fredag 12 augusti 2022

Dödsängel. Axel Burenius.



Idag har vi haft en extra bokcirkel i bokhandeln.  Vi talade om Dödsängel av Axel Burenius. Han belönades med Katapultpriset för den. Den handlar om lastbilschauffören som krockar med en personbil, där flera ungdomar förolyckas. Det är inte chaufförens skuld, han kunde inte undvika krocken, men den lär påverka hans liv. Handlingen utspelar sig under natten efter händelsen. Han blir omhändertagen och placerad på hotell. I ensamheten mal tankarna. Vad hände? Vad kunde jag? Vad kommer sen? Vad ska jag nu göra? Hur blir livet? 

Vi talade om döden, livet och om sorg. Vi talade om livet som går vidare för alla runt omkring, som om inget har hänt. Vi talade om hur han återvände till olycksplatsen mitt i snöstormsnatten. Vi talade om de drabbade, om efterlevande och om livets tillfälligheter. Vi talade om sorg och sorgebearbetning. Det var nära och känslosamt, det skavde i själen. Det är där känslorna bor, de som för alltid finns kvar. De är inristade i våra kroppsminnen, återvänder genom flashar när vi minst anar det. 

Vi talade om att vi också vill veta om det som händer sen. Om ett år och tio. Hur påverkar olyckan livet, familjen och barnet. Hur påverkar olyckan Ivar, lastbilschauffören utan skuld. Och hur påverkar den alla efterlevande till ungdomarna i bilen. 

Jag tänker att samtalet om döden är en viktig del av livet. Jag är tacksam för var och en som vill tala om det - alltet - som ingår i livet. 

Tack, för ett gott samtal. 

Anette

Ps.. #villduattdinlokalabutikskafinnaskvarimorgonhandlaidenidag


#dödsängel #axelburenius #roslagensbokhandel #kulturtorget #platsendärsamtalförs #välkommentillnorrtälje #välkommentillbokhandeln #villduattdinlokalabutikskafinnaskvarimorgonhandlaidenidag  


Löftet. Damon Galgut (Bookerpriset 2021)


Löftet.
Damon Galgut (Bookerpriset 2021)


Det börjar med en begravning. Året är 1986 och apartheidregimen går mot sitt slut. Familjen Swart dras isär efter mammans död, och de efterlevande återser varandra bara när nya begravningar för dem samman. Det enda som består är familjegården och de obesvarade frågorna kring ett löfte som aldrig infriats.


Löftet är en drabbande familjekrönika om det moderna Sydafrika, en oförglömlig läsupplevelse som belönades med Booker-priset 2021.


Damon Galgut, född 1963 i Pretoria, är en prisbelönt sydafrikansk dramatiker och författare.

Galgut föddes och växte upp i Pretoria. Som sexåring blev han diagnosticerad med cancer och långa sjukhusvistelser lade grunden för hans förkärlek för berättande. Han studerade vid Pretoria Boys High School och sedermera drama vid Universitetet i Kapstaden, en stad som han alltsedan 1990-talet varit bosatt i.

Han debuterade 1982 med A Sinless Season, en thriller som utspelar sig på en ungdomsvårdskola. Han har också skrivit noveller och pjäser. För romanen The Beautiful Screaming of Pigs fick han 1992 CNA-priset, Sydafrikas mest berömda litterära pris.

Den 3 november meddelade Booker Prize Foundation att Galgut tilldelas 2021 års Bookerpris för boken The Promise, som skildrar en afrikaanerfamiljs svårigheter från slutet av apartheideran fram till 2010-talet. Galgut blev därmed den tredje sydafrikanen att ta emot litteraturpriset efter Nadine Gordimer (1974) och J.M. Coetzee (1983 och 1999).



