Maria Farm. Helena von Zweigbergk. Erik Helmerson.

Jag återkommer till "Han är så bra på att ta egentid" i min tanke när jag springer min runda i skogen. Jag tänker också på den boken när jag tänker kring Helena von Zweigbergks nya bok "1959 - Ingrid och Georg, en kärlekshistoria."

När jag läser 1959 så tänker jag att det inte är en kärlekshistoria, utan en strid om var och ens rätt. Mannen vinner (alltid), kvinnan tappar alla sina rättigheter och möjligheter (som hon tillfälligtvis lyckats skaffa sig innan hon träffat honom), han övertygar eller hon resignerar. Kanske var det mer så (regelmässigt) 1959, men hur ofta är det så idag? Hur många kvinnor backar, för att de inte orkar ta striden? Jag inser att det är alltför vanligt att kvinnor fortfarande har projektledaransvaret för hem och barn. 

I "Han är så bra…" finns en diskussion om mäns sexualitet. Att de  (ja, några, inte alla) tänker på sex ett omåttligt antal tillfällen per dag, till skillnad mot kvinnor. Är detta ett bevisat faktum? (Nej, inte i boken, men finns det någon sådan undersökning, statistiskt korrekt utförd?) Den diskussionen återkom vi till när vi talade om "10 minuter och 38 sekunder i en märklig värld" där övergrepp mot barn och mäns besök på bordeller fanns med i berättelsen och i vårt samtal. Varför tar män (nej, inte alla män) för sig av kvinnor på ett sätt som kvinnor inte gör (ja, några, men procentuellt sett väldigt få)? Hur kommer det sig? Finns det en biologisk förklaring till det? 

När jag nu övergår till läsning av Erik Helmersons Dom därute dyker sexualiteten upp. Rätt fort, rätt grovt och rätt mycket. Varför, undrar jag. Igen. Hur är det med den manliga sexualiteten? Hur närvarande och stor är den? Förklarar det våld, maskulinitetsnorm och annat i vårt samhälle? 

Dom därute handlar om en man och hans politiska bana, eller hans liv. 

Vi behöver läsa fler böcker av och om män i våra cirklar, men vi är tacksamma för att de inte innehåller ständiga svordomar, sexanspelningar, övergrepp och vulgära uttryck i männens liv. Vi uppskattar helt enkelt inte sådan läsning. Det berättar en hel del om den bristande respekten mot kvinnorna i berättelserna. Ja, vi förstår och vet att den finns i samhället, men visst finns det också andra människor, komplext sammansatta, kloka och påverkade av livets alla skeenden som inte vrålar obsceniteter eller utnyttjar kvinnors kroppar. Jag tror att just vi hellre läser om dessa komplexa och kloka män, eller vad tycker du om den saken?

Njut dagen som den bästa. 

Anette Grinde 

Tfn 0708 905 731 

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. 

#domdärute #erikhelmerson #helenavonzweigbergk #1959 #mariafarm #hanärsåbrapåatttaegentid #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #sensusnorrtälje #välkommentillnorrtälje #kulturiroslagen #kulturtorget #samtalgörskillnad 

1959 - Ingrid och Georg, en kärlekshistoria - Helena Von Zweigbergk

Stockholm i slutet av 50-talet. Ingrid bor med sonen Tom i ett liten lägenhet på Sankt Eriksplan. Hon är lärarinna på en flickskola och njuter av att bestämma över sitt eget liv. Hon är en välkommen gäst hos väninnan Britt och hennes man Ingvar, en känd filmproducent, som har fina bjudningar med spännande gäster.

Så träffar hon Georg, en ung ambitiös journalist, som just flyttat till stan och har stora drömmar om modernitet och ett samhälle som utlovar en bättre framtid för alla.

Ingen av dem har egentligen bråttom att binda sig, men när Ingrid blir gravid gör de vad som förväntas av dem, tar sitt ansvar och planerar för en gemensam familj. De delar hopp om gemenskap och kärlek, men hyser också båda en stark längtan efter ett friare sätt att leva. Men hur jämkar man sina förväntningar när man fortfarande lever i en tid av konventioner och traditioner? Och kan de vara lyhörda för sina egna och varandras föreställningar?

