måndag 30 juni 2025

Svart hjärta. Silvia Avallone.

 

Emilia är drygt 30 och har dragit sig tillbaka till den lilla bergsbyn Sassaia i Piemonte, Norra Italien. En hemlighet från hennes förflutna plågar henne. Trots att hon avtjänat ett långt fängelsestraff, har hon valt ett liv i skam och ensamhet. Emilia längtar efter försoning men vägrar tro på en framtid.

I sin isolering möter hon Bruno, en lågstadielärare med egna sår. Tillsammans tvingas de konfrontera sina varandra och sina egna svarta hjärtan. Med stor empatisk skärpa låter Silvia Avallone deras kamp lysa i det mörka.

Svart hjärta är en roman om skuld och rättvisa, fördömande och frälsning. En gripande berättelse som skärskådar vårt mänskliga tillstånd med en känslomässig styrka och värme. 

Utgivning: maj 2025.

Just nu läser bokcirklarna…



Anteckningar till John. Joan Didion. Filosofera tillsammans. Sofia Wrangsjö, m fl. De levande. Jonna Bornemark. Andas. Överlev. Märta Stenevi. Det vilda hoppets geografi. Anita Goldman. En annan doktor Glas. Malin Lindroth.

söndag 29 juni 2025

28/6-25. Anteckningar till John. Joan Didion.


Jag bugar och tackar för det goda samtalet om Anteckningar till John. Det är svårt att vara förälder, ja. Det är svårt att vara människa.

Man borde inte ha gett ut boken”, noterar jag att någon sagt. Jo, tänker jag, det är fint att det är gjort. Joan Didion är författare och reflekterande. Det var möjligen inte hennes tanke att ge ut dessa efterlämnade texter, men det kan bidra till andra människors lärande. 

Jag tackar för att Anteckningar till John landat i min bokcirkelhög. Och jag tackar för ett fantastiskt samtal om boken. 

Det är en högst läsvärd bok. 

Tack.

Hör av dig till Anette Grinde, tfn 0708 905 731 - om du vill vara med i en bokcirkel i Norrtälje.

Anette Grinde 

Mer om Anteckningar till John

fredag 27 juni 2025

24/7-25. En annan doktor Glas. Malin Lindroth.

 

En annan doktor Glas. Malin Lindroth.

Hon skriver om en kvinna, 1912, som hamnat i bryderi. Hon skriver om kvinnan som utnyttjas av en man, en man på en tidning som utnyttjar hennes situation. Jag förfäras, tänker att kvinnor av den tiden inte har en chans mot gubbarna som tror att de äger människor. Hur många kvinnor har utnyttjats genom tiden, hur många har hamnat i ett sådant utanförskap att de inte kunnat hantera sina liv, tvingats in med någon eller i "vård" därifrån de själva inte kunnat ta sig. För att tiden var sådan, för att männen tog sig rättigheter och för att man saknade egen förmåga att hitta hem och arbete. 

Förslagenhet. Hon kommer ut från sinnesanstalten. Hur hamnade hon där, hur behandlades hon där? Hur såg tiden ut för fattiga kvinnor. Hur förslagen behöver man vara för att ta sig framåt i livet?

Ångest. Hon super sig full, diktar, läser och skriver. Hon lägger kuvertet till mannen som hon borde hålla sig borta ifrån. Hon nyktrar till, inser och skäms. Skammen bygger ångest. Inget kan backas, det som är gjort är gjort och kan inte tas bort. Hur lever vi med konsekvenserna av våra dåliga val?

A.. 

Mer om Malin Lindroth.... 


**** 

Bakgrund om Märta Slderberg

Överklassflickan Märta Abenius blev författaren Hjalmar Söderbergs första hustru och mor till tre av hans barn. Efter tio års äktenskap tvångsintogs hon på sinnessjukhus. Genom citat ur brev, sjukhusjournaler och andra källor skildras detta kvinnoöde från början av förra århundradet. 

Märta led av en svår reumatisk sjukdom som tidvis hindrade henne att ta hand om sina barn. Hennes reaktion var häftig då maken ville avsluta äktenskapet i samband med en långvarig otrohet. Men några klara tecken på sinnessjukdom finner man varken i journaler eller i andra dokument. Märtas maktlöshet inför Hjalmar och hans förläggares och läkarvänners samarbete var total. Ingen tog till vara hennes rättigheter och hon dog som fattighjon.


Historiska resenärer : 12 kvinnor som erövrade världen. Per J. Andersson

 

De mest kända resenärerna och äventyrarna har genom alla tider varit män. Kvinnor har varit bundna till hemmet och familjen och länge ansågs det opassande för en kvinna att resa, särskilt på egen hand. De kvinnor som ändå gav sig ut på vägarna "glömdes bort", trots att de skildrade sina resor i såväl tidningar som böcker. 

I Historiska resenärer - 12 kvinnor som erövrade världen lyfter Per J Andersson fram några av världens mest spännande vagabonder. Här får vi följa bland annat österrikiska Ida Pfeiffer, taiwanesiska San Mao, svenska Fredrika Bremer, amerikanska Nellie Bly och brittisk-kenyanska Beryl Markham. 

Vi följer dem över slättlandskap och genom öknar, de rider på hästar, kameler och åsnor. De vandrar genom djungler och korsar kontinenter ombord på ångloksdrivna tåg och oceaner med segel- och ångfartyg. Och oftast reste de med minimal packning, utan ressällskap och ledsagade av sin stora nyfikenhet på världen.  

