lördag 31 oktober 2026

Lämmelsvalsen. Mattias Timander.


Lämmelvalsen.
Mattias Timander.

Ja, norrländskan är som norrländskan är och svensklärarna må få spatt, men över tid har vi - läsare & bokcirklare - kanske ändå lärt oss att det går att skriva romaner på dialekt och helt utan hänsyn till språkregler. Romaner skrivs på känsla, ges stora priser och goda recensioner trots att skolbetygen i svensklärarnas betygssättning av språket - med utgångspunkt från skriv- och grammatiska regler - skulle bli underkänt. Vi kan, i det sammanhanget, resonera kring hur utvecklingskurvan ser ut hos lärarkåren och hur deras inställning till skrivande/läsande i skolan ställs i relation till hur en roman kan se ut och hur prisjuryer hos t ex Svenska Akademien, Augustpriset, ALMA-priset eller andra stora litteraturpriser resonerar kring text. Hur känns det inom - ja, i själen hos - svensklärarna när de läser romaner med inslag av stark dialekt och lagom fyllt med grammatiska oriktigheter eller nobelpristagare som inte använder skiljetecken alls. 

Mattias Timander skriver om människorna och platserna, om norrland, landsbygd och människor. Han skriver om de norrländska avstånden som inte är som söderut. Två timmar bort är ett stenkast i norr och en oändligt lång sträcka när vi befinner oss söderut. Hur nu sträckor kan vara så olika på olika platser i landet. Ja, det är förstås avstånden i sig - de ständigt långa - som gör dem kortare ur något perspektiv. 

Han skriver om människor, ja, händelser och röster inom mannen som ter sig en smula annorlunda. När passerar en människa gränsen, är inte längre helt normal eller t o m sjuk. Vad är att vara normal? Vad är att vara en tok?

Och nyfikna bybor eller om att lägga locket på, att inte fråga för mycket då man inte vill prata. Eller kanske vill man ändå det? Ja, vad vill man egentligen? Kanske vill man också prata om andra, som bybon som är SD-are, hur anmärkningsvärt det är och att han inte märkte det när han var där och de var väldigt gästvänliga. 

Kan man ha gräslök i filen, alltså. Ja, ibland känns andras vanor märkliga, men kanske ska man testa. Även den eller det mest märkliga har ju ändå egna - riktiga - sidor i sitt jag. Ja, som du och jag. 

Jag läser om glömska, kanske demens, eller om hur vi ser på varandra när vi glömmer. När tror vi att någon har drabbats och hur ser vi att eller om det egentligen är något annat. Hur bryr vi oss om våra grannar, släktingar och på annat sätt närstående? 

På vilket sätt bryr vi oss om våra trakter, de som är våra egna eller släktens gamla trakter över tid. Hur spelar vår historia roll för våra liv?

Han skriver om att han intervjuar, frågar och undrar, men att han inte vet var berättelsen ska ta vägen. Ja, det är lite så, ett lyssnande på vad han hör, ett berättande allteftersom och ett reflekterande över hur berättarna delar sina historier. Vilka hemligheter har de, vad vill de berätta, ja, vad kan man själv berätta och vad stannar bäst inombords? Allt kan ju ändå inte berättas, eller hur, men vad är viktigt för andra att veta? Vi vill ju känna till områdets och människornas historia, eller hur ställer vi oss till det?  

Mattias Timander berättar, utforskar, skriver. Ibland känns det lite som bara ett skrivande, liksom för att pennan glöder, men ibland också med full relevans. Det är förstås olika för var och en, för att det är så vi är. Olika. Det blir intressant att höra hur bokcirkeldeltagarna kommer att fördjupa sig i den här berättelsen. 

Att läsa är guld för själen, oavsett variationer i grammatik, skiljetecken och svensk korrekthet. Ja, och att sen samtala om sin läsning med andra, i enighet eller inte, är verkligen också något att glädjas åt. 


A..  







Lämmelvalsen.
Mattias Timander.
Utgivningsdag 16/10-26.


När journalisten Hjalmar Bergfors föräldrar krockade med en malmlastbil på E10:an ärvde han 37,2 miljoner och behövde inte längre försörja sig på sina reportage om ”Norrland”. Men hemma i Kiruna river gruvan sönder staden, och någon måste ju skriva en bok om det.

