Färskt vatten till blommorna
Författare; Valérie Perrin
Översättare; Sara Gordan (som också är författare till nyutgivna Natten).
Färskt vatten till blommorna är en förtrolig och innerlig roman om en kvinna som envisas att tro på lycka mot alla odds. Violette Toussaint är vaktmästare på en kyrkogård i en liten by i Bourgogne. Tillfälliga besökare och lokala invånare samlas gärna i hennes kök för en kopp kaffe, en pratstund, en gråtstund eller ett förlösande skratt.
Violette är en tystlåten kvinna som föredrar att lyssna på andra. Få vet egentligen varför hon lever här ensam, mellan sin vackra trädgård och den välskötta kyrkogården, bara att hon verkar vara tillfreds och sprider lugn och värme omkring sig.
Sent en kväll får Violette ett ovanligt besök. En förbryllad man, poliskommissarie till yrket, förklarar att hans nyligen avlidna mor har önskat att få bli begravd i just denna kyrkogård, långt borta från hemmet och bredvid en för honom helt främmande man. I takt med att Violette hjälper honom att reda ut mysteriet kring hans mor, fattar kommissarien tycke för Violette men börjar även att gräva i hennes förflutna. Det blir slutet på Violettes stillsamma tillvaro.
****
Medan livet pågår dör människor. Violette tar hand om gravarna och människorna som finns kvar. Hon antecknar minnet om de som begravs på hennes kyrkogård. Hon ser efter, vårdar och betraktar. Hennes register fylls av begravningar, begravningstal och årtal. Hon vet var de har placerats och hon betraktar människorna som sörjer. Jag vill följa hennes inre och yttre liv, jag vill se varthän det bär henne.
I hennes liv fanns en omåttligt stor kärlek. Kärlekens föräldrar såg henne som inget, men kärleken och hon fick ett arbete tillsammans. Ett, och ett till. Hon och han. Det var bara hon som arbetade, han gled runt i livet som bara han kunde. Han var inte troheten själv, han förmådde inte. En dag var han borta. Hur gick det till? Var tog han vägen? Varför lämnade han henne? Jag vill veta, jag vill uppleva karaktärerna, uppröras och glädjas.
Hon var ensam. Hon hade ingen förälder. Hon krävde lite, nästan inget alls. Han tänkte att hon var rädd för att bli övergiven, att hon aldrig skulle överge honom. Och att han därmed kunde göra som han ville. Han kunde hålla henne på halster, ta hennes pengar och låta henne be om lov. Var går gränsen för hur man får utnyttja och missbruka förtroendet hos människor? Jag vill se hur det går, både för honom och henne.
Violette föder en dotter. Kärleken vet inga gränser, rädslan att förlora känns starkt. Överhögheten, makens föräldrar och maken själv, bestämmer utgången eller stegen på vägen. Hon tar sig ton, försöker, men vad hjälper rätt när andra drar fel. Vilken livslott har vi i livet? Vad styr våra liv?
Violette lever i samförstånd med andra, om än i utkanten. Hennes man kanske inte gör det. Han är fostrad utan kärlek och kan inte åstadkomma den själv. Hans föräldrar är en del i det han blir, förstås, så frågan om arv och miljö kan diskuteras igen. Vi är en produkt av det vi kommer ifrån och bildats av.
Texten är vacker, poetisk och varm. Jag njuter av hur den sakta böljar fram över sidorna, fram och tillbaka i tiden. Hur väven växer, blir till en hel berättelse som är fylld av människor, sorg, kärlek och liv. En berättelse om hennes och andras liv. Liv och lust, stillsamhet och kärlek.
I livet ingår både kärlek och sorg, så också här.
Det är en varm bok. Det är en väldigt annorlunda bok. Det är en bok att läsa, en bok att tycka om.
Välkommen till Kulturtorget, platsen där samtal förs.
#ValeriePerrin #SaraGordan #EditionsJ #Roslagensbokhandel #Välkommentillbokhandeln #kulturtorget #magiskasamtal #kulturiroslagen #isbn9789152702352