Historiska resenärer är en ytterst spännande och lärorik bok som passar lika bra att läsa som inspiration till jorden runt-resan som i fåtöljen hemma för den som hellre reser i fantasin. Boken bygger på den uppskattade ljudboksserien Historiska kvinnliga resenärer och innehåller två nyskrivna reseberättelser om Gudrid Torbjörnsdotter: Vikingatidens mesta globetrotter och Sofia Jablonska: Den ukrainska paradisfågeln. 



#Historiska resenärer #12kvinnorsomerövradevärlden #PerJAndersson #ordfront #kulturnavet #norrtälje 

5/7-25. Musik på stadens gator och torg: Amelie Chronéer Helsing.


Vad
:
musik på stadens gator och torg: Amelie Chronéer Helsing (spelar och sjunger). 

När: lördag 5/7-25 kl 1300-1400. 

Var: Kulturtorget, Lilla torget i Norrtälje. 

Entre: Kostnadsfritt. Ta med din egen stol (eller sitt på bänkarna runt torget). Ingen föranmälan. 

Vänligen använd inte sushi-restaurangens stolar och bord, om du inte handlar och äter deras mat. 








#musikpåstadensgatorochtorg  #AmelieChronéerHelsing #kulturtorget #kulturiroslagen #kulturnavet #norrtäljekommun #sensusnorrtälje 

Väl värt ett besök: Roslagens Sjöfartsminnesförenings Sjöfartsmuseum, Älmsta, Norrtälje.



Väl värt ett besök
: Roslagens Sjöfartsminnesförenings Sjöfartsmuseum, Älmsta, Norrtälje. 

Museet ligger ett par km från Älmsta och ett par hundra meter från Roslagsleden (etapp 10). Hit tar du dig med t ex bil, mc eller båt, med SL-buss eller per egen fot eller cykel. 

Muséet drivs av Roslagens Sjöfartsminnesförening och har generösa öppettider. 

Film, båtar, inredning, människor, konstutställning, knopar, krig och oroshärdar, postleder och postrodd, pråmar, ånga, kol och segel, motorer, lotsar, redare, kaptenen och drivande krafter finns i dessa rum som vårdas av ideella krafter. Sätt av en god stund för ditt besök, det finns mycket att se och begrunda. 

Stockholms läns hembygdsförbund prisade föreningen för sitt arbete häromåret. De tilldelades förbundets kulturpris 2024. Jag gratulerar dem till det. 

Muséet är mycket väl värt ett besök. 


Länkar:

Roslagens sjöfartsmuseum, öppettider, entré, historia, mm:

https://www.sjofartsmuseet.se


Stockholms läns hembygdsförbund, kulturpris 2024:

https://www.hembygd.se/stockholm/stockholms-lans-hembygdsforbunds-kulturpris


Övrigt

I bokhandeln i Norrtälje (Wallinska gårdarna, Lilla torget) hittar du föreningens årsbok Rospiggen 2025, men också föreningens nya bok om postens historia: Posten måste fram. Postrodden över Ålands hav.


Naturkartan:

https://www.naturkartan.se

Roslagsleden etapp 10: Gåsvik - Sandviken.


Förslag Roslagsleden, etapp 10:

Dra om rutten för Roslagsleden (etapp 10) så att den går över gården: Roslagens sjöfartsmuseum. Så görs t ex för Länna hembygdsförening i Bergshamra: Kvarngården. Det gör skillnad både för föreningen och för ledvandrarna att få se gården. Det gör stor skillnad om leden går över gården eller vid sidan om. Skapa ett vindskydd, möjlighet till vatten och kanske en torrtoalett när museet inte är öppet. (Finansiering t ex via enskilda bidragsgivare, Norrtälje kommun och Roslagens Sparbanks stiftelser).


Anette Grinde 

Norrtälje 24/6-25. 



#välvärtettbesök #Norrtälje  #roslagenssjöfartsminnesförening  #älmsta #roslagenssjöfartsmuseum  #roslagsleden #smultronställe #lekplats  #jagstannarpåmarken #roslagen #kulturnavet #KulturnavetNorrtälje 


24/7-25. En annan doktor Glas. Malin Lindroth.

Hör av dig till Anette Grinde, tfn 0708 905 731 - om du vill vara med i en bokcirkel i Norrtälje.

En annan doktor Glas. Malin Lindroth

(Till en bokcirkel i Norrtälje, sommar 2025).



Stockholm, 1910-tal. I dagrummet på Långbro sinnessjukhus sitter varje morgon en kvinna och väntar på att bli hämtad av sin make, som aldrig kommer. En yngre medpatient, som även är journalist, börjar göra henne sällskap, och när hon skrivs ut får hon med sig en lapp med makens namn och adress, tillsammans med uppmaningen att söka upp honom. Maken visar sig vara Hjalmar Söderberg, och kvinnan är författarens hustru Märta.

Journalisten kan inte släppa bilden av Märta. Hur hamnade hon på sinnessjukhuset? Vilken roll hade hennes man, den uppburna författaren, i det? Hon anar spår av ett maktövergrepp och ser i parets historia en möjlighet att rädda sig själv ur en tillvaro i samhällets marginaler. Hon lämnar Långbro och söker upp Hjalmar Söderberg, och i jakt på en berättelse att sälja till pressen nästlar hon sig allt längre in i författarens liv och krets.

”Doktor Glas” är kanske den svenska klassiker som fortfarande är mest aktuell, med ständigt nya uttolkare och efterföljare. Malin Lindroths nya roman är en skildring av maktmissbrukets anatomi, ett slags havererad undersökning där gränserna mellan den som granskar och den som blir granskad snart löses upp. Vilken rätt har man att göra sig av med en människa som skadar andra?

En annan doktor Glas är en fantasi om litterära mästerverk och kvinnor som försvinner.

