Tolvårige Yusuf skickas av sina fattiga föräldrar till kusten för att bo hos sin farbror Aziz, en förmögen köpman. Snart går det upp för den oskuldsfulle Yusuf att köpmannen inte alls är hans farbror: i själva verket har han sålts som skuldslav av sin far. Så börjar livets hårda skola för Yusuf. Genom honom får vi uppleva ett Afrika som präglas av stamstrider, vidskeplighet, sjukdomar och barnslaveri, men drömmaren Yusuf får också en skymt av paradisets portar av eld och vatten.Paradiset är en mångbottnad, våldsam, vacker och märklig berättelse med ett poetiskt, skirt och avskalat språk, där perspektivet aldrig viker från den unga huvudpersonens sida. Den är fast förankrad i sin tid och sin miljö, en berättelse som ändå – eller just därför – är djupt allmängiltig.
Översättare av Paradiset - från engelska till svenska är Helena Hansson.
Mer om Helena Hansson här; https://bokbloggerskan.blogspot.com/search/label/Helena%20Hansson
Paradiset - Abdulrazak Gurnah (Nobelpris 2021)
Berättelsen utspelar sig i historisk tid. Européerna har börjat utforska Afrika, människor från andra länder finns också där. Världens folk rör sig sakta över jordens yta. Det är stor skillnad mellan folken, de vet inte så mycket om varandra, om andra platser, med mera. Fördomarna är många, rädslan för andra likaså. Mitt och ditt är tydligt, straff över gränser och mycket vidskeplighet likaså. Vad är vidskeplighet? Är det bara en annan tro?
Yusuf är ung. Han säljs av sin far. Fattigdom gör saker med människor, placerar dem i olika samhällsskikt. Yusuf upptäcker detta så småningom. Man skulle kunna tänka sig att sådant gör en människa bitter. Skulle det göra oss bittra att veta att våra föräldrar avhänt sig oss? Ja, troligen. För andra skulle det skapa nytt, de skulle infoga sig i det nya för att samhället är sådant. Då och nu är annorlunda, förstås, men om vi sett ur ett allmängiltigt perspektiv? En annan fråga är hur vi skulle tala om det, bearbeta frågan? Om man lär sig att vara tyst, hålla sina bekymmer inom sig, hur svarar man då när någon frågar? Om man kommer någonstans, berättar hur det såg ut på en annan plats, för att man kan göra jämförelsen - om man då blir betraktad som kaxig, övermodig eller fantasifull, vad händer då nästa gång någon frågar?
Yusuf är vacker, ja, han måste vara väldigt vacker. Bildskönheten återkommer ofta i texten och det skapar bekymmer för Yusuf. Han är inte intresserad av männen som försöker närma sig och han befinner sig inte i en situation där kan kan fördjupa relationer med kvinnor. Det finns de som vill, men inte han. Kanske är det också med risk för livet ibland. Han är inte intresserad, vare sig av kvinnor eller av män. Han söker istället liv, samtal, att lära sig mer och att göra rätt för sig. Beror det på att han förstår och accepterar sitt läge som det som är tilldelat honom? Är det av respekt för sin far?
Att hantera nederlag. Karavanen, köpmannens handelsresa, möter motstånd. Det är enormt många människor som har sin utkomst av köpmannens resor och allt köpslående. Några får jobb, några köper och säljer och tanken är förstås makt och rikedom. Den är också omsorg om människorna, även om det brister ibland. I möten med andra hittas andra ståndpunkter; vrede, rädsla, slughet, med mera. Hur förhåller man sig till det? Hur förhåller man sig till våld, stöld, insekter och sjukdomar? Och vad händer när motgångarna är för stora och uppgiften blir övermäktig? Även i denna tid drabbas människor av ångest, modlöshet och depressioner. Någon annan måste ta ett steg fram när andra tar ett steg tillbaka, annars riskerar hela sällskapet att förtvina. Det man orkade när man hade det normala flytet blir något annat när man möter övermäktiga människor eller situationer. Hur påverkar det oss nästa gång vi ska göra något viktigt?
Vi behöver trygghet. Vi behöver veta var vi befinner oss och hur vi kan göra det bästa av det. Varför gör han som han gör i slutet av berättelsen? Vad har han att vinna på det? Har det med skam att göra? Eller hopplöshet? Eller frihet?
Huvudkaraktären blir förälskad. Vilka val har han? Vad kan han göra?
