torsdag 30 december 2021

Den svarta månens år - Ellen Mattson

Den svarta månens år - Ellen Mattson.



Sedan han blivit avstängd från sin tjänst på universitetet finns det bara några få konstanter kvar i David Svartheds liv: en katt som kommer på regelbundna besök och ett skrivprojekt om Iliaden som han försöker fokusera på. Men en olyckshändelse löser upp tillvarons konturer och gränser – plötsligt ställs han inför en helt ny verklighet.

Ellen Mattsons nya - 2021 - roman handlar om en man som söker något som gått förlorat, i en värld som inte sällan tycks styras av drömmens absurdistiska logik.

(baksidestext av förlaget)





Ellen Mattson sitter på stol nr 9 i Svenska Akademien

Ellen Mattson föddes i Uddevalla 1962 och är fortfarande bosatt i trakten. Hon har studerat litteraturvetenskap och språk, samt piano vid Vadstena folkhögskolas musiklinje. Hon är utbildad bibliotekarie men är idag verksam som författare och kritiker på heltid. Mattson har skrivit litteraturkritik i Göteborgs-Tidningen, Bohusläningen, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. I Göteborgs-Posten har hon bland annat medverkat som krönikör. Hon har även haft läsuppdrag för Statens Kulturråd och Sveriges Författarfond.



Bibliografi  enligt wikipedia


Källa bibliografi - wikipedia; https://sv.wikipedia.org/wiki/Ellen_Mattson


#EllenMattson  #Densvartamånensår  #Svenskaakademien  #Albertbonniersförlag  #Roslagensbokhandel  #bokvalsbordet  #bokcirkeln   #välkommentillbokhandeln  








onsdag 29 december 2021

Bokcirkeln: Låt oss hjälpas åt för det godaste samtalet

Låt oss lyssna klart på varandra.

Låt oss låta bli att avbryta eller hugga in när någon talar.

Låt oss prata om innehållet.

Låt oss hjälpas åt att fördela ordet till alla. 

Vad kan vi lära oss av den här läsningen?

Låt oss föra ett positivt och tillförande samtal om de frågor som kan upptäckas i den här boken. 

Låt oss hjälpas åt för det godaste samtalet. 

Låt oss hålla oss till ämnet, d v s bokens innehåll. 

Bokcirkeln är tänkt som ett lugnt, utvecklande och tillförande samtal. Låt oss - tillsammans - gör det sådant! 


Låt oss välja bort tankar och ord som t ex:

- "den här fångade mig inte" 

- "den här var dålig" 

- "jag vill inte lägga min tid på sån här läsning." 


Boken är ett samtalsunderlag för bokcirkeln. Låt oss läsa också med de ögonen. Det är inte litteraturkritik, det är innehållsfrågor vi talar om. Syftet är ett uppbyggande samtal, där vi kan lära oss nytt av varandra. 

Hur har de andra läst, vad kan jag lära mig av det? 

A..

Demokrati 100

Demokrati 100

En poesiantologi från jubileumsåret 2021 ”Och jag förmodar att en feminist ännu på hundra år inte behöver vara orolig för sysselsättning" /Elin Wägner, 1919 

En poesiantologi från Jubileumsåret 2021. 150 sidor med dikter, bilder och ordkonster. Urvalet har gjorts bland tiotusentals poeter från poeter.se, Sveriges största poesisajt.

DEMOKRATIJUBILEUMSÅRET 2021 - Sveriges demokrati fyller 100 år och samma år får vi vår första kvinnliga stadsminister. 

1919 fick svenska kvinnor rösträtt (sist i Norden) och 1921 fick de rösta för första gången. Sverige firar 100 år med allmän och lika rösträtt i år 2021! Detta hundraårsjubileum vill vi fira med poesiantologin Demokrati 100. Här fungerar poeter från Sveriges största poesisajt poeter.se på hur gick det till? Och vad har hänt sedan dess? Nu har vi haft allmän rösträtt i 100 år, hur såg vägen dit ut och hur ser vårt samhälle ut idag gällande jämställdheten? 