Så Hjalmar far hem och samlar historier. I fjällbyn Alavuopio, där man ser Kebnekaise vid klart väder, möter han Isak Nilsson — älvdalens stora berättare och före detta orakel, som i mötet med den unge journalisten ser en chans att få göra sin röst hörd på allvar.

Lämmelvalsen är en roman om den svåra konsten att skriva historien om en plats. Det handlar om en stad och en region, men också en trädgård där katterna lapar sol utspridda i gräset, hagtorn och jasmin blommar och där drömmaren har lagt sig under pilträdet och stängt ögonen en stund.

Mattias Timander (född 1998) är uppvuxen i Kiruna men bor numera i Stockholm. Hans debutroman Din vilja sitter i skogen blev en framgång bland både läsare och kritiker. Boken nominerades till Borås Tidnings debutantpris samt Katapultpriset, och är till dags dato såld till sex språk.



Nytt bokcirkelförslag, ja! Kanske är detta den här veckans bästa bokcirkelförslag - eller var det gårdagens, eller blir det morgondagens som var/är det bästa? Ja, vi lägger i varje fall också den här boken bland de övriga som ligger bland förslagen och ser om den faller i god jord hos våra deltagare. Han förra bok föll ju i god jord hos oss.

Vill du vara med i en bokcirkel i Norrtälje, så hör av dig till Anette Grinde, tfn/sms 0708905731. Det är fint, trevligt och utvecklande att vara med i de fördjupande samtalen om böcker. Det finns plats för dig.



torsdag 29 oktober 2026

12 steg för planetmissbrukare. Johanna Linder.



12 steg för planetmissbrukare.
Johanna Linder.


De flesta av oss i den rika delen av världen är planetmissbrukare: vi skadar människor, andra arter och ekosystem när vi tar ut mer av jorden än den tål. 

Det handlar om hur vi reser, konsumerar och äter men också om värderingar, relationer och politiska val. 

Johanna Linder hämtar inspiration från tolvstegsprogrammet, som hjälpt många att bli fria från missbruk och beroende. De tolv stegen blir här ett sätt att möta vår tids ekologiska kris. Vad händer när vi börjar släppa förnekelsen? Hur ser gottgörelse ut när den som skadats är ett hav, en skog eller ett barn som ännu inte är fött? Och hur hittar vi kraft i något som är större än den egna viljan? 

Boken väver samman kunskap från klimatforskare, ekoteologer och ekofilosofer med erfarenheter från människor i omställning. 

Här finns berättelser om förnekelse, skam och handlingsförlamning – och om hopp, mod och om allt som blir möjligt när förändringen får ske. 12 steg för planetmissbrukare är en bok för dig som vill förena klimatengagemang och existentiella frågor i en tid som kräver snabb och varaktig omställning.





söndag 25 oktober 2026

Kjell Westö. Coda.

 Coda.

Kjell Westö.

Ja, vi talade om djup. Om hur någon tänkte att boken är ytlig. Någon höll inte med, såg karaktärerna, ja, kanske inte alla, men i varje fall några, som fyllda av olika känslor och komplexitet.

Vad är djup egentligen? Uppfattar vi djup i en berättelse olika? Är djup känslor, komplexitet hos karaktärerna, eller är det något helt annat? Är det Westös ambition att beskriva gruppen som att de inte känner varandra, är de på gränsen till rädda för varandra i vuxen ålder?

Vi talade om Kjell Westö som Andy eller Willy, om Coda i romanen som just den Coda vi läst. Om författarskapet, kraven på sig själv och om rundgången i den tanken, att det är den Coda vi läst som Westö, eller möjligen Andy, har skrivit.

Vi talade om vännerna i ungdomen, om att de inte kände varandra att de gick bredvid varandra utan att alls känna varandra. Om hur de hade relationer med samma kvinnor och hur det skapade osäkerheter i var och en. Delade de bara tid med varandra utan att riktigt lära känna varandra, är det så man är i ungdomen? Vi talade om att några av karaktärerna har stora egon, men att de också är rädda för att tappa ansiktet. Någon/några är väldigt liten inombords.