Bibliografi i urval

Verk översatta till svenska

  • 1985 – Tid utan synd (A Sinless Season, 1982)
  • 1993 – Grisars vackra skrik (The Beautiful Screaming of Pigs, 1991)
  • 2004 – Den gode doktorn (The Good Doctor, 2003)
  • 2011 – Bedragaren (The Impostor, 2008)
  • 2015 – Arktisk sommar, en roman om E.M. Forster (Arctic Summer, 2014)
  • 2022 - Löftet

Verk utgivna på engelska

  • 2021 – The Promise, en roman om en afrikaanerfamiljs nedgång och fall (utgavs på engelska maj 2021)


Boken finns på bokvalsbordet till våra bokcirklar i augusti 2022. Vill du vara med i en bokcirkel där vi pratar om en bok som alla i gruppen har läst. Det leder till nya upptäckter, härlig läsning och framförallt många fina samtal. Syftet är att lära sig nytt, om människor, om läsning och kanske om sig själv. 


Gruppen består av max sju läshungriga och samtalsglada människor. Vi möts en gång var fjärde vecka för samtal om en bok som alla i gruppen har läst. Vi avslutar vårt möte, som tar ca 1 ½  timme, med att välja en ny bok. 


Välkommen till

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje


Ps..

#villduattdinlokalabutikskafinnaskvarimorgonhandlaidenidag

#platsendärsamtalförs






#Löftet #DamonGalgut #Bookerpriset #bookerpriset2021 #bookerprize #roslagensbokhandel #norrtälje #bokvalsbordet #bokcirkeln

Karin Alfredsson


 Karin Alfredssson


Bibliografi

  • Den man älskar agar man? (Rabén & Sjögren, 1979)
  • Lära hela livet! 1988
  • Vem älskar en lärare? 1988
  • Skolan 1990
  • Kön bestämmer lön 1990
  • Livets fester 1992
  • Korsdrag i vården 1993 (tillsammans med Gunna Grähs)
  • Ställ till med fest 1995
  • Det blir aldrig som förr 1998
  • Varannan herrarnas 2000
  • 80 grader från Varmvattnet (Ordfront förlag, 2006)
  • Kvinnorna på 10:e våningen 2008
  • Klockan 21:37 2009
  • Den sjätte gudinnan 2010
  • Pojken i hiss 54 2011
  • Skrik tyst så inte grannarna hör (Bokfabriken, 2017)
  • Vajlett och Rut (Bokfabriken, 2018)
  • Sista färjan från Ystad (Bokfabriken, 2019)
  • Roger och Rebecka (Bokfabriken, 2020)
  • En rysk gentleman (Brombergs, 2021)
  • Från någon som vill dig illa (Brombergs, 2022)



#KarinAlfredsson  #roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs #kulturiroslagen #välkommentillbokhandeln #villduattdinlokalabutikskafinnaskvarimorgonhandlaidenidag  

13/8-22. Lina Jakobsson


 

Lördag 13 augusti 2022, kl 1200-140
Boksignering Lina Jakobsson.
Skjulet i skogen.
Mira och Herr G.

Mer info; 



#LinaJakobsson #Skjuletiskogen #MiraochHerrG #boksignering 
#roslagensbokhandel #norrtälje  #kulturtorget #platsendärsamtalförs  
#villduattdinlokalabutikskafinnaskvarimorgonhandlaidenidag

torsdag 11 augusti 2022

Berta Isla - Javier Marias.

Berta Isla - Javier Marias.

Berta Isla och Tomás Nevinson träffas i Madrid. De blir förälskade och drömmer om ett liv tillsammans. Så ger sig Tomás av till England för att studera språk i Oxford. Där blir han motvilligt indragen i underrättelseverksamhet, som kommer att påverka hans liv med Berta för alltid. De gifter sig, men gradvis, medan åren går och hemligheterna växer, blir de främlingar för varandra. Ska Berta någonsin få reda på sanningen om den man hon har gift sig med och det dubbelliv han lever? 