Välkommen till poesiantologin DEMOKRATI 100!

Demokrati 100 är uppmärksamhet mot en viktig fråga. Vår demokrati. Men är demokrati något att ha? Ja, säger vi unisont, ja, verkligen! Det är en möjlighet att hålla värdighet i samhället. Det är medverkan och samverkan, det är att lyssna till varandra. Det är att kunna och våga tala. Det är att få höja sin röst och säga ifrån. 

Den här antologin innehåller poesi, korta texter och uppmärksamhet i förhållande till vår viktiga demokrati.  Den är så ny (utgivningsdag 2021-12-15) så att t o m Magdalena Anderssons nya roll som statsminister finns med i boken. Fint, fint! Och viktigt!

Det här är vackert.

A..


#demokrati100  #roslagensbokhandel  #välkommentillbokhandeln #välkommentillnorrtälje #roslagenspärla  #skattkammare 

tisdag 28 december 2021

En oansenlig detalj - Adania Shibli (Jonathan Morén)


 Klicka på bilden för att komma till texten 
som är införd i Miljömagasinet 
den 23/12-2021. Du länkas vidare till 
inlägget i denna blogg.

Bara ännu en liten lögn - Eve Ainsworth (12-15 år)


Violets mamma har inte varit sig själv på länge nu. Hon dricker alltid några glas vin för mycket på kvällen, och på morgonen kan hon knappt ta sig upp ur sängen. Det blir Violet som får ta hand om lillebror och dessutom hålla utkik efter tomflaskor i mammas väska. Violet vill tro på mammas löfte att allt ska bli annorlunda, men är det bara ännu en lögn?

En lättläst kortroman om fjortonåriga Violet som kämpar för att få vardag och skolarbete att gå ihop i skuggan av en förälders alkoholmissbruk, skriven av Eve Ainsworth, en prisbelönt författare av ungdomsböcker.


Bara ännu en liten lögn - Eve Ainsworth (12-15 år)

Ja, vi talar ofta om livsproblematik i bokhandeln. Vi talar om ungdomar som har det tufft av olika skäl, om unga som behöver se efter sina vuxna eller vara den vuxne fast de är barn. Vi talar om hur det kan bli bra till slut, att andra vuxna måste ha ögonen med sig och våga se barnen. 

Det finns många ungdomsböcker nu som fångar den här typen av frågor - för att det är viktigt. Det kan ju vara en nära vän som har det trassligt hemma och hur vore det inte då om någon kompis såg? 

Bara ännu en liten lögn kan gärna läsas av en förälder, en far- eller morförälder och en 12-15 åring, var för sig i samma tid, för att sen pratas om tillsammans. Att bokcirkla tillsammans, att ha ett bra ämne att diskutera vid köksbordet eller över en fika, är ju något att se fram emot, eller hur?

Anette Grinde
bokhandlerskan i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje


#baraännuenlitenlögn  #argassoförlag  #eveainsworth  #barnböcker  12-15 år #roslagensbokhandel  #välkommentillnorrtälje  #kulturtorget  #kulturiroslagen  #välkommentillbokhandeln  

söndag 26 december 2021

Hem - Karin Erlandsson


Havet omsluter det hem som är Åland. Karin Erlandsson berättar Ålands historia ur nya perspektiv: kvinnornas och barnens. ”Hem” är en kollektivroman där olika människors livsberättelser avlöser varandra. Alltid måste någon bege sig ut på havet medan någon annan stannar kvar och tvingas förhålla sig till frånvaron. Längtan, oro, lättnad, åtrå, otro – och självständighet. 

Efter succén med fantasyserien Legenden om ögonstenen är Karin Erlandsson tillbaka med en episk, historisk roman, i vilken viktiga episoder i Ålands historia berättas genom skeenden där hemmet står i centrum.