Vi talar om vad vi tror att Westö vill berätta, om vad han lyckats med eller olika, hans ambition. Ja, kanske ser vi olika, han, du och jag? Han beskriver relationerna, gruppen och dess individer från ung till äldre, utvecklingen, tankarna, rädslan och de sprungna relationerna. De har gått åt olika håll, vad åstadkom detta, är det bara åldern och vuxenheten? Vi talade om förlagsvärlden, författarskapet, modet och fegheten, hur det kan vara att kritiseras, floppa och tala inför en publik, ja, om att bli sågad i recensioner eller i möten med kritiker. Hur är det att våga vara författare? Vad är framgång och vilka ser sig (eller varandra) som framgångsrika?

Vi talade om den höga graden av name-dropping, om det är viktigt för var och en att känna till alla personerna som nämns. Ja, för någon, nej, för någon annan. Vi reagerade väldigt olika, men var relativt överens om att mängden namn inte tillförde till berättelsen. Det finns en gräns för antalet, var den går är olika för var och en, förstås. Ja, kanske var det annorlunda för den som kände till fler av alla dessa personer.

Vi talade om det finlandssvenska språket, huruvida det var/är försvenskat (tvättat för svenska läsare) eller om det var såsom Westö skrivit. Är det samma text som publiceras i Sverige som i Finland eller finns det språkskillnader i svenskan?

Kjell Westö är lättläst, har ett lätt och fint språk och är lätt att förstå. Jag rekommenderar läsning av Tritonus och Skymning 41 före läsning av Coda. Själv är jag också sugen på att läsa: Den svavelgula himlen. 

Jag tackar för ett gott samtal med glada bokcirkelvänner. Tack.

A..





#coda #kjellwestö #kulturnavetnorrtälje #norrtälje #mångfaldtillsammans #bokcirkeln #bokvalsbordet #magiskasamtal #tritonus #skymning41

lördag 24 oktober 2026

Lämmelvalsen. Mattias Timander.


Lämmelvalsen.
Mattias Timander.

Utgivningsdag 16/10-26.


När journalisten Hjalmar Bergfors föräldrar krockade med en malmlastbil på E10:an ärvde han 37,2 miljoner och behövde inte längre försörja sig på sina reportage om ”Norrland”. Men hemma i Kiruna river gruvan sönder staden, och någon måste ju skriva en bok om det.

Så Hjalmar far hem och samlar historier. I fjällbyn Alavuopio, där man ser Kebnekaise vid klart väder, möter han Isak Nilsson — älvdalens stora berättare och före detta orakel, som i mötet med den unge journalisten ser en chans att få göra sin röst hörd på allvar.

Lämmelvalsen är en roman om den svåra konsten att skriva historien om en plats. Det handlar om en stad och en region, men också en trädgård där katterna lapar sol utspridda i gräset, hagtorn och jasmin blommar och där drömmaren har lagt sig under pilträdet och stängt ögonen en stund.

Mattias Timander (född 1998) är uppvuxen i Kiruna men bor numera i Stockholm. Hans debutroman Din vilja sitter i skogen blev en framgång bland både läsare och kritiker. Boken nominerades till Borås Tidnings debutantpris samt Katapultpriset, och är till dags dato såld till sex språk.



Nytt bokcirkelförslag, ja! Kanske är detta den här veckans bästa bokcirkelförslag - eller var det gårdagens, eller blir det morgondagens som var/är det bästa? Ja, vi lägger i varje fall också den här boken bland de övriga som ligger bland förslagen och ser om den faller i god jord hos våra deltagare. Han förra bok föll ju i god jord hos oss.

Vill du vara med i en bokcirkel i Norrtälje, så hör av dig till Anette Grinde, tfn/sms 0708905731. Det är fint, trevligt och utvecklande att vara med i de fördjupande samtalen om böcker. Det finns plats för dig.


#mattiastimander #weylerförlag #lämmelvalsen #dinviljasitteriskogen #kulturnavetnorrtälje #norrtälje 

Lázár. Nelio Biedermann.



Lázár. Nelio Biedermann.