Boken är vald i en bokcirkel i Norrtälje och kommer att samtalas om under sommaren 2025

A..

torsdag 26 juni 2025

25/6-25. Filosofera tillsammans. Sofia Wrangsjö, mfl

 

Bokcirkelsamtalet handlade om livet, om samtalets vikt och hur vi tänker. Vi talade om: det goda livet (med utgångspunkt från boken Filosofera tillsammans). Ja, vad ingår i det goda livet, för vem och hur. 

Jag känner tacksamhet för de goda samtalen som fördjupar, lyfter tankar och fördomar och får oss att se ett ord, en tråd eller en människa från ett annat håll. Aha-upplevelser är vackert. Den enas självklarhet är något annat hos den andre, det är fint när vi anstränger oss för att lyssna på hur den andre ser på frågan. 

Vad händer med tanken om det goda livet om vi kopplar in klimatförändringarna? Hur reagerar du, jag eller vår nästa då? För någon blir det förödande, för någon annan kan vi skapa hopp. Hur kan ett samtal skapa något annat inom oss?

Nästa fråga var: vad är en familj? Den rymmer mycket, eller hur? Den gick in i den första fråg, den om det goda livet, men gränsande också till annat. Hur ser definitionen - eller motdefinitionen - ut? Vad är, eller vad är inte, en familj? Vad är din familj, hur ringar man in och vad betyder det? 

Jag tackar för de livgivande samtalen. Jag tackar för Filosofera tillsammans. Tack också till Sofia Wrangsjö, som besökte bokhandeln i maj och lotsade oss i goda spår. 

Härnäst ska gruppen läsa Jonna Bornemark, så filosofi är vår nya giv. 

Tack, för samtalet. Låt oss fortsätta tala med varandra, vara värdefulla kitt i livet. 

Tack. 

A..


Hör av dig till Anette Grinde, tfn 0708 905 731 - om du vill vara med i en bokcirkel i Norrtälje.




onsdag 25 juni 2025

2/8-25. Folkdräktsvädringsdag i Norrtälje!

 

Lördag den 2/8-25 hedrar vi folkdräkterna, festdräkterna, hembygdsdräkterna och de folkliga dräkterna som behöver vädras - och visas. Klä dig i din dräkt, kom till Kulturtorget - Lilla torget - i Norrtälje. Kom och och visa din dräkt, berätta gärna om den. Det glädjer, om du också vill dansa!


  • Folkmusik.
  • Folkmusiker: Einar Zethelius. 
  • Dans på torget.
  • Folkdräkter, festdräkter, hembygdsdräkter och folklig dräkt. Vad är vad och vad är viktigt för var och en?
Vill du vara representant för en folkdräkt från din hembygds trakt? Eller har du en annan bygds dräkt som du vill visa? Vill du berätta om din dräkt eller din hembygdsförening? Vet du någon annan som glöder för dräkt och plats? Hör av dig!

Vill du dansa? 

Välkommen lördag 2/8-25, kl 1200!

Frågor? Anette Grinde, tfn 0708905731.


tisdag 24 juni 2025

När vi var olydiga. David Hedlund. (9-108 år)

  • 1917. USAs kvinnor strävar efter rösträtt!

Presidenten: "Vi ska kämpa för det som vi alltid hållit närmast våra hjärtan. För demokrati. För att de som underkastar sig en auktoritet har rätt till en röst om hur de själva blir styrda."

Kvinnorna önskade rösträtt. Det fick de inte. Det var inte det presidenten menade, men aktivisterna använde hans ord. 

Aktivisternas önskemål: Kvinnlig rösträtt!
Aktivism: Demonstrationer.
Aktivism: Plakat och motstånd.
Statens svar: Böter.
Aktivisternas svar: vi betalar inte.
Statens svar: Fängelse.
Aktivism: Hungerstrejk.
Statens svar: Tvångsmatning.

Var går gränsen för vad medborgarna ska tolerera av staten? 
Hur gör man för att förändra? De protesterade ivkevåldsligt, agerade inte aggressivt vid något tillfälle.

  • Mahatma Gandhi. Indien. Vi söker rättvisa. Allt ska gälla lika för alla. Ickevåld! En vandring - fredligt - för att producera eget salt.

Gandhi blev känd för att engagera Indien i olydnad mot den brittiska saltskatten. Aktionen - saltmarschen på 400 kilometer - genomfördes 1930 och innehöll en uppmaning till britterna att lämna Indien 1942. Gandhi var fängslad vid flera tillfälle, både i Sydafrika och i Indien.

  • Östtysklands fall. De demonstrerar fredligt
De protesterade ickevåldsligt, agerade inte aggressivt vid något tillfälle. De visste att de skulle mötas av aggressivitet om de var våldsamma. Människorna ansträngde sig för att aldrig höja rösten, slåss eller spåra ur. 
  • Färgade människor vill, som vita, sitta på bussarna. Vi sitter där vi sitter. Stillsamt. Bestämt. Fredligt. De blir motade, bortkörda från bussen eller sätet - eller t o m fängslade. Är det att bli behandlad lika? 
  • Människor, oavsett bakgrund eller homosexualitet, vill dricka och äta på restaurangen. De gör aktioner, berättar att de är homosexuella, och blir motade ut från platsen. Är det att bli behandlad lika? 



När vi var olydiga. David Hedlund. 
Har du varit olydig någon gång? Har du gjort något fastän du visste att du egentligen inte fick? Det har nog de flesta av oss. Men har du någon gång varit olydig och haft en riktigt bra anledning till det? I så fall har du kanske gjort något av det viktigaste en människa kan göra.