Lia. 800-tal. Saltvik

Lia. Olof. Ragnar. De utgör livet. En är till sjöss. Den andra på land. De längtar, tror sig veta. De kan inte veta. Det berättar vid de gör och tänker. Hur de längtar. De kan ändå inte veta, för de berättar inte allt. Här finns kärlek. Här finns det som någon tror, någon säger och någon övertygas om. Hur går det för dem? Hur blir livet för en kvinna i Saltvik på 800-talet när maken är till sjöss och hon ansvarar för barn och sysslor på gården? 

Ragnhild. 1200-talet. Jomala.

Ragnhild och Birger. Dotter och far. Modern har skadat sig, för att hon ville så mycket. Dotter och far utvecklar livet tillsammans. Birger berättar om träden. Han känner träden, vet deras historia. Han vet att han vill bygga för framtiden, för evig tid. Han tror på munken. Är det någon som tror att han är galen? är han speciell eller får man vara som man är? Han bygger sin kyrka. I sten de forslat dit tillsammans, så att den kan vara i evig tid. På insidan ska det målas, berättas i klara färger. Hustrun begravs och dottern ärver hennes sysslor, förundras över hur många de var. Hur kan man veta när man bara är ett barn? 

Hur ser man ett träd växa? Hur ser man en kyrka växa? Sakta, sakta tar den form. Växer. Tids nog är den färdig. Tids nog.

"Man kan inte ha bråttom med någon som ska hålla för evigt, brådska betyder ingenting."

Det handlar om ålder. Och det handlar om sorg. Han sörjer den hustru han har förlorat. Hon försöker ta mammans plats. De åldras, far och dotter. Han har förlorat sitt fäste, men finner ändå ett nytt i bygget av kyrkan. Åren går. Hon ser efter honom. Han förlikar sig. Åldras. Glömmer. Tiden går sakta framåt.  Nej, eller ja, så är det. Brådska betyder ingenting. Tiden har sin gång. Det går som i en cirkel, isen och träden spelar roll. Det han gjorde för henne som barn, gör nu hon för honom på ålderns höst. 

Karla. 1714. Sund. 

Vad händer om ryssen kommer? Är det bara hörsägen och inte något att tro på? Vad gör de med oss, om de kommer? 

Karla. Per. Elisabet. Och de andra. Var och en kan bara det man kan just när det händer. Vi kan tänka mer klokt och eftertänksamt i efterhand, men inte när det händer. När ryssen kommer och året är 1714 ser det ut som det gör. Med eller utan kläder, rågbröd eller hela sällskapet med i båten. Hur tänker vi om det vi har gjort och det vi har förlorat? Hur tänker vi om relationen och det vi kunnat gjort bättre eller bara annat. Förlåt. Vad betyder ett förlåt? 

- Man måste rädda sig själv när ryssen kommer, är det inte så man brukar säga? sa Maja. 

- Jag bar minstingen och korgen och kunde inte bära Elisabet också. Jag borde ha burit henne på min andra arm och lämnat korgen. Jag visste inte att det var så jag borde ha gjort

Vad hände med barnen som tillfångatogs av ryssarna? 

Jag känner tårarna bränna bakom mina ögonlock när jag läser. Vad skulle då inte mammorna göra när de inte fått med sig alla sina barn? 

Berta. 1808. Kumlinge. 

Berta. Eskil. Barnen. Ett. Två. Tre. Hon skriver om rädslan, om hur mamman tar hand om barnen, räknar in dem och gör sitt bästa. Sonen längtar efter sin far. Det gör inte de andra. Slag och våldsamma män har funnits i alla tider. Det blir mer konkret när det gäller en själv, när blåtirorna syns och undanflykterna blir genomskinliga. Det gäller för kvinnan och barnen att förhålla sig, vad resultatet blir är beroende av var och en, av vad de kan och förmår. 