I början av förra seklet föds en liten pojke på ett slott i det som då var det habsburgska riket. Lajos von Lázár är så blek att han ser genomskinlig ut, och ingen förutom hans mor vet att hans far inte är baron von Lázár utan en helt annan man - den ende som verkligen sett henne och förstått hur olycklig hon är. Passionen blir Mária von Lázárs undergång, och i familjen fortsätter hemligheterna och galenskapen att gå i arv.

Nelio Biedermann skildrar den aristokratiska ungerska familjen Lázárs öde från 1900-talets början, genom först Nazitysklands och därefter Sovjetunionens ockupation, och fram till Ungernrevolten 1956. Lázár är en fängslande historisk släktsaga som ger liv åt ett dramatiskt kapitel i Europas historia.



Författare: Biedermann, Nelio
Översättare: Widén, Susanne
Utgivningsdag 21/8-26

fredag 23 oktober 2026

22/10-26. Ursäkta mig! (Norrtälje stadsbibliotek).

 

 

Ja, nej, detta var inte i vår regi, men vi har talat om Ursäkta mig! förr och jag ser frågan och boken som viktig. 

Vi uppskattar varje tanke om klimatprat, om hur vi gör, ursäktar oss, förstår eller inte och hur vi argumenterar för att fler ska få möjligheten att förstå klimatets allvarliga läge. Ämnet är viktigt. Vi befinner oss i ett mycket allvarligt klimatläge och vi behöver få frågan på bordet så att handling sker. Det är både du och jag som är ansvariga för det, men det är också politiken, näringslivet och alla organisationer i samhället som behöver agera. 

Nina Wormbs och Maria Wolrath Söderberg har undersökt frågan om hur vi ursäktar oss, hur vi söker bekräftelse eller förklarar våra klimatsvåra ageranden. Vi behöver sluta ursäkta oss, vi behöver agera för att utsläppen ska upphöra. Det finns inget annat just nu, eftersom våra kommande generationer kommer att få det fruktansvärt om vi inte - kraftfullt - agerar.

Varför går det så trögt när så många ändå vill? Ja, det är en märklighet i sammanhanget. Kanske är det för att politiken inte underlättar, för att det kostar oss pengar som vi tycker att någon annan ska lägga eller för att det berör oss för lite för att vi ska orka ta ansvar för situationen? Kanske är det för att man tror att det "lilla jag" gör inte spelar roll, trots att det verkligen spelar roll när pandemin drog över världen, när vi ska gå till valurnorna eller när vi talar om var och en i sociala sammanhang. 

"Lilla jag" spelar roll. Vare sig du eller jag har ett klimatkonto som går att sätta in förbrukning eller inte på, vi förbrukar, slösar, och vi måste upphöra med det. Det är inte en fråga om att något är billigare eller dyrare,om  det finns en marknad eller inte, eller om det är tillväxt eller inte: våra och världens utsläpp måste upphöra. 

Nej, tekniken kommer inte att hjälpa oss. Tekniken kan bidra på något sätt, säkerligen, men den skapar också nya problem. Vi kan inte lita på, ens tro, att tekniken är undergöraren för klimatfrågorna. Vi måste helt enkelt ändra våra tankespår, se utsläpp, förbrukning, konsumtion och tillväxt ur andra perspektiv. Hur ser vi på framtiden? Hur tror vi att den kommer att se ut för kommande generationer? Vilka visioner har vi - enskilda individer, företag, myndigheter och politiken - för framtiden på planeten jorden? Hur törs vi se framåt?  

År 2020 beräknades den sammanlagda vikten av alla fasta konstruktioner – människans infrastrukturer – överstiga vikten av allt levande liv på vår planet: människor, skog, djur, natur. Människan har förbrukat mer än vad jorden tål. Människan har förbrukat en stor del av vår och kommande generationers framtid, vi har inte tillfört, vi har skadat. Vårt skadande behöver förstås upphöra. 

Det finns mycket att säga om en föreläsning, om ett samtal, om efterföljande tankar och om den bok Nina Wormbs och Maria Worath Söderberg har skrivit. Jag rekommenderar verkligen läsning, tanke och fortsatta samtal om ämnet. Det rör oss alla.  