Helena von Zweigbergks roman levandegör en tid, en stad, och ett par. En kvinna och en man med helt olika bakgrund, som försöker dela sina drömmar om en ljusare framtid och ett modernare sätt att leva och älska.

****** 

Oj, oj, oj, får man väl ändå säga. Om tiden, om människorna, om staden, om generationerna, om dömandet från den äldre generationen, om kraven från mannen, om önskan och viljan från kvinnan, om det stackars barnet och om vänner. 

Hur gör man för att kväva varandra? Eller hur gör man för att inte kväva varandra? Hur gör man för att få ta del av livet på sina egna villkor? Den frågan ställer sig både Ingrid och Georg, som kommer från helt olika förhållanden, vill olika med sina liv och vill båda bryta sig loss från tidens och generationernas konventioner. Vad krävs för att man ska kunna det? Är det möjligt att hålla kvar sina familjer och vänner och ändå bryta sig loss, gå i egna spår? Och vad händer då i den nya relationen, den mellan Ingrid och Georg?

Varje generation följer sin fostran, det man har fått med sig hemifrån. Någon gör sitt yttersta för att gå i andra spår, men man präglas rätt hårt av det man har fått med sig. Förändringstakten är låg. Det en generation gör mot nästa generation, fortsätter även i nästa. Man säger att man inte tycker om det som har skett, men för ändå ton, hårda ord och tag vidare till nästa led. Det är svårt att förändra, det kräver verkligen att man ser sig för. 

En återkommande fråga är tvånget att gifta sig när man blivit gravid. Det händer i alla generationer. Hur det hanteras är olika, påverkar människor och familjer. Det barn som får veta, präglas. Den vuxne påverkas, livet ut. Några tiger om det, andra behöver tala om saken. Hur man talar påverkar andra. 

Det finns kärlek i berättelsen, men det finns också, eller kanske framförallt, väldigt mycket frustration. Det är som om man hela tiden kämpar mot varandra och omständigheterna, vill något annat. Kvinnorna slåss, utan vidare framgång, för sig själv, för sin vilja att arbeta eller göra det de vill. Männen håller hårt i sin rätt att vara familjeöverhuvud. Han kan gå när han vill. Hon får finna sig i det han bestämmer. 

Finns det hopp i berättelsen? Kommer det att gå bra för Ingrid, Georg, Tom och Johanna? 

1959 - Ingrid och Georg, en kärlekshistoria - är del 1 Generationssviten. Hur det kommer att gå sen, får vi sålunda veta i nästa del av berättelsen. 

Själv hoppas jag att vi har kommit längre än så här, i detta år 2022. Att ingen sitter fast i gamla konventioner och alltid måste rätta sig efter tidigare generationers måsten. 

Ja, hur svårt är inte relationer? I Kaffe med mjölk, nyligen läst, var samtalet svårt mellan karaktärerna i boken. De teg, tänkte, men talade inte med varandra. Samtalet är också svårt här, mellan Ingrid & Georg. Generationer spökar, frigörelsen är en viktig del av livet, men varför är det så svårt att samverka, vara generös i den nya generationens framtid? 

Kanske kommer den tidigare generationen alltid att att spöka, vad tror vi om det? Kanske är det ändå en fråga om hur det sker. 

A..

#1959  #IngridochGeorg #HelenaVonZweigbergk  #Roslagensbokhandel  #välkommentillnorrtälje  #välkommentillbokhandeln  #Norstedts  

Totalskada av Helena von Zweigbergk

Totalskada av Helena von Zweigbergk läses just nu i en av våra bokcirklar.

Livets känslor ingår här, tänker jag. I boken, alltså. Ja, kanske också bland deltagarna i cirkeln. I boken ingå livets känslor som t ex kärlek, utsatthet, närhet, uppmärksamhet och skuld. Skuld och skam är ju något vi utsätter både oss själva och andra för, ibland vare sig vi vill eller inte.

Vem eller vad är det som styr oss, var och en - eller hela familjen? Den frågan ställer jag mig återkommande i läsningen. Det är en fråga om hur vi är, vad vi påverkas av och hur vi förhåller oss.