Sagor är onekligen en framgångsfaktor i samtal med barnen. Vad vore vi utan sagorna? Berättelserna? Berta var en fena på att berätta - hitta sagorna, berättelserna inom sig. Hon var också en överlevare som tog hand om de sina. Hon räknar det viktigaste av allt. En. Två. Tre. 

Amanda. 1869. Lemland. 

Amanda. Sven. Hjalmar. 

Inte förrän Sven var en del av dem förstod Amanda att hon och Hjalmar inte var fulltaliga innan. 

Brödet är viktigt i många berättelser. Kvinnorna bakar brödet, generation efter generation. Männen och de älskade sönerna ger sig ut på havet, generation efter generation. 

Det finns så oändligt mycket kärlek här. 

Sven betyder allt, men snart är han stor nog att mönstra på. Vad händer i modershjärtat? Klarar vi att släppa barnen som växer upp? Vad gör det med oss? 

De kommer ju tillbaka. Låt dem gå, de måste få växa och göra själva. Visst kommer de tillbaka? 

Maria. 1902. Geta. 

Maria. Alfred. Barndomskamraten. Midsommar. Kärleken. Och den där stenen igen. Blygsel. Vad kan man säga när blicken plötsligt blev en annan? 

- Jag vill att du ska sitta uppe och vänta, sa han. När jag far ut, menar jag.

- Jo, sa hon. Ja tänker nog göra det. 

Det bor kärlek här. 

Flör. 1945. Finnström. 

Flör. Mamma. Pappa. Och kriget. 

Så hon längtar, så hon älskar, hon Flör. Flör, som i det vackraste ordet i ett eget språk. Som bara hon heter, som det käraste och vackraste av allt. Hon älskar honom. Han älskar henne. De är det käraste av allt. 

Barnet. Som lämnas utanför med all sin kärlek. Han, pappan, som går till kriget. Hon, mamman, som längtar, gråter och oroas. Barnet, som inte syns, uppmärksammas, hörsammas, för att hon, mamman inte orkar i sin längtan. 

När hela kärleken går sönder, för att ingen ser, vad händer då med livet? 

Hur går det för Flör? Och hur spelar en telefonväxel roll i livet? Vilka berättelser går vidare till kommande generationer? 

Tuula. 1970. Eckerö. 

Tuula. Bengt. Och Bengts mor

Hon går iland. Han går till sjöss. Ingen går i sjön, men hon vet vad det betyder. Vad är krimskrams? Vad är viktigt för henne, som inte är det för honom? Hon får ta hand om hans mor. Allt är hans, förutom samlingen. Döljer hon samlingen för honom? Varför gör hon det? Vad gör relationen med henne? Och honom? 

De har sitt tillsammans när han är hemma. Han är borta sexmånadersvis, sen hemma lika länge. Vad händer när han inte lyssnar, när hon säger nej, nej, nej. Låt oss tala om övergrepp i hemmets lugna vrå. Låt oss tala om hur relationer blir när man är borta från varandra sex månader i taget. Låt oss tala om vem som bestämmer att den andra ska vårda modern. Är det ok? Är det tiden? Är det en överenskommelse? Blir livet som tänkt?  

Carolin. 2019. Ålands hav.

Carolin. Jonas. Kalle. Moa. Han och hon och barnen. Livet på havet, hennes. Hans hemma med barnen. Det är som en ny tid. Det tog tid innan det blev så, eller hur?  

Carolin berättar om sin mormor och 1945 års telefonväxel, Rågetsböle central, som en historia från förr. Kalle vill höra. Carolins mamma måste alltså vara Flör. Carolin, Jonas och barnen bor på Karlers gård, som i Flörs mammas växel under krigsåren hade nr 25. 

Carolin är till sjöss, när Jonas tar hand om markservice och barn i hemmet. Det uppstår vånda, kärleksbekymmer, hemlängtan och tonårsbekymmer. Vad kan lösas på plats och vad måsta göras hemifrån? Hur gör man när kärlek uppstår? Hur får man det ur kroppen? 