Jag tackar Norrtälje bibliotek för att de arrangerade föreläsningen med Nina Wormbs 22/10-26 (med Naturskyddsföreningen i Roslagen som medarrangörer) och jag tackar förstås Nina Wormbs för hennes föreläsning. Ja, vi är glada att så många valde klimatfrågorna framför shopping på stadens gator och torg denna kväll (Norrtälje handelsstad arrangerade mer för förbrukningen av våra gemensamma resurser än för sparsamheten genom handelsaktiviteter och spex samma kväll). 

A..



torsdag 22 oktober 2026

28/10-26. Onsdagar på Labacken: vi inventerar och vårdar våra inventarier. (St Eriks Gille)

 


Onsdagar - kl 1800-2000/2100 - på Labacken: vi inventerar och vårdar våra inventarier. Vi går igenom ladan & längorna, flyttar, rengör, oljar in eller vårdar på annat vis, och ja, vi dokumenterar. Vi hjälps åt att rengöra, flytta, se över de inventarier vi har, om något behöver kompletteras för att skapa vår utställning som visar en del av det som har funnits i vår del av världen och tiden som flytt. 

Vill du vara med och hjälpa till? Har du praktiskt handlag, kunskap om gamla ting och en vilja att bidra? Kontakta huvudansvarig för dokumentationsprojektet: Lasse Fredin (tfn 076 886 9829) eller ordförande i föreningen Anette Grinde (tfn 0708 905 731). 

Välkommen till Labacken, Roslagsbro hembygdsförenings hembygdsgård, Övra Söderbyvägen 24, 761 75 Norrtälje.



  • 28/10-26. Onsdagar på Labacken: vi inventerar och vårdar våra inventarier. (St Eriks Gille)
  • 21/10-26. Onsdagar på Labacken: vi inventerar och vårdar våra inventarier. (St Eriks Gille)
  • 14/10-26. Onsdagar på Labacken: vi inventerar och vårdar våra inventarier. (St Eriks Gille)
  • 9/8-26. Inledande samtal om vi inventering och vård våra inventarier. (St Eriks Gille)


 


James. Percival Everett.

James. Percival Everett.



När slaven Jim – som egentligen heter James – får höra att han ska säljas och skiljas från sin familj flyr han till den närliggande Jackson Island. Samtidigt iscensätter pojken Huck Finn sin egen död för att undkomma sin våldsamme far, och även han tar sin tillflykt till ön. Det blir starten på en äventyrlig och händelserik resa där Jim och Huck Finn tillsammans ger sig i väg på Mississippifloden mot friheten.

Men vem är egentligen James? En förrymd slav – eller en bildad man som i hemlighet driver med de vita? Utåt låtsas James inte kunna något, inte förstå något, men i själva verket behärskar han språket och tanken som få andra.

Percival Everett förvandlar här Mark Twains klassiska karaktär Jim i Huckleberry Finn till en oförglömlig hjälte. Denna storslagna äventyrsroman ger ett helt nytt perspektiv på rasismens historia, men framför allt är James en gripande berättelse om en mans kamp för att själv få välja sitt öde.

Författare: Everett, Percival.
Översättare: Sofia Nordin Fischer.
Utgivningsdag: 21/10-26.
Vinnare av pulitzerpriset 2025.

Bokcirkelförslag, ja!

Kanske är detta den här veckans bästa bokcirkelförslag för våra cirklar - eller var det gårdagens, eller blir det morgondagens som var/är det bästa? Ja, den här boken ligger i varje fall bland förslagen och vi får se om den faller i god jord hos våra deltagare.

Vill du vara med i en bokcirkel i Norrtälje, så hör av dig till Anette Grinde, tfn/sms 0708905731. Det är fint, trevligt och utvecklande att vara med i de fördjupande samtalen om böcker. Det finns plats för dig.



måndag 19 oktober 2026

17/10-26. Anders Karlsson visade bilder/film av Norrtäljefotografen Kurt Lundblad (St Eriks Gille)

 



17/10-26. Anders Karlsson visade bilder/film av
Norrtäljefotografen Kurt Lundblad (St Eriks Gille).