I När vi var olydiga får du möta människor som stått upp för vad de trott på. Även när det inneburit att de måste bryta mot lagen! Som Stanislav Petrov, militären som struntade i sina order och räddade oss från ett världskrig. Eller Rosa Parks som vägrade respektera en lag om att svarta personer måste lämna plats åt vita personer på bussen. De har alla deltagit i den långa kampen för en mer rättvis värld. En kamp som pågår än idag.

Boken är faktagranskad av Oscar Berglund, forskare vid University of Bristol med inriktning på civil olydnad och klimataktivism.


Författare: Hedlund, David

Illustratör: Rönnquist, Isabelle

söndag 22 juni 2025

Märta Stenevi. Andas. Överlev.




Märta Stenevi. Andas. Överlev. 

Tystnadskultur. Mobbning. Skitprat bakom ryggen. Ja, vi är bekanta med det. Hur lätt det är att prata skit om någon, tiga, inte resonera om saken och inte lösa frågan tillsammans. Det är ett mycket dåligt framgångsrecept. 

Jag har arbetat i flera värdegrundsstyrda (ideella) organisationer som varit sådana, inte klarat arbetsmiljö, inte samtalat med människorna och ägnat sig åt hårda konflikter inom organisationen, t ex mellan arbetsgrupp och styrelse eller inom avdelningar. Tystnad och hårda (meningslösa och märkliga) konflikter skapade trasiga organisationer och väldigt ledsna människor. Det skadade alla. 

När jag påbörjar min läsning av Märta Stenevis bok tänker jag (igen) att en viktig sakfråga (tex klimatet, politiken, kyrka/tro, bistånd, feminism, mm) inte räcker för att människor ska kunna arbeta i samma riktning. Vi måste skapa omsorg och solidaritet tillsammans också, ett vi i gemenskapen. Ja, det är svårt, men ändå. Ändå. Kvalificerade HR-funktioner är nödvändigt i alla organisationer. Människor verkar vara ett svårt släkte för samverkan tillsammans. 

Partiledare. Jag tänker att det måste vara ohyggligt svårt att vara partiledare, särskilt om du inte har en järnhand som ser och hör alla bakomliggande konflikter.

I flera av våra partier pågår ständiga diskussioner om var de står, har många och långa förhandlingar om sina program och är liksom ändå aldrig riktigt enade. Ibland finns det individer inom organisationen som ägnar sig åt personkritik istället för sakfrågediskussioner, då blir det svårt att göra bra ifrån sig. Särskilt om de som väljer att ständigt fortsätta persondiskussionerna inte acceptera människor och roller. Man kritiserar, kräver ensidigt förtjänade av en plats. “Du måste förtjäna förtroendet”, samtidigt som människor inom organisationen motarbetar för sin egen vinning. Då stjälper man mer än enstaka personer, man förstör också organisationens möjligheter att göra sitt bästa. Jag är väl bekant med problematiken, jag har sett den flera gånger. Det är svårt att rå på, särskilt om organisationen saknar kompetens och mod att stå för de personer som är rekryterade. 

Varför mobbar vuxna människor sina kollegor? 

Varför är det så svårt att enas inom en organisation? 

Mat. Stenevi skriver om sin relation till mat. Mat är verkligen olika för oss alla, vi har olika förhållanden till det som skulle kunna vara något fantastiskt, väl avvägt och vackert. Vi är, som i allt, olika konstituerande. Det är varje persons enskilda aber. Ibland acceptabelt, överkomligt. Ibland förödande. En nyckel i livet är att vi behöver ha förståelse för både eget och andras situation, och känna empati, förståelse och solidaritet. Gör vi det? 

Stenevi berättar om människor, falsk och rutten skit som driver andra. Ja, det är hennes bild. Vad skulle hon annars kunna skriva om, än sin egen upplevelse. Jag väljer att se hennes bild, eftersom hennes organisation inte har berättat, analyserat eller utrett arbetsmiljöproblematiken. Ja, det är svårt att diskutera i offentligheten, det är helt enkelt ogörbart. 

Mod. Jag upplever Stenevi som stark och modig, hon har en överlevnadsdrift som heter duga. 

Jag tänker på de som visste vad som pågick och inte sa ifrån. Jag tänker på det som mänskligt väldigt fegt. Ja, det är som om varje konflikt kräver ställningstagande, du kan inte stå neutral på en arbetsplats. Tystnad är också att ta ställning, i regel för det psykiska våldet. 

Politiken. Jag tänker på de anonyma sveken, läckorna till media. Det som skadar partier, människor och politiken generellt. Människornas svek mot varandra överskuggar sakfrågorna, politiken blir en arena för cirkus där allvar ska råda. Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet: hur har partierna hanterat sina interna strider, hur har deras ledare drabbats av personliga angrepp? Hur har partierna stöttat och drivit frågorna mot de som drivit kritiken? 

Jag vill vara politiskt engagerad, men inte partipolitiskt där mänsklig ruttenhet råder. Ja, det råder överallt, jag vet, men ändå. Ändå. 

Andas. Överlev. Jag ser detta som en viktig bok. Den handlar om Stenevi, men den handlar också väldigt mycket om hur människor och organisationer är. Den lyfter många allmängiltiga frågor. Om dessa vill vi gärna samtala.

Hur orkar man?


Vi kan t ex tala om:

Politikens organisering. 

Suicid. Matproblematik. 

Tystnad och illojalitet på arbetsplatser. Mobbning. 

Medias roll i samhället.

Makt. Tillhörighet. Gemenskap. 

Sanning. Hur tolkar vi vår omgivning? Vem är vän?

Hur förstör vi organisationer och människor? Hur räddar vi dem?

Hur orkar vi vara kvar när glöden finns, men där tryggheten saknas? 

Kan vi sätta oss in i Stenevis situation? Hur förstår vi det som har hänt?