- Det var lika bra att få henne ur systemet, göra det som alla sjömän i alla tider sysslat med. Det som hände på båten stannar på båten, det som hon gjorde var inte värre än vad tusen andra gjort. Kom in, sa Carolin, sträckte ut handeln, drog Stella intill sig. Jo kom, jag vill det. 

Stenen återkommer i flera berättelser. Vad betyder stenen för var och en?  Den är något särskilt, som en kärleksförklaring, som något som håller oss ihop.  

Hem. Karin Erlandsson. Åland. 

Om Hem ska vi tala. Låt oss tala om en berättelse i taget. De är som noveller, om kvinnor, män och familjer. Om livet. Var för sig och tillsammans. 

Att skriva om kvinnorna, männen, barnet, livet, tiden och platserna är en kärleksförklaring till just det. Det är ögonöppnande värme och ny kunskap. Kanske var det just så kärleken, kölden, platserna och livet var, just där just då? Är det som nu? Lika, men ändå väldigt olika. 

Människorna präglas av sin tid och sina omständigheter. Därutöver är vi människor, lika. Av kött, blod och känslor. Då som nu. 

Längtan, oro, lättnad, åtrå, otro – och självständighet. 

Berättelsen visar oss till olika personer och deras liv. De möter livet, kärleken och förhåller sig till det de har. Ålands 800-tal och 2000-tal, och allt däremellan, befolkas av människor som kämpar för sitt. För sin familj, sin by eller sitt land. Ibland är det lugnt, ibland svårt, ibland våldsamt och ibland krigiskt. Åland har en historia av invasion från både öster och väster. Vi, våra svenska förfäder har plågat det åländska folket, precis som de som kommer österifrån har. Maktordningarna och friheten har ändrats över tid, både i samhället i stort, men också inom familjerna. Låt oss fundera över hur var och en hade det, med utgångspunkt från den tid de levde i. 

Läs. Begrunda. Njut. Sörj. Skratta. Undra. 

Läs långsamt. Läs en berättelse i taget. Hasta icke.

Begrunda och njut.

A. 




#hem #åland #karinerlandsson #schildtssöderströms #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln  #Välkommentillnorrtälje  #VisitÅland #VisitRoslagen 




#Hem  #KarinErlandsson  #Roslagensbokhandel  #Välkommentillnorrtälje  #välkommentillbokhandeln  #kulturtorget 

27/1-22. Förintelsens minnesdag

Den 27 januari samlas människor över hela världen i en årlig manifestation. Det är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. År 2022 är det 77 år sedan. 

Sedan 2001 har det varit en nationell minnesdag. Sedan 1999 har det varit en nationell minnesdag i Sverige och FN deklarerade 2005 denna dag som internationell minnesdag. I Sverige högtidlighålls Förintelsens minnesdag av bland annat Forum för levande historia. 

Den 27 januari, oavsett år, är en dag, eller en av alla dagar, då vi;
  • hedrar minnet av alla som mördades och led under Förintelsen,  
  • uttrycker vårt stöd för alla människors lika värde och 
  • uppmärksammar antisemitism, intolerans, främlingsfientlighet och rasism. 

Länkar; 
Den 27/1-22 vill vi göra något vid bokhandeln på torget. Vi vill delta, uppmärksamma och arrangera. Ge mig gärna tips på vad. Vill du delta i planering och/eller evenemang? Titta in i bokhandeln med dina förslag och din glöd för detta datum!