Vi tackar och bockar för en mycket god - och trivsam - film/bildvisning i en fullsatt sockenstuga i St Eriks Gilles oktoberföreläsning. Ja, det är trevligt med fullt hus i Sockenstugan, glada tongångar, skratt och mycket igenkänning - och därtill finfint fika. Tack!
Norrtäljefotografen Kurt Lundblad hade alltså i början av 2000-talet ett projekt att dokumentera tidens gång i Norrtälje. Utifrån gamla bilder letade han upp lokaler och tog där ett nytt fotografi med samma vinkel och utsnitt. Anders Karlsson visade bildspel/filmer med fotografens kommentarer om hus, gator och människor.
Vi känner historiens vingslag, känner igen människor och platser och ser hur förändringen skapar nytt i vår gemensamma stad.
Vi tackar Anders Karlsson för filmerna, Micke Hagström för tricket med tekniken, Eva Eriksson och Östen Runelind för bakning och Monika Ekstrand för kaffe, dukning, servering och övrigt runtomkring.
Tack!
Jag säger återigen: vad vore vi utan föreningslivet och all den kraft, kultur, historia och fikastunder den delar och skapar?

Vad vore vi utan föreningslivet och människorna som befolkar det?

Anette Grinde
Ordförande St Eriks Gille, Roslagsbro hembygdsförening.
tfn 0708905731

19/10-26. Norrtälje då och nu. Anders Karlsson berättar om Norrtäljefotografen Kurt Lundblads fotografier. (St Eriks Gille)


Måndag 19/10-26, kl 1900. Sockenstugan vid Roslagsbro kyrka. Norrtälje då och nu.

Norrtäljefotografen Kurt Lundblad hade i början av 2000-talet ett projekt att dokumentera tidens gång i Norrtälje. Utifrån gamla bilder letade han upp lokaler och tog där ett nytt fotografi med samma vinkel och utsnitt. Anders Karlsson visar bildspel med fotografens kommentarer om hus, gator och människor. Välkommen till Sockenstugan vid Roslagsbro kyrka, Roslagsbrovägen 162, 761 75 Norrtälje.

Välkomna!


St Erik Gilles program...


17/10-26. Gabriella Zalapí. Ilaria, eller vägen mot olydnad.

 Gabriella Zalapí. Ilaria, eller vägen mot olydnad.


ILARIA. Hon, hennes far, farmor, mor och syster. 

Barn. Hon är ett barn. Hennes far kidnappar henne, håller henne borta från skola, mamma och syster. Han tvingar henne att vara med honom och senare också hans mor, färdas på vägarna, utsättas för hans alkoholvanor, barer och olämpliga miljöer. Han ljuger för henne. 

Hon. Hon är ledsen av saknad för skola, hem, mamma och syster. Hon är solidarisk med sin far, tror på det han säger. Hon tror på hans ord om att mamman inte vill tala med henne, att all brist härrör från mamman. Hon tror på det han säger, trots allt destruktivt han gör. 

Han. Han utnyttjar hennes lojalitet, är en olämplig far, använder henne för att straffa sin fd hustru och hennes barn. Han utsätter henne för mycket stora risker med sitt alkoholmissbruk. 

Farmodern. Hon är lojal med sin son, så hon ser inte igenom hans lögner och brister. Hon låter det ske, låter dem bo där, fast hon borde se. Vem ser barnets behov?

Pappan. Hur är han i sin roll som far? Ja, han vill henne väl, men kan han? Eller vill han mer sig själv väl? 

Mamman. Mamman ses lite, väldigt lite i berättelsen. Vi behöver komma ihåg att hela perspektivet är från barnet, det lojala barnet, och vad hon vet. Barnet saknar henne, åtminstone inledningsvis, men kanske tonar det bort över tid? Om barnet är 8 år när det börjar och 10 när berättelsen slutar, så är två år en stor del av hennes tid. 

Språket. Franska och italienska. De byter plats, land och språk, hur spelar språket roll för hennes utveckling, till hennes grund och koppling till mamma och syster?  

Skola. Hennes skolgång försvinner, hon hamnar på vägarna i en bil tillsammans med en alkoholiserad man. 

Barnet är gisslan. Pappan driver frågan, vill (eller säger sig vilja) har relationen med modern. Barnet är taget som gisslan, hon har ingen egen rätt. 

