats. Tystnad är också att ta ställning, i regel för det psykiska våldet.
Politiken. Jag tänker på de anonyma sveken, läckorna till media. Det som skadar partier, människor och politiken generellt. Människornas svek mot varandra överskuggar sakfrågorna, politiken blir en arena för cirkus där allvar ska råda. Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet: hur har partierna hanterat sina interna strider, hur har deras ledare drabbats av personliga angrepp? Hur har partierna stöttat och drivit frågorna mot de som drivit kritiken?
Jag vill vara politiskt engagerad, men inte partipolitiskt där mänsklig ruttenhet råder. Ja, det råder överallt, jag vet, men ändå. Ändå.
Andas. Överlev. Jag ser detta som en viktig bok. Den handlar om Stenevi, men den handlar också väldigt mycket om hur människor och organisationer är. Den lyfter många allmängiltiga frågor. Om dessa vill vi gärna samtala.
Hur orkar man?
Vi kan t ex tala om:
Politikens organisering.
Suicid. Matproblematik.
Tystnad och illojalitet på arbetsplatser. Mobbning.
Medias roll i samhället.
Makt. Tillhörighet. Gemenskap.
Sanning. Hur tolkar vi vår omgivning? Vem är vän?
Hur förstör vi organisationer och människor? Hur räddar vi dem?
Hur orkar vi vara kvar när glöden finns, men där tryggheten saknas?
Kan vi sätta oss in i Stenevis situation? Hur förstår vi det som har hänt?
A..
Hör av dig till Anette Grinde, tfn 0708 905 731 - om du vill vara med i en bokcirkel i Norrtälje.
Torsdag 3/7-25. Vi bokcirklar om: Andas. Överlev.
.jpg)