Om detta samtalar vi just nu med: 

- Café rekommenderas (Lilla torget i Norrtälje) 
- Svenska kyrkan 
- Studieförbundet Sensus 
- Norrtälje FN-förening

A..

fredag 24 december 2021

Izas ballad - Magda Szabó

Izas ballad - Magda Szabó

Då Etelkas man Vince avlider efter en tids sjukdom flyttar Etelka hem till sin dotter Iza i Busdapest. Båda två är angelägna om att göra sitt bästa av situationen, men trots de goda föresatserna blir det inte som de tänkt sig. Under alldeles för lång tid har de två kvinnorna levt helt skilda liv och har olika uppfattningar om det mesta. Missförstånd och konflikter uppstår, och klyftan mellan dem blir bara större och större.

Författare: Szabó, Magda
Översättare: Csatlós, János
Formgivare: Björkqvist, Anette


Vi har - i bokcirklar i bokhandeln - tidigare läst Magda Szabos Dörren. Den rekommenderar jag mycket gärna. Nu har jag också fått ögonen på Izas ballad av samma författare. 

Låt oss läsa också den i vår cirkel, tänker jag, och lägger den på bokvalsbordet till bokhandelns bokcirklar. Jag ber att få återkomma med reflektioner om denna i sinom tid. 

I vår kommer Abigél, av samma författare. Också den ser vi fram emot!





#Izasballad - #MagdaSzabó   #bokvalsbordet #roslagensbokhandel #Välkommentillnorrtälje  #välkommentillbokhandeln  #skattkammare 

Debutant - Sergej Lebedev


"En vacker sommardag avlider en äldre man, en rysk emi­grant, på uteserveringen till en välbesökt restaurang i en europeisk småstad. Stamgästen Vyrin, eller herr Michalski enligt passet, har för vana att alltid sätta sig så att ingen lägger märke till honom, mitt bland alla andra restauranggäster och klirrande bestick. Men just den här dagen var serveringen nästan full och enda lediga platsen var längst ute vid kanten intill ett yvigt träd. Det plötsliga sticket, som från en geting, får Vyrin att reflexmässigt daska sig i nacken. När han vänder sig om får han syn på en man som hoppar in i en bil med främmande nummerplåt. Och mycket snart tvingas han inse det han befarat att den ryska underrättelsetjänstens långa arm, till slut, efter nästan trettio år, har hunnit ifatt den lands­flyktige förrädaren. 

Debutant är både en isande thriller och ett stycke nutidshistoria, skriven av en av vår tids mest intressanta ryska författare."


  • Författare: Lebedev, Sergej
  • Översättare: Håkanson, Nils

  • Mer om översättaren Nils Håkansson i denna blogg


  • Författarskap - romaner enligt wikipedia
    • Vid glömskans rand (på ryska: Предел забвения) publicerades först av förlaget Pervoje sentjabrja (på ryska: Первое сентября Första september) år 2010 och därefter även av förlaget Eksmo (på ryska: Эксмо) 2012. 416 sidor. ISBN 978-5699544417 (ryska utgåvan) ISBN 978-91-27-15087-4 (svenska utgåvan hos Natur & Kultur) översatt av Nils Håkanson.
    • God komety (på ryska: Год кометы Kometens år), Tsentr knigi Rudomino (på ryska: Центр книги Рудомино) 2014. 288 sidor. ISBN 978-5000870433
    • Ljodi avgusta (på ryska: Люди августа Augustifolket), Intellektualnaja literatura (på ryska: Интеллектуальная литература Intellektuell litteratur) 2016. 272 sidor. ISBN 978-5990722316
    • Gus Frits (på ryska: Гусь Фриц Gåsen Fritz), förlaget Vremja i Мoskva (på ryska: М.: Время) 2018. 350 sidor. ISBN 978-5-9691-1714-3
    • Debutant (på ryska: Дебютант Debutant, förlaget Corpus i Moskva 2020. ISBN 978-5-17-132995-2), svenska utgåvan hos Nilsson förlag 2021, 257 sidor, översatt av Nils HåkansonISBN 978-91-88155-76-4



    #Debutant - #SergejLebedev  #nilshåkansson #bokvalsbordet #roslagensbokhandel #Välkommentillnorrtälje  #välkommentillbokhandeln  #skattkammare 

    onsdag 22 december 2021

    Jag önskar dig en fridsam jul!