Javier Marías blandar spionromanens ramverk med djupt existentiella frågor som rör lögnerna i våra liv, allt förmedlat i en litterär gestaltning som bär en mästares signum. ”Den stora nittonhundratalsromanen lever och spanske Javier Marías är beviset”, skrev Victor Malm i Expressen om Ditt ansikte i morgon.


  • Översättare: Heyman, Lena E.


Javier Marías född 1951 i Madrid, är en spansk författare och översättare.

Javier Marías är son till filosofen Julián Marías. Hans mor Dolores Franco var översättare och redaktör för en antologi med spansk litteratur. Han tillbringade en del av sin uppväxt i USA där fadern undervisade vid universitet. Han växte upp i ett hem fyllt av böcker, konst och samtal. Tre av hans bröder kom också att ägna sig åt konstnärliga yrken. 

Marías skrev sin första roman, Los dominios del lobo, vid en ålder av 17 år. Den publicerades 1971 när han var 20 år. (Källa; Wikipedia)


Bibliografi (utgivet på svenska) 
  • I morgon under striden, tänk på mig (Mañana en la batalla piensa en mí) - översättning Kerstin Cardelús och Karin Sjöstrand , Forum, 1998.
  • Alla själar (Todas las almas) - översättning Karin Sjöstrand, Bonnier, 2008.
  • Tidens mörka rygg (Negra espalda del tiempo) - översättning Karin Sjöstrand, Bonnier, 2011.
  • Förälskelser (Los enamoramientos)  - översättning Lena E. Heyman, Bonnier, 2013.
  • Ditt ansikte i morgon (Tu rostro mañana 1-3) - översättning Lena E. Heyman, Bonnier, 2017.





Berta Isla - Javier Marias.

Jag läser, njuter. Berättelsen är ordrik, innehåller många riktningar, fyller på med händelser, tankar och detaljer. Vem är han? Vem är hon? Hur länge har de känt varandra? Vad kan de om varandra? Varför blev det just de två, tillsammans? Hur såg ungdomen ut? Hur blev livet för Tomas och Berta, tillsammans och var för sig?

Jag tänker att om man ska kunna ta till sig alla bilder som ges i texten måste man göra det med långsamhet i läsningen. Bildrikedomen kräver närvaro, inte hastande. Man behöver samtidigt läsa vidare, för att inte tappa handling och händelser. Det finns många existentiella frågor som kan kopplas till livet, också ditt och mitt. 

Texten är lite svårläst, kanske beroende av textmassans flöde över sidorna. Eller är det teckenstorleken? Ja, det kan också vara ordrikedomen. Det kräver tydlig närvaro för att hålla raderna och hänga med i svängningarna. Det är väl värt besväret. 

Berta. Hon är för sig, fast de är för varandra. Tomas likaså. De beskrivs, de själva och sin tid, var för sig, sina göranden och ställningstaganden, men att de också är för varandra. De tillsammans är självklarheter, för båda och alltid. Jag tänker det som goda introduktioner kring vilka de är, självständiga människor, tänkande och kloka, stående på egna ben. Hur skulle de annars fungera tillsammans? 

Att vara Någon och hotas är utmanande. Janets hot kan, utifrån betraktat, ses som obetänksamt, ja, livsfarligt, men är det något man själv, som vanlig enkel människa bör förstå? Kan man föreställa sig att någon ska mörda en själv? Är det en rimlig tanke? Njae, det kan förstås bero på vem denne Någon är och hur stor hen anser dig själv vara. Särskild om man är ingen själv. Vad hände egentligen här? 

Vad är att betrakta någon? Vad ser man? Vad finns i bilderna, situationerna, som beskrivs? Hur kan han se så mycket av en situation, kan jag det? Vilken närvaro och koncentration krävs hos någon för att upptäcka hela situationen? Hur behöver man tänka och göra för att se? Jag tänker tex på vittnessituationer där alla ser olika, hur kan man någonsin se hela bilden? 