A..


Hör av dig till Anette Grinde, tfn 0708 905 731 - om du vill vara med i en bokcirkel i Norrtälje.

Torsdag 3/7-25. Vi bokcirklar om: Andas. Överlev.



Jonna Bornemark. Vrida världen. De levande.

 

Jonna Bornemark. Vrida världen. De levande. 

Hon skriver om livet, förhållningssätt och de levande. Hon skriver om mörtarna: om relationen och livet mellan henne, hennes barn och mörtarna. 

Hur påverkas vi av naturen, förändringarna, vädret, vattenståndet, vänskapen med djuren och avverkningen av skogen? Jag gläds åt hennes reflektioner, kunskapen och experimenten de gör med mörtarna. 

Hennes känsla bygger på den relation hon har skapat med de levande hon ser omkring sig. Utforskat, upptäckt, betraktat, varit en del av. Blivit en del av, för att hon sett, intresserat sig. 

För den som ser djurens liv, skogens väsen och vattnets mängd på ett annat sätt (än Bornemark) - kommer kanske livet i stort också att te sig helt annorlunda. 

Vad händer i mig om jag, likt Bornemark, lägger mig på bryggan och lär känna mörtarna? 

Om Jonna Bornemarks bok ska vi samtala i en bokcirkel. Hör av dig, du som vill delta i samtalet. 


Anette Grinde
Tfn 0708 905 731.


fredag 20 juni 2025

20250501 - 20250531. Genomförda aktiviteter i maj 2025.

 

torsdag 19 juni 2025

26/6-25. Anita Goldman. Det vilda hoppets geografi.

Hör av dig till Anette Grinde, tfn 0708905731 - om du vill vara med i en bokcirkel.

Torsdag 26/6-25. Vi bokcirklar om: Det vilda hoppets geografi.


Anita Goldman. Det vilda hoppets geografi.

Anita Goldman vandrar över tiden, hon betraktar den från vår historia till nu. Hon möter tidernas olika skikt, mannens tro på sig själv och deras inlåsning av kvinnorna. Hon betraktar tidens olika förhållningssätt till naturen och utvecklingens förödande konsekvenser på vårt klot och klimat. 

Jag placerade noteringslappar på var och varannan sida, det finns otroligt mycket av intresse och väldigt mycket kunskap i den här boken. Jag behöver möta mina vänner och tala om den. Jag behöver reflektera igen, återvända till bok och tanke. Jag njuter min läsning.

Goldman är helt på det klara med människans tro på sin övermakt på jorden, hon beskriver det tydligt: människan (tror att hen) äger makten, kan utvinna allt för sin vinnings skull, utan att tänka på hur det påverkar livet och klotet. Människorna har handlat så. Därmed har hen också förstört. Nej, hon är inte förtjust i det människorna åstadkommit: klimatförändringarna är människans verk. Kommersialisering, att vinna själva, skapar förlusterna. 

Goldman berättar om olika tiders och ledares förhållningssätt till förhållandet mellan natur och människor. Ibland går det an men ofta är det helt respektlöst mot moder jord - som t ex kolonialismen och industrialismen, ja, ändå rätt ofta. Det är exempel på människans stora egoism som skadar människor, djur och natur enormt. Att tro oss störst på jorden har verkligen inte skapat det bästa för oss alla. 

Den här boken rör inte Trump men man kan redan nu förstå att hans eftermäle kommer att skada hans land och hela vår jord. Hur kan man vilja vara så? Hur kan man vilja att ens eftermäle ska vara förödande? Hur kan man vilja skada så mycket som vi kan se redan nu att han gör?

Många längtar efter paradiset. Vad är paradiset? Det vackra, oförstörda. Är det dit vi kommer när vi lämnar allt vi förstört på jorden? Vad är utveckling, livskvalitet och tillväxt? 

Tänk om vi levde i paradiset under livet istället för att längta till det efter döden. Tänk om vi såg livet och vår jord som varande paradiset - vårdande det som det - medan dagarna pågår? 

Läs Det vilda hoppets geografi!



tisdag 17 juni 2025

3/7-25. Märta Stenevi. Andas. Överlev.

Hör av dig till Anette Grinde, tfn 0708905731 - om du vill vara med i en bokcirkel.

Torsdag 3/7-25. Vi bokcirklar om: Andas. Överlev.

Hur känns det att stå mitt i stormens öga och framstå som stark – samtidigt som man går sönder på insidan? I Andas. Överlev. berättar Märta Stenevi om sin upplevelse av att hantera anonym kritik i offentligheten, och om en tystnadskultur som till slut ledde till att hon avgick som språkrör för Miljöpartiet i februari 2024.

Detta är en självbiografisk berättelse, utlämnande och drabbande, om en kris som kunde ha slutat riktigt illa. Här skildras konflikter, medieläckor och otrygghet i maktens korridorer. Djupaste allvar varvas med anekdoter från livet som politiker, men också med reflektioner kring makt, organisation och arbetsmiljö – frågor som är relevanta långt utanför riksdagshuset.

A..



Hur tänker vi oss vårt samtal? 

Gruppen - tillsammans, var och en - tar ansvar för ett positivt, konstruktivt och lyssnande samtal. Vänligen inled inte ditt svar med ordet nej. 

Jag ber att vi talar om rädslan som den är beskriven i texten. Jag ber att du avstår från att bedöma om författaren är så eller si, jag ber dig också avstå att fnysa åt texten. 

Jag ber att vi talar om principerna som den är beskriven i boken. Jag er att du avstår från att upprepa  att du inte tycker om, att den inte fångar dig. 

Jag ber att vi talar om miljöerna vi ser,  efter läsning i boken. Jag ber att du avstår att diskutera kring att den inte är din cup of tea. 