    Jag önskar dig en fridsam jul! 


    Snart är det jul. Vi hastar, bakar, pyntar och planerar för möten med människor som står oss nära. Vi tänder ljusen och ser det vackra. Leif, min sambo, tänder ljusen på köksbordet på morgonen. Han äter frukost, funderar och pratar. Jag sitter där, skriver, läser och funderar över dagen som gått och den som kommer. Han lämnar rummet, men först blåser han ut ljusen. Jag ler, ja, han litar kanske inte riktigt på mig, eller kanske har jag sagt det så många gånger att det trillat in. Släck alltid ljusen när du lämnar rummet. Ljus är magiskt, eller hur? 


    Granen med ljusen på Lilla torget i Norrtälje lyser upp just nu. Ljuspyntet på Wallinska gårdarna likaså. Jag är glad över Café Rekommenderas som nu bor i huset intill. Den här mörkertiden är vacker med allt ljus det bär med sig, särskilt när det är lite kallt och snöigt på marken. Det kan vara måtta med temperaturen, men minusgrader vill man ju ha. Då kan det bli snö i spår och backe, vi får nya sätt att hitta rörelseglädje med skidor på längden och tvären, med pulka i backen och med skridskor på skärgårdsisarna. Det är hälsa att hitta nya rörelsesätt. Jag blir glad när människor berättar om allt rörelseskoj de haft för sig och när jag ser föreningsvärlden bubbla av aktiviteter. 


    I bokhandeln har vi haft många aktiviteter under året. Riktigt många, med viktig distans. Vi har bokcirklat, lyssnat på föreläsningar både ute och inne, haft poesiläsning, utmanat oss i att lyssna, att stå på scenen och att vara oss själva tillsammans med andra. Vi har därtill haft ett stort antal författare hos oss, som talat om sina böcker, sitt skrivande och mött människor som talat om sin ingång i samtalet. Det är ett ständigt jämkande, lyssnande och inkännande att göra tillsammans. Det är vackert, allt samverkande vi gör. 


    Samverkandet med SPES har givit nytt under året. Ny kunskap om psykisk ohälsa, beroenden och suicid har skrapat i huvudet på oss. Det finns mycket inombords som vi inte ser när vi möter någon. Jag har hört många historier om vad som finns inom den jag tror mår bra. Jag ser hur viktigt det är att stå kvar, lyssna. Det där med att se, lyssna, ta sig tid för varandra och ringa den vi inte hört av, ja, det är alltid viktigt. Det är så fint när människor bryr sig om varandra, engagerar sig för en enskild individ och därmed kanske räddar livet (eller dagen) för just hen. Det finns många sätt att göra skillnad på. 


    Kvinnan som kom in med varma hembakade bullar till mig gjorde skillnad. Hon som kom med lunch, hon som delade en viktig historia och hon som stod ut med min rövarhistoria likaså. Skillnad gjorde också han som förhandlade om 10 barnböcker till Roslagsblommans julklappsinsamling. Det gör också alla som handlar i min och andras lokala butiker, istället för på nätet. Då finns en avsevärt större chans att vi får ha butikerna kvar i vår vackra lilla stad. Ditt personliga engagemang, du, är en viktig del i hur vår stad ser ut. All omsorgsfull medmänsklighet gör skillnad och värmer min själ.  