Jag älskar språket, sättet att skriva på, hur Javier Marias tar sig framåt i berättelsen, i beskrivningen av karaktärerna och situationerna. Han ser, gör din karaktär uppmärksam, men tvingar in hen i ett nytt spår i livet p g a omständigheter som andra styr. Jag tänker kring vad som gör våra liv, hur tillfälligheter påverkar våra möjligheter och hur det styr oss framåt. 

Vad gör det med oss när vi tiger, måste tiga i en relation? Vad gör det med den som tiger och med den som inget får veta? Vad gör det med Tomas och Berta, hur påverkar det liv och relation? 

Vad är sanning, vad är lögn är frågor att samtala och tänka kring. Det bottnar väl i den här berättelsen, men också i våra egna liv. När lutar tystnaden över till att bli en lögn i en relation? Hur påverkas relationen av tystnaden, av locket på på viktiga frågor? 

Vad händer i oss när våra barn hotas? När det subtila hotet blir konkret och barnet blir tydligt utsatt? Vad händer i oss, när vi ser det hända? Jag känner hotet, iskallheten och rädslan i berättelsen. Den kryper innanför skinnet och jag tänker kring hur jag skulle reagera. Gråt, ilska, iskallhet eller att låtsas som man inte förstår är varianter på ett tema som utvecklas beroende av situationen. Var ligger vår grad av misstänksamhet när vi inte förstår att vi borde vara misstänksamma? Hur uppstår sådan, när vi vill tro gott om människor? Visst vill vi det, tro gott? 

Jag läser, njuter, upptäcker att jag nästan håller andan i de vindlande meningarna. Vad händer i mig, när texten vindlar än hit än dit med mjuka språng, liv och blodigt allvar? Vad händer i karaktärerna, som Berta, när hon undrar, inte vet men måste få berätta om vad som har hänt? Resignerar man? Tonar rädslan bort? Blir man arg? Ändrar man sitt liv eller sina livsprinciper? Säger man ifrån? Ja, vi gör säkert olika, du, jag och hon, men jag undrar hur jag skulle göra i varje enskild stund. Ja, nej, jag kan inte veta, men jag kan ändå försöka tänka och sätta mig in i deras livssituation. 

Är det så vi gör när vi försöker förstå andra? Se hur ens egen reaktion skulle kunna se ut?  Kan vi det, sätta oss in i situationer som ligger långt bort från vår egen verklighet? 

Berta Isla, berättelsen innehåller också reflektioner om Spanien och diktaturen, om England och friheten, om vad som behöver försvaras och hur. Vem och vad ska man satsa på och varför? Hur rättfärdigar vi våra beslut när vi måste berätta om dem för andra? Tomas måste berätta, trots att han inte kan och får. Hur ser den berättelsen ut för honom och hur tas den emot av henne? Jag tänker att vi alltid formar sanningen utifrån var vi står just då, just när vi får höra den eller formulerar den. En annan dag hade vi hanterat den på ett annat sätt, stått ut eller stått på oss annorlunda. Vi kan ställa oss frågan hur den påverkar oss, just den sanning som möter oss just där. Just där, just då, med den ilska, den kärlek och de omständigheter som finns omkring oss just där. 