Ingen vuxen ser barnet - eller, sett från barnets perspektiv: hon ser ingen vuxen som slår larm eller hon tänker inte de tankarna. Hon är lojal med sin far, som den enda möjligheten till den som tar ansvar för henne. 

Ur barnets perspektiv. Vi får påminna oss själva om att hela berättelsen är skriven ur barnets - Ilarias - perspektiv. Vi hör hennes röst, inte ifrågasättanden eller vuxnas kloka handling för barnets bästa. Hon är lojal med sin far och är inte en sådan karaktär som ser sitt eget bästa och kräver skillnad. 

På vingården. Här har hon det onekligen bäst, hon får omsorg och kärlek, hon lär sig nytt. 

Översättning. Läste de Pippi Långstrump eller var det en försvenskning av texten? Vi talade om hur översättning behöver göra en text begriplig för den svenska läsaren, hur franska uttryck kan behöva försvenskas för att vi inte förstår ett ord eller ett uttryck - från den franska kontexten till den svenska. Var avsnittet om läsningen av Pippi Långstrump ett sådant eller stod där Pippi redan från början i den ursprungliga texten? Vi kan kanske fråga översättaren eller förlaget, eller kanske vilken översättare som helst hur de reflekterar kring en sådan fråga.

Manipulativ. Vi ser mannen som oerhört manipulativ, men också att hans agerande kan förklaras utifrån hur han hunsats av sin mor, att hans personlighet och sjukdom (alkoholismen) gör att han inte förstår hur han skadar sin dotter. 

Traumatiskt val. Hur kan vuxenvärlden kräva att hon ska välja? Hur förstår vuxenvärlden barnets utsatthet? 

Hon älskar sin far. Men, kanske hatar hon honom också. Hur kommer hon att kunna tala om sina upplevelser i den nya kontext hon befinner sig i. Vem förstår och ser henne?

Vi påminner oss - igen och igen - om att berättelsen är ur det lojala barnets perspektiv. Hur skulle hon - Ilaria - kunna agera för att skapa bättre sig själv och sitt liv med en ljugande, manipulativ och destruktiv far som vårdnadshavare och inga andra vuxna omkring sig som ser allvaret i situationen? Hon är inte ett rebelliskt barn, hon är mild, blid och anpassningsbar. 

Ja, man blir förbannad på vuxenvärlden när man läser Ilaria, eller vägen mot olydnad.  


A..


#roslagen #norrtälje #annamezey #bokförlagettranan #gabriellazalapi #kulturnavetnorrtälje 




Gabriella Zalapí.

Ilaria, eller vägen mot olydnad.
Roman. 
Översatt från franska av Anna Mezey.


En dag i maj 1980 hämtas åttaåriga Ilaria av sin pappa från skolgården i Genève. De ska bara åka och äta lunch, säger han. Men i stället kör han söderut, bort från allt som är Ilaria bekant, och bort från hennes mamma och syster.


Ilaria och hennes far inleder ett kringflackande liv längs italienska motorvägar, i hotellrum ovanför barer och i tillfälliga hem hos släkt och vänner. Men med tiden börjar Ilaria tvivla på sin fars historier om varför de inte återvänder och varför hon aldrig får prata med sin mamma i telefon. Ilaria är en hjärtskärande roman om ett barns totala lojalitet mot dem hon älskar och en desperat fars oåterkalleliga felsteg.

GABRIELLA ZALAPÌ är bildkonstnär och författare med schweizisk-italiensk-brittisk bakgrund. Ilaria är hennes tredje roman, men den första som översatts till svenska. Hon bor idag i Paris.

ANNA MEZEY är översättare från franska och har tidigare översatt Lucie Ricos roman Kycklingoratoriet till svenska.



»Om man inte har en maskin istället för ett hjärta kan man inte undgå att beröras av denna roman. Det är oerhört. Bilderna är slående, berättelsen hård men fylld av barndomens motståndskraft. « FRANCE 2.


Inbunden ⋅ 170 sidor.
ISBN: 9789190151099.
Utgivningsdatum: 2026-08-19.
Författarens hemland: Frankrike, Schweiz.
Region: Europa.





#bokvalsbordet #bokcirkeln #ilariaellervägenmotolydnad #gabriellazalapi #trananbokförlag #norrtälje 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...