Jag ber att vi talar om sakfrågorna, hur vi ser dem. Ja, som de är beskrivna.

Jag ber att vi försöker förstå boken och dess innehåll. Jag ber att vi lär oss att avstå från att börja vår mening med nej. 

Jag ber att vi stannar i samtalet om boken. När du börjar din mening med: jag vet att jag inte ska, men… så ber jag dig ta ett djupt andetag och inte fortsätta din mening. Jag ber dig återgå till innehållet i boken. 

Jag ber att vi talar om innehållet i boken. Jag ber att vi lämnar oss själva, vår familj och vår negativitet utanför samtalet. 

Syftet med samtalen är att lära oss mer, utforska ämnet, betrakta textens riktning. Vad kan vi lära oss? 

Vi är inte här för att såga text, författare eller ämne. Vi är här för att samtala om det som är skrivet. Låt oss vara konstruktiva i vårt samtal om just den här texten. 

Det är möjligt att föra positiva samtal, även om vi inombords har negativa tankar. 



28/6-25. Anteckningar till John. Joan Didion.


Lördag 28/6-25. Bokcirkel om Anteckningar till John. Joan Didion.

Hör av dig till Anette Grinde, tfn 0708905731 - om du vill vara med i en bokcirkel.

Anteckningar till John. Joan Didion.

Anteckningarna som låg på Didions skrivbord efter hennes död beskriver regelbundna möten med en psykiatriker och är riktade till hennes make, John Gregory Dunne.

Anteckningar till John inleds i december 1999, strax efter att Didion började träffa en psykolog. Under flera månader dokumenterade hon sessionerna i detalj. De första samtalen kretsade kring alkoholism, adoption, depression, ångest, skuld och de hjärtskärande svårigheterna i relationen med hennes dotter, Quintana. Ämnena utvecklades senare till att inkludera hennes arbete, som hon hade svårt att upprätthålla under längre perioder.

Det förekom även samtal om hennes egen barndom, hennes vana att alltid räkna med det värsta – och om skrivandet: "vad det har varit värt."

Dessa samtal var centrala för Didions förståelse av de teman hon senare återkom till i sina sena verk: Kalifornien: min historia, Ett år av magiskt tänkande och Blå skymning.

25/6-25. Vi bokcirklar om: Filosofera tillsammans.

Hör av dig till Anette Grinde, tfn 0708905731 - om du vill vara med i en bokcirkel.

Onsdag 25/6-25. Vi bokcirklar om: Filosofera tillsammans.

Fredag 4/7-25. Vi bokcirklar om: Filosofera tillsammans.


Filosofera tillsammans. 

Kalle Grill, Erica Jonvallen, Sofia Wrangsjö.

Ett välmående samhälle behöver kloka tankeutbyten. 

I boken Filosofera tillsammans får vi metoder för att föra samtal om en mängd olika frågor och ämnen. Från det goda livet, rättvisa och svenskhet till framtiden. Genom att erbjuda tydliga verktyg hjälper författarna oss att skärpa vårt tänkande. Boken har sin grund i både akademisk filosofi och det som ibland kallas filosofisk praxis. 

Vi mötte författaren Sofia Wrangsjö i våras, ja, i maj under Norrtälje litteraturdagar 2025. Hon berättade om boken - Filosofera tillsammans - och vi filosoferade tillsammans. Nu ska vi igen, ja, utan Wrangsjö, mötas för goda samtal. Vi ska filosofera. I grunden handlar det om att undra. Det är själva undersökandet, som är grunden.

Jag tänker att det - mycket - också handlar om att lyssna. Vi är här för att samtala tillsammans, inte debattera. Vi är inte heller här för att berätta om våra egna liv, vi är här för det breddande och lyssnande samtalet. 

Kom alltid ihåg: Vi är inte här för att bedöma om boken är bra eller inte, vi är här för att samtala om frågorna den lär oss. 

I vår verktygslåda tar vi med oss:

  • Lekfullhet 
  • Ödmjukhet
  • Nyfikenhet 
  • Eftertänksamhet

Vi tar också med oss tankar om: 

  • Rundor: låt alla få utrymme i samtalet, avbryt inte. 
  • Tankepauser: låt oss tänka på saken, vila en smula.
  • Frågor: frågor kan fördjupa vår förståelse, bygga vidare på resonemang och öppna för nya perspektiv.
  • Distinktioner: att peka på en skillnad. 
  • Definitioner: talar vi om samma sak? Vad betyder ordet? 
  • Argument: vilka är skälen för eller emot en uppfattning?
  • Överblick: lyft blicken. Vad samtalar vi om? Hur samtalar vi? Vad händer med samtalets riktning och fokus? 

Vad händer om vi - t ex - talar om: 

  • Det goda livet?
  • Vad är en familj?
  • Rättvisa?
Låt oss stanna i det samtal som är tänkt, inte gå utanför de ämnen vi för. 


A..


måndag 16 juni 2025

16/6-25. Gömslet. Gabrielle Filteau Chiba.

 

Gömslet. 
Gabrielle Filteau Chiba. 


Det fanns inga ord som var lika färgsprakande och gränslösa. Färgspelet denna klarvakna natt tände ett nytt bubblande hopp inom mig, mer löftesrikt än alla älskare i världen. För varje dag som gick blev vintern mildare, ljusare och allt rikare på insikter om sånt som är viktigt i livet.    