Det finns en hel del frågor att fundera kring i berättelsen. 
  • Hur ser de ut från hennes perspektiv och från hans? De lever helt olika liv, i helt olika trygghetssystem, vad gör det med dem? 
  • Vad gör det med relationen när vi inte vet vad den andre gör?
  • Vad händer när vi får veta att vi inte får fråga? Vad händer hos den som måste tiga, inte får berätta?
  • Hur ser ställningstaganden för eller emot det egna landet ut? För henne och för honom? Vilket land ska vi satsa på, och hur? Varför? Finns det ett val, när vi är född i ett land? 
  • Hur satsar man på en relation?
  • Hur kan hon säga något om hans val, när hon inte vet bakgrunden?
  • Hur ställer vi oss till, hur hanterar vi, hot? Mot oss själva, mot barnen eller vår respektive?
  • Vilken tidsmarkör och samhällsproblematik når oss i samtalet om Nordirland? Vad handlar hotet mot Berta om?
  • Vad gör en rättsstat mot den som hotar? Vad händer med den som hotats? 
  • Vad är skillnaden på att vara Någon och att vara ingen? Hur påverkas livet och jaget?
  • Falklandskriget (1982)? Hur påverkar det henne när han tror och tänker kring det? 
  • Vilka skeenden och tidsmarkörer hittas i berättelsen? Hur påverkar det den som är borta och den som är kvar hemma med barnen?
  • Om någon försvinner, hur långt tid ska man vänta och hur ska man låta väntetiden förflyta? 
  • Vad är kärlek? Vem vill jag tillbringa mitt liv med? Vad är det viktigaste av allt? 
  • Vad är tystnad? Är det lögn eller hänsyn? Är det relations- och livsförstörande? 
  • Vad hände sen, strax efter sista sidan? Hur förflöt livet då för familj, makar och barn? 
Javier Marias har ett förundrande språk. Han berättar händelser, tankar och liv som sakta passerar. Han berättar inte sparsmakat, han använder hela tankespåret även när det spårar ur åt något håll. En tanke kan ta en sida eller ett kapitel, inte varande kort. Kanske är det ett val att vara ordrik, att inte begränsa. Berta vet egentligen inget, men hon accepterar situationen och försöker leva sitt liv. Kanske för att hon inte har något val. Eller har hon det? Vad händer i henne när valet finns? 

Och vad händer sen, när de upptäcker vad som verkligen har hänt? Vad gör man med livet då? 

Vem kan man lita på? Hur jävlig får man vara? 

Jag tänker på livet, vilja omständigheter och tillfälligheter som skapar livet. Hur vi förklarar, skyller på eller ser händelserna som gör våra liv, bestämmer vår riktning. Javier Marias berättelse är fylld sv sådana spår, sakta framvävda, för mig att väga och fundera över. 

Den här boken tycker jag om. Den är kanske lite svår, lite ordrik och upprepande, krävande, ja, men den rör tankar, liv och relationer. Kanske kräver den ett axlat tålamod, tolerans, att ihärda, fortsätta, men den skapar många tankar, skav, i huvudet och skapar nyfikenhet om liv. Den kräver av mig. Den är också väl värd besväret. 

Rekommenderas till dig som uppskattar motstånd och tankar om livet. 

A.. 



Falklandskriget var ett krig mellan Storbritannien och Argentina 1982 om FalklandsöarnaSydgeorgien och Sydsandwichöarna.


#BertaIsla #JavierMarias #Roslagensbokhandel #bokvalsbordet #bokcirkeln #platsendärsamtalförs #magiskasamtal #Norrtälje #kulturtorget #kulturiroslagen #baraettkapiteltill




Han beskriver med verb, snarare än adjektiv. Adjektiv anger egenskaper, som stor eller grön, eller tillstånd, som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa är: Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär. Verb innehåller ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. Ett verb beskriver något man gör eller något som händer.



onsdag 10 augusti 2022

Topplistan 1/1-22 -- 9/8-22

 



#roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs #villduattdinlokalabutikskafinnaskvarimorgonhandlaidenidag

tisdag 9 augusti 2022

Bokhandelns vänner; prisnedsatt idag (inbundet)

  • Charlotta von Zweigbergk - Hundkärlek
  • Charlotta von Zweigbergk - Djävulsnyckeln
  • Helena von Zweigbergk - Totalskada
  • Karin Smirnoff - trilogin om Jana Kippo
  • Johan Ripås - Sönderlandet (deckare)
  • John Irving - Mysteriernas gata
  • Linda Skugge - 1989
  • Simon Stranger - Minns deras namn
  • Jan Guillou - Den andra dödssynden 
  • Robert Harris - München
  • Mannen utan skugga - Joyce Carol Oates 
  • Gangsterprinsessan - Helen Stommel Olsson