Agneta och Xavier lever tillsammans. De har barn, olika egenskaper och förhållningssätt. Vi följer mycket av Agnetas tankar i boken. Vi kan känna med eller mot, eller kanske ställa oss alldeles frågande för att vi inte förstår. För visst är det så att vi ibland inte alls kan förstå hur andra är?

Helena von Zweigbergk skriver mycket om jagets (huvudpersonen Agnetas) känslor. Där finns skuld, längtan, frustration,  kärlek, kompetens, otillräcklighet med mera. Ja, hon målas i ett helt batteri mänskliga egenskaper som vi alla har i olika struktur och mängd.  De visas olika i och omkring oss alla, vill jag tro.

Hur mycket skuld och skam kan vi leva med? Och varför. Varför är vi och blir vi som vi blir.

I bokcirkeln torde vi kunna tala om känslorna, eller hur? Vi kanske också kan tala om hemligheter. Vad är en tillåten hemlighet i en relation eller ett långvarigt äktenskap och vad kan i stället betraktas som en lögn? Vilka hemligheter är möjliga? Var går gränsen? Ja, det är troligen väldigt subjektivt. Förstås.

En annan fråga kan vara hur omsorg ser ut? Kan man skydda andra? Hur gör man det? Genom att utesluta från den viktiga gruppen? Kanske blir skadan då än större? Förstår vi hur vi skadar andra, varandra?

Hur får ens sorg se ut? Hur får eller måste den visas? Vad måste man hålla i schack? I vilka situationer får man gömma sig på toaletten? Kan man verkligen göra så? Och vad är otrohet? När inträder den egentligen?  Ja, det finns en hel del frågor att begrunda i denna bok.

Vad är egentligen en totalskada? Är det mer än skadan på materiella ting? Kan en totalskada repareras eller krävs en total sanering?

Allt är möjligt, sägs det. Säkert även här.

Intressant läsning, ja!
Synnerligen intressant.

Samtal återstår. Det ser vi fram emot.

A..

Samtal om; Totalskada - Helena von Zweigbergk

Totalskada
Helena von Zweigbergh
Norstedts förlag
2018

Agneta och Xavier har levt i ett långt äktenskap. I takt med tiden och att barnen lämnat hemmet är det som om avståndet dem emellan successivt ökar. Ett outtalat tomrum som ingen av dem riktigt vet hur de ska fylla.

Grälen och striderna är över. Saker och ting får passera. De har ju ett bra liv, en tillvaro fylld av trygga vanor, och de har utvecklat en ömsesidig tolerans. Men kanske har detta ett pris? För där finns också en bräcklighet mellan dem, som kan bli till en spricka som kan gå på djupet och orsaka stor skada.

Men när katastrofen kommer är det utifrån. Och den ställer hela deras tillvaro och deras förhållande på spel. Det är Agneta som är den skyldiga. Hur ska hon överleva skulden? Och när de förlorat sitt hem, hur hemma är de med varandra, egentligen? Vad är värt att slåss för? Och vad ska man släppa för att kunna gå vidare?

Vad finns kvar när alla saker brunnit upp? Behöver vi dessa för att gå vidare? Vad händer om det sker? Vems är felet?

Bara att lyssna till berättelser om denna bok sätter fart på min fantasi. Är detta en bok om saker? Eller om skuld? Eller om en skilsmässa? Ja, det lär jag få utröna nu när en av bokhandelns bokcirklar har valt denna bok för läsning. Det innebär att vi har att läsa och begrunda denna bok, för att sedan kunna samtala om den i ett möte några veckor senare.

Den här boken har talats mycket om i media, på bokhandelsträffar och i bokhandeln. Jag är fantastiskt glad över att en av våra bokcirkelgrupper nu har valt den till läsning.

Vi har en plats ledig i denna bokcirkelgrupp - vill du vara med i en bokcirkel hos oss, så titta in i butiken och anmäl ditt intresse! Det är enkelt att delta i våra cirklar, vill jag nog hävda. (Även om jag kanske är partisk i frågan).

Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje!

A..