Anouk har fått nog av stadslivets förkonstling och lämnar sin lägenhet i Montreal för att flytta in i en övergiven stuga i Kamouraska, den nordliga trakt där vitvalarna föds. Det är mitt i vintern, snön ligger djup och det tar tid innan hon lär sig hur man bäst överlever utan el och bekvämligheter i vildmarken. Att vara självförsörjande i 40 minusgrader är ett ständigt pågående äventyr, ett galet vågspel, men också en inre resa. Anouk lär känna sig själv, hon börjar skriva. Men ensamheten blir utmanad av ett oväntat möte. 

Gömslet är en roman om att sakta ner tiden, att våga leva sina drömmar, om läsandet och skrivandet.  

Gabrielle Filteau-Chiba skriver, översätter, illustrerar och slåss för Québec storslagna natur. 2013 lämnade hon själv lägenhet, jobb, familj och vänner för att bosätta sig mitt i Kamouraskas vildmark. Där levde hon i tre år i en enkel stuga, och där skrev hon Gömslet. Karaktären Anouk återfinns i hennes andra roman Coyote (Sauvagines) som blev hennes stora internationella genomslag och utkom på Éditions J. i november 2022.


 Hör av dig till Anette Grinde, tfn 0708905731 - om du vill vara med i en bokcirkel.


Oj, så vackert hon skriver. Så närvarande i nuet, där i stugan i 40 grader minus, ensam i storskogen. Berättelsen känns varm och viktig, jag förflyttar mig till platsen. Hör hennes tankespår. Det är ljuvlig läsning. 

Vad är värdefullt i livet? Chokladen!

Hur kallt är minus 40 grader? Hur förhåller vi oss till temperaturen, svårigheterna? Hur löser vi uppgifter som måste lösas? 

Rädsla. När är vi rädda? När fryser vi? Fryser vi mer när vi är otrygga? Blir vi varmare inombords när vi har en varm kropp vid vår sida? Hon är oskyddad mot djuren? Är djuren något att vara rädd för? På vems villkor finns hon där hon har valt att vara? 

Vilka värden står vi för? Den kommersiella världen eller den stillsamma naturen? Att hävda vår betydelse?

Vad behöver vi? Saker, medmänniskor, omsorg, värme? Kärlek? Vad är värme, vad är kärlek?

Vilken kärlek behöver vi, varför just den? En människa eller en katt? Eller kanske en mus? Vad är kärlek och hur står vi för oss själva?

Hur tänker vi kring aktivister? Varför gör de det de gör? Var går gränsen för civil olydnad? När helgar medlen ändamålet? Vem är ansvarig, mär alla försiktighetsmått är tagna? Går det att se alla konsekvenser av det vi gör? 

Hur månar vi om naturen, klimatet, djuren och varandra? Hur gör han? Hur gör hon?

Hon är privilegierad: det är ett privilegium att kunna göra det val hon gör: håller du med om det? 

Hon möter och utmanar ensamhet, rädslor och möter sina egna gränser - när hon väljer bort civilisationen. Vad är det värt? För henne, för klimatet och för hennes närstående? 

Vi säger ibland att vi kanske hittar ännu mer känsla, kunskap och värde i en bok om vi läser den två gånger. Den här vill jag läsa en gång till. 


A..



#gömslet #editionsj #kulturnavet #bokcirkel #norrtälje #kulturnavetnorrtälje 

5/7-25. Poesilördag! Första ickeröda lördagen i juli 2025, kl 1400.

Lördag 5 juli 2025, kl 1400! 

Tema: frid.

Poeter läser egen poesi:

  • följ temat,
  • max 5 minuter/person. (Irritation har uppkommit för att några inte respekterar tidsgränsen, notera att less is more. Fem minuter är lång tid, du kommer att hörsammas mer om du är tidsmässigt kort. Avstå kringförklaringar, låt poesin tala för sig själv.)
  • egenskrivet & egenframfört,
  • poesi = dikter (inte prosa, sagor, noveller, krönikor eller berättelser!)
  • artikulera = tala så att alla hör,
  • första ickeröda lördagen varje månad.
  • stanna tills alla har läst sin text. 
  • Ta med en egen stol!
  • Kläder efter väder.
  • Högtalare & mikrofon kan komma att användas, beroende av storlek på gruppen, väder & vind och andra omständigheter. 

Jag ber att ni respekterar ramen: bara poesi

Poeterna måste föranmäla sig till Anette Grinde - senast dagen innan evenemanget! Sms-anmälan går fint, tfn 0708 905 731. Gör det innan det är fulltecknat. Kostnadsfritt.  

Deltagarnas framföranden spelas in och delas på instagram - Kulturnavetom inget strul uppkommer med tekniken (eller om jag saknar någon som spelar in).

Ingen föranmälan för dig som vill lyssna. 

Plats. Kulturtorget, Norrtälje!

Tfn 0708 905 731 


Föranmälda poeter:

Erik Söderblom.
Eva Kroon Bisenius.
Kajsa Nordgren.
Arne Sönnergren
Bengt Hedlund.
Stina Bengs.
Merit Lantz.

Hör av dig till Anette Grinde, tfn 0708905731 - om du vill veta mer om våra poesilördagar.


Alla aktiviteter sker i den ideella föreningen Mångfald Tillsammans regi. Vi samarbetar med Sensus studieförbund i alla aktiviteter som genomförs i föreningen.

.


söndag 15 juni 2025

14/6-25. Var går din gräns?

 


Var går din gräns, var frågan i lördagens samtal. Den är passerad för länge sedan, blir svaret. Vi talar om klimatet, tystnaden och krigen. Makten, de smygande förändringarna. Tystnaden och rädslan för att tala.  

De var ombedda att ta med en egen stol. Vi skulle sitta i en ring på torget. Det var för varmt, så vi satt oss i gränden mellan husen. Solen smög in i gränden. Vi flyttade oss allteftersom, flydde solen. Idag var det varmt i våra trakter. Vad är det då inte i varmare trakter? Klimatförändringarna kommer fort, är plågsamma. Skadar djur, natur och människor. 