  • Systrarna på heden - Bella Ellis (ett Bronté-mysterium)

  • Den svarta katten i Mosul - Puk Damsgård

  • Bära frukt - Emilia Millares 


  • Gentlemen - Klas Östergren

  • Gangsters - Klas Östergren

  • Renegater - Klas Östergren


  • Ärr - Audur Ava Olavsdottir

  • Asta - Jon Kalman Stefansson


  • Myrrha - Ulrika Kärnborg 

  • Lejonburen - Ulrika Kärnborg 


  • Där solen går upp i väster - Britta Röstlund


  • Hon hör inte hemma här - Helena von Hofsten (Hon hör inte hemma här; är en roman om livet innanför psykiatrins stängda dörrar, om sårbarhet och förlorad kärlek.)


  • Mitt namn är Lucy Barton - Elizabeth Strout

  • Blicken pilen filen - Dorthe Nors

  • Vegetarianen - Han Kang

  • Fartygets ögon - Roy Jacobsen 

  • Mannen utan skugga - Joyce Carol Oates

  • Judas - Amos Oz

  • Den som går på tigerstigar - Helena Thorfinn


  • Vajlett och Rut - Karin Alfredsson (svensk, romanhylla östra rummet)

  • En rysk gentleman - Karin Alfredsson 

  • Den sjätte gudinnan - Karin Alfredsson

  • Skrik tyst så inte grannarna hör - Karin Alfredsson


  • Den brinnande flickan - Claire Mussud  

  • Häxyngel - Magaret Atwood 

  • Sidonie & Nathalie - Sigrid Combüchen 

  • Jag väntar i snön - Daniel Dencik 

  • Mina drömmars land - Manne Fagerlind 

  • Ensam i Paris - Jojo Moyes 

  • Blixtra, spraka, blända! - Jenny Jägerfeld 

  • Något måste beslutas - Johannes Lichtman 

  • En häst går in på en bar - David Grossman (israelisk)

  • Krokas - Elin Olofsson (svensk)

  • Herravälde - Elin Olofsson 

  • När en man faller från himlen - Lesley Nneka Arimah (noveller, novellhyllan)

  • Stigarna - Anna Beskow, Hedvig van Berlekom (svensk, romanhyllan)

  • Sense-metoden - slank med förnuft

  • Från en orolig planet - Matt Haig 

  • Ät dig frisk - Dr William W Li (fakta, mat, hälsa)

  • Mat, myter och maskiner - industrivärldens ärorika historia - Andreas Håkansson (fakta, historia)

  • Fördel ADHL - Anders Hansen (fakta, fakta samhälle)

  • Svenska akademien - makten, kvinnorna och pengarna (Christian Catomeris, Knut Kainz Rognerud) (fakta, hylla samhälle)


  • Girighetens tid - Patricia Hedelius (fakta, hylla ekonomi)

  • Nätverka, så blir du den som andra vill omge sig med - Anna Svahn (fakta, hylla ekonomi)

  • En nödvändig manual - fingertoppskänsla - i sociala kompetens - Henrik Fexeus (fakta, hylla tänkvärt)

  • Regenten som räddade monarkin - Gustav VI Adolf - Roger Älmeberg (historia)

  • Vi måste prata - Elaine Eksvärd (bordet i nedre rummet) 

  • Det som aldrig fick ske - skolattentatet i Trollhättan - Åsa Erlandsson (samhälle/biografier)



Idag 199 kr /st, oavsett tidigare pris. 

Prisnedsättning gäller för dessa böcker i den mån de finns kvar i butiken (inte kundbeställning) - alltså så långt lagret räcker eller längst t o m den 31 augusti 2022. Hänvisa till detta inlägg för rabatten! 