Frihet. Vad är frihet? Kan du vara fri trots att du är såld som slav? Kan du vara fri fast du är fången och kraftigt styrd av någon? Yusuf diskuterar frihet, att vara slav och att vara frisläppt av ägaren med trädgårdsmästaren. Hur förstår vi frihet? (Rekommenderad läsning; Jag kommer aldrig mer se världen - Altan)
Religion. Han är muslim, men tror han på vidskepligheten och andar också? Vi alla har olika tro? Vad är viktigt för människor och var kommer den ifrån? Hur såg religionsutbredningen ut innan kolonialismen påbörjades? Hur förändras den över tid? Skrock och vidskeplighet kanske är synonymer, men vad är detta egentligen? Hur har vidskeplighet uppkommit och utvecklats? Varför finns den? Vad är det vi kallar för skrock? Det pratas inte om medicinmän, spåmän i bushen eller vädergudar i den här berättelsen, men det gränsar till tankar kring vidskeplighet i något mått. Nej, inte som att det är samma sak, men ett ämne vi inte är så bekanta med. Vi talade om det - om t ex spåmännen - efter läsning av en annan bok i en cirkel i bokhandeln. Hur tänker vi kring andra länders, kontinenters och människor kunskap, insamlad under århundraden och lärd av erfarenhet under flera generationer. Vem vet bäst? (Rekommenderad läsning; Madonnan vid Nilen - Mukasonga).
Den som har studerat arabiska berättar att hon känner igen språket, kulturen, tankegångarna och stämningarna. Det gav igenkänning och mersmak i läsningen.
Jag tycker om Abdurazak Gurnahs berättelse Paradiset. Den är hemsk, men säkert sann. Den ligger också tillräckligt långt bort från min verklighet för att nästan kunna klassas som rena fantasier. Jag tror dock mer på tanken att den är sanning, men i en helt annan tid än vår. Delar kan ändå gälla idag, som t ex rädsla för varandra, okunskap, förhandlingar med andra, utsatthet för de fattiga, svårigheter med språk, människors ångest, krig, misstänksamhet, vidskeplighet, kärlek, vilka att vara sedd, med mera, med mera. Hans språk är lättläst, förutom alla de främmande namnen. Men, främmande namn är alltid svåra för att de är just främmande. Det får man stå ut med när man läser litteratur från andra länder. Vad vore vi utan det?
Intressant. Läsvärd. Tänkvärd. Något att fördjupa sig i? Ja, absolut!
Som tidsmässig uppföljning av Paradiset kan vi läsa Gurnahs nyöversatta Efterliv, som utspelar sig något senare i tid än Paradiset.
Någon eller några av Abdulrazak Gurnahs böcker ter sig som en väldigt bra julklapp för i år! Det finns tre på svenska och några fler på engelska. Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.
A..
#Paradiset #AbdulrazakGurnah #Nobelpris2021 #HelenaHansson #roslagensbokhandel #välkommentillbokhandeln #välkommentillnorrtälje #AlbertBonniersförlag #Celandersförlag
Tidsmarkörer i berättelsen är t ex - kolonisation, tyskarnas ankomst och slavhandel.
- När kom tyskarna till Zanzibar?
Helgoland-Zanzibar-fördraget, tyska Helgoland-Sansibar-Vertrag, var en överenskommelse från 1890 mellan Storbritannien och Tyskland, därav även känt som Anglo-German Agreement of 1890 rörande ländernas territoriella intressen i Afrika.
Helgoland kom genom avtalet att bli tyskt och Tyskland fick samtidigt Capriviremsan och kontrollen över Dar es-Salaams kust som blev en del av Tyska Östafrika (senare Tanganyika och idag del av Tanzania). Tyskland lämnade å sin sida över protektorat Wituland (Deutsch-Witu på den kenyanska kusten), delar av Östafrika (viktigt för byggandet av den brittiska järnvägen till Victoriasjön) till Storbritannien och lovade att inte lägga sig i Storbritanniens handlingar gentemot Zanzibars sultanat. Storbritannien förklarade Zanzibar som ett brittiskt protektorat (öarna Zanzibar och Pemba) och tog full kontroll över landet i samband med Anglo-zanzibariska kriget 1896. Avtalet klargjorde Tysklands intressesfär i Afrika med Tyska Sydvästafrika (idag Namibia) och klargjorde gränserna mellan tyska Togoland och brittiska Guldkusten och tyska Kamerun och brittiska Nigeria.
Slaveriet i Afrika avskaffades officiellt i samband med kolonialismen på 1800-talet, antingen som ett resultat av direkt erövring eller genom avtal mellan afrikanska ledare och främst Storbritannien. År 1848 kom Storbritannien och Muskat överens om att bekämpa slavhandeln. Liknande avtal skrevs med Mexiko, Chile, Uruguay och Bolivia år 1843, med Gulfstaterna 1849 och med Zanzibar och Madagaskar år 1873. Den arabiska slavhandeln fortsatte dock informellt till långt in på 1900-talet.