Hon berättar om demonstrationer, 30 fredskvinnor skyddade av 1000 poliser. Hon berättar om diktaturer, om död och fredligt motstånd. Om stoltheten för att hennes land stannade ickevåldsligt. Han berättar om långvarigt klimatarbete. Han berättar om kunskapen som saknas i politiken, hur skrämmande det är när politikerna saknar kunskapen, inte lyssnar till vetenskapen och inte vill lösa frågorna utanför sin box. Vad gör vi, när det händer? Vad gör vi åt narrativet, hatet och hoten mot de andra. Vi talar om hur politiken tilltalar varandra, att vi måste vara motkraften. Polarisering och avhumanisering är farliga riktningar. Vi talar om aktivism, ickevåld och när gränser passeras. Vad är ickevåld? Vem tar ansvar för skador som uppkommer trots allvarsam planering? Vilken aktivism kan vi tolerera, varför och vad slår över i något annat?

Var går din gräns? Auktoritära system. Tystnad, all tystnad, människors tystnad. Klimatet. Vissa saker kommer smygande, hur märker vi det som händer? Även här, i Sverige. Solidariteten finns inte längre, hur påverkar det oss? Hur hanterar vi det som händer. Gå vidare, hur går vi vidare? Vad bär jag med mig? Hur påverkar det oss? 

Var går din gräns? Den är passerad. Vad gör vi när den är passerad? Hur förhåller vi oss till den passerade gränsen?


De svarar: hitta ett eget förhållningssätt! Se och förstå, istället för att hålla emot det vi blundar för. 

Hur förhåller vi oss till de passerande gränserna? 

Jag tackar för lördagens samtal. Vi behöver prata mer, ja. 

Tack.

A..


Norrtelje Tidning

lördag 14 juni 2025

Vigdis Hjorth. Upprepningen.

 

Vigdis Hjorth.  Upprepningen.  



Vi läser Vigdis Hjorth, hennes roman Upprepningen. Jag uppskattar hennes text, hennes berättelse och sätt att beskriva känslor och familjeförhållanden. Vigdis Hjorth skriver om sexualitet och ungdom, hon skriver om hur det kan vara att pressas av föräldrar men också av egna - en 16-årings - tankar. Hon skriver om föräldraskap och att vara dotter. Att vara 16 år, hur olika de ser på varandra och hur långt ifrån varandra de står. Var och en är sig, långt borta från förståelsen av den andra.

Kan en förälder förstå hur det är att vara fem, 16 eller 35, när hen själv alltid är 25-35 år äldre? Kan en mor-/farförälder förstå barnbarnet, i den tid hen lever om hen inte tar sig ifrån sin ungdomstid (för 50-70 år sedan) till den nya, som den ser ut nu? Hur påverkas ett barn, en ungdom, av en förälders rädsla för det som kan hända ens barn?

Vad hände henne - karaktären - och när hände det? Vi talar om övergrepp, om föräldraskap och om livslånga trauman. Vi talar om att söka bekräftelse, tillhörighet och att vara en del av familjen. Eller att misslyckas med det, men alltid ändå försöka.

Några av personerna i rummet har tidigare läst Vigdis Hjorts Arv & miljö. Vi har med oss det som bakgrund när vi läser. Andra har med sig forskning om barns fantasier, ytterligare andra minns inte sin ungdomstid eller kan inte sätta sig in i någon av karaktärernas egenskaper. Vi läser alltid med olika ögon. Det kan upplevas som frustrerande, men vi behöver alltid komma ihåg att vi är individer med olika kunskap inom oss. Respekt är att lyssna och försöka förstå varandras ingångar. Svårt, men lärorikt. Bokcirklarna är folkbildning, särskilt när vi lyssnar till varandra.

Det finns så mycket fantastisk läsning. Det finns så mycket magi i våra samtal.

Tack.


A.. 


Arrangör av bokcirkeln: Kulturnavet Norrtälje: Mångfald Tillsammans (ideell förening). Anette Grinde, tfn 0708 905 731. Besök gärna: https://www.instagram.com/Kulturnavet/

#upprepningen #vigdishjorth #naturkultur #kulturnavet #Norrtälje #kulturnavetnorrtälje #autofiktiv #tack #folkbildning #vigerordettillfler 


fredag 13 juni 2025

14/7-25. Jonna Bornemark. De levande.

När: 14/7-25, kl 1600-1730. 

Vad: Bokcirkel om De levande. 

Hör av dig, du som vill delta i samtalet. 

Tfn 0708 905 731. 




De levande är den första delen i bokserien Vrida världen.

Jag vill försöka tänka annorlunda, göra annorlunda och lyssna annorlunda. Jag vet inte vad jag kommer att upptäcka. Men om jag redan visste vad jag skulle finna, skulle undersökandet inte vara på riktigt. Något lämnas, något fortsätter, något nytt uppstår.

I den här boken gör Jonna Bornemark handling av sin filosofi och filosofi av sina praktiker, som att simma med mörtarna i sjön vid sommarhuset och umgås med hästen Kaja på bådas villkor. 

Vad är det att vara människa i relation till andra levande?


Arrangör: Kulturnavet Norrtälje: Mångfald Tillsammans (ideell förening). Anette Grinde, tfn 0708 905 731.

Besök gärna: https://www.instagram.com/Kulturnavet/



På gång i närtid! Kalendern i Kulturnavet Norrtälje.


Nyligen i kalendern:



#bokcirkelförslag #jonnabornemark #kulturnavet #norrtälje #kulturnavetnorrtälje #mångfaldtillsammans 

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...