Skuggkungen - Maaza Mengiste


Etiopien, 1935. Med hotet om Mussolinis styrkors antågande hängande över dalen försöker Hirut, som nyligen förlorat sina föräldrar, anpassa sig till livet som barnflicka hos Kidane, som är officer i kejsar Haile Selassies armé. Han är i full färd med att mobilisera sina starkaste män inför italienarnas invasion. Men när de dåligt utrustade och illa tränade etiopiska styrkorna förlorar slag efter slag och kejsaren till slut går i exil, så är det Hirut som har en plan för hur folket ska hålla hoppet vid liv. Hon klär ut en jordbruksarbetare till Selassie för att hålla kampen vid liv, och blir sedan själv den falske kejsarens vakt, vilket inspirerar andra kvinnor att ansluta till kampen mot fascismen. Kriget är inte över.

Skuggkungen kastar ljus på de kvinnliga soldater som skrivits ut ur den afrikanska och europeiska historien och blåser liv i en rad oförglömliga karaktärer på båda sidor om stridslinjen. Det är en extraordinärt berättad episk roman baserad på årtal av research som följer den inspirerande Hirut genom fångenskap och tortyr mot den stora upprättelsen.

Maaza Mengiste föddes 1971 i Addis Abeba i Etiopien och bor idag i New York. Skuggkungen är hennes andra roman, efter debuten Under lejonets blick som gavs ut av Forum 2010. Hon skriver regelbundet i bland annat New Yorker, Granta och New York Times.

Ovanstående är förlagets beskrivning av boken. 

Örjan Sjögren, som har översatt Skuggkungen (The Shadow King), är översättare från engelska och portugisiska. Boken är utgiven av Bokförlaget Tranan. 


****

Boken finns på bokvalsbordet till våra bokcirklar. Vill du vara med i en bokcirkel där vi läser, funderar och samtalar om en bok som alla i gruppen har läst. Det leder till nya upptäckter, härlig läsning och många fina samtal. 


Gruppen består av max sju läshungriga och samtalsglada människor. Vi möts en gång var fjärde vecka för samtal om en bok som alla i gruppen har läst. Vi avslutar vårt möte, som tar ca 1 ½  timme, med att välja en ny bok. 


Mer om bokcirklarna här: https://bokbloggerskan.blogspot.com/p/bokvalsbordet-till-bokcirklarna.html


Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje, platsen där samtal förs.


****

Författarens samlade bilder inför och i sitt skrivprojekt:  https://www.project3541.com/

****

Lättläst och uppslukande, blir min första tanke om Skuggkungen

Jag fångas av berättelsen om tvångsgifte i unga år: Kvinnan har inget val. Aster måste, även om hon inte kommer från en fattig familj. Hon är ung, alltför ung, men måste stå ut med övergreppet på bröllopsnatten. Det finns ingen hänsyn till en ung flicka, hon ska, ty sådan är seden. 

Jag fångas av berättelsen om kokerskan ock den unga barnflickan, Hirut. De måste, är livegna, bor i en lite garderob utan svängrum. De behöver inget mer, de ska arbeta all vaken tid och behöver ingen egen fristad. Fattigdomen är en fasa där man inte klarar sig själv utan måste acceptera sin roll, den lägst stående, och göra det man måste där. Det är Hiruts förutsättningar efter att föräldrarna dör och hon hamnar hos Kidane och Aster. Det blir särskilt svårt när Aster är svartsjuk på Hirut, för det är väl det hon är? Vem äventyrar vems säkerhet? Vem kan nyttja sin makt? 

Hur skildras berättelser i media, dåtidens tidningar, och vad hände egentligen? Ja, det förefaller som det finns en diskrepans här. Vad händer när erövrare kommer i mängd till en plats där det finns människor, djur, odlingar och traditioner? Sker en kolonisation utan övergrepp och våld? 

Det finns beskrivningar av fotografier i texten. Mengiste återkommer till fotografierna. Betraktar och beskriver. Maaza Mengiste har samlat, begrundat och beskriver händelser och människor. Det är en del av den bakgrundsforskning hon har gjort för att skriva Skuggkungen. Hon bygger berättelsen på bilder, fakta, artiklar och muntliga berättelser som har färdats genom tiden. Fotografierna, beskrivningen av dem, återkommer som egna kapitel genom boken. Människorna blir en del av berättelserna, de som var där finns mitt i. 

Vad händer med människor, som t ex Aster, Hirut och kokerskan när kriget närmar sig, när de får andra uppgifter. Hur blir samspelet dem emellan då? Vilka band finns emellan dem och vad gör det med dem i kriget? 

I kriget, på italienarnas sida, finns närmre grannfolk. De strider för europeer, mot etiopierna. Hur kommer det sig att folk, grannar, strider mot de som kan tyckas vara deras fränder, inte fiender. Hur kommer det sig att moralen, grannsämjsn, närlivet är så grymt? Har det alltid varit så? Kommer det alltid att vara så? Varför är viljan till våldet, det groteska våldet så stort? 

Selassie, kejaren, beskrivs som svag, sorgsam och sviken. Han sitter på sin kammare, sörjer sin dotter som dött i sviterna av ett barnäktenskap. Han lider hårt av hennes blick och minnet av skulden. Gör det honom till människa? 

Kidane för soldaterna i strid. Italienarna använder senapsgas. Var det nobelpristagaren Haber i kemi som utvecklade den konsten? Kan man se det som skamligt att en utvecklande nobelpriskommitté har givit pris till någon som utvecklat något som på ett plågsamt och vidrigt sätt dödar människor? 

Jag läser om kvinnor om män som strider. Jag läser om tankar om brev och dem där hemma. Hur ställer sig min far till det jag gör? Är han stolt eller gör jag honom besviken? Vad skulle han ha gjort i min situation? Här krigas på 30-talet, men visst är mänskligheten densamma? Visst har vi alla behov av att bli sedda, göra rätt saker och få positiv uppmärksamhet för det vi gör. Jag känner smärtan i honom när han inte få brev från fadern, bara från modern. Den kryper in i mig, får mig att spänna min kropp för att inte låta känslosamheten bryta ut. Jag känner också smärtan i fadern, som inte klarar att skriva det lugnande och uppmuntrande orden. Han vill istället berätta om sin historia. Den borde han ha berättat förr, hemma i lugn och ro, men nu skriver han det i brev som inte postas. De sparas för sen, för en annan tid, för ett annat läge som han inte vet om det kommer att komma. 

A.. 


https://sv.wikipedia.org/wiki/Haile_Selassie

När kejsarinnan avled 1930, kröntes Haile Selassie till kejsare. Från den 9 maj 1936 till den 5 maj 1941 var Etiopien ockuperat av Mussolinis fascistiska Italien, och Italiens kung Vittorio Emanuele III blev därmed också kejsare av Etiopien, tills Selassie med britternas hjälp kunde återta tronen. Selassie avled eller mördades den 27 augusti 1975 i Addis Abeba, ett år efter att en marxistisk militärjunta ledd av Mengistu Haile Mariam (senare i sin frånvaro åtalad för folkmord) avsatt honom som kejsare (amhariska: negus) och kejsare av Etiopien. 

Haile Selassies fullständiga titel var Hans kejserliga majestät, kejsare Haile Selassie I, Lejonet av Juda, Guds utvalde, konungarnas konung av Etiopien. Efter att han störtats i en militärkupp 1974, efterträddes han av sin son Amha Selassie som regent, men militärjuntan avskaffade kejsardömet 1975.


#Skuggkungen  #MaazaMengiste #etiopien #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #sensusnorrtälje #välkommentillnorrtälje #kulturiroslagen #kulturtorget #lillatorget #platsendärsamtalförs 




Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...