    Det sägs att vi kan välja hur vi mår och hur vi agerar. Allt beror på vad vi har i oss och vad vi bestämmer oss för. Ja, det är kanske för lätt uttryckt, men något ligger det i det. Jag önskar frid åt oss alla, men det lyckas inte alltid. Jag är människa, lider av sorg och smärta ibland och glädje och eufori ibland. Mest det senare, men ändå. Ja, du kan inte veta vad som finns i mig och jag kan inte veta vad som finns i dig. Jag behöver alltid vara försonande i mig för att kunna se dig. Det beror på hur jag mår, vad du gör mot mig - och på hur jag anstränger mig för vara. Ja, hur du anstränger dig också, för vi är alla i samma båt. Ibland agerar den där reptilen som bor inom mig utan att jag själv hinner reagera. Det är dumt, tycker jag. Hur jobbar din reptil? Är den snabb och hätsk, dömande hård, eller är den långsam så att du själv hinner tänka ett varv till. Jag försöker fostra min, det blir bättre och bättre, vill jag tro. 


    Jag vill ha frid inombords. Jag önskar dig detsamma. Jag vill ha frid i mig, i min butik och tillsammans med de människor som är där. Jag vill ha frid, så att vi kan samsas och tala, så att jag kan göra mitt allra bästa för ett livgivande samtal och för att hitta de böcker som passar just dig. Vi lägger irritation och reptiler på hyllan, väntar in vår tur i godan ro, visar hänsyn till varandra och därmed också till oss själva. Jag önskar dig frid i din kropp och i ditt sinne. Jag önskar dig frid i relationer och möten. Jag önskar dig allt det bästa som går. Ja, och därtill en lugn och fridsam jul.


    Välkommen till bokhandeln idag!


    Anette Grinde

    Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje 

    Tfn 0708 905 731 

    Info 😏 roslagensbokhandel.se

    Lappuggla : skogens dolda väsen - Jonas Classon och Anna Froster


    Varför sitter de nordliga gammelskogarnas uggla plötsligt på ett småländskt hygge? Varför rör de sig inte norrut i ett varmare klimat utan istället snabbt söderut? Hur kan deras allvarsamma ögon se rakt igenom oss och rakt genom en nattmörk skog? Varför är de beroende av sneda träd och duvhökar? Och hur kommer det sig att lappugglor kan dela revir med varandra, till skillnad från de flesta andra ugglor?

    Det är några av alla de frågor som den här boken tar sig an. Fotografen Jonas Classon och författaren Anna Froster ger hisnande inblickar i vardagen för en av våra mest gåtfulla medvarelser. Från att lappuggleungarna störtar handlöst ner från boet till att de själva ska hitta någonstans att slå sig ner. Vilket inte är det lättaste för den som helt saknar förmågan att bygga ett eget bo.

    Lappuggla – skogens dolda väsen rymmer också berättelsen om ett möte som förändrade hela livet för en svårt sjuk tonåring. Och om hur många års kamp för att fånga lappugglans väsen till sist knöts samman.


    #lappuggla  #jonasclasson  #annafroster  #roslagensbokhandel #välkommentillnorrtälje  #välkommentillbokhandeln #visitnorrtälje  #visitroslagen 


    Om denna bok avser jag återkomma inom kort!  

    A..


    tisdag 21 december 2021

    Paradiset - Abdulrazak Gurnah (Nobelpris 2021)


    Tolvårige Yusuf skickas av sina fattiga föräldrar till kusten för att bo hos sin farbror Aziz, en förmögen köpman. Snart går det upp för den oskuldsfulle Yusuf att köpmannen inte alls är hans farbror: i själva verket har han sålts som skuldslav av sin far. Så börjar livets hårda skola för Yusuf. Genom honom får vi uppleva ett Afrika som präglas av stamstrider, vidskeplighet, sjukdomar och barnslaveri, men drömmaren Yusuf får också en skymt av paradisets portar av eld och vatten.

    Paradiset är en mångbottnad, våldsam, vacker och märklig berättelse med ett poetiskt, skirt och avskalat språk, där perspektivet aldrig viker från den unga huvudpersonens sida. Den är fast förankrad i sin tid och sin miljö, en berättelse som ändå – eller just därför – är djupt allmängiltig.

    Översättare av Paradiset - från engelska till svenska är Helena Hansson. 

    Mer om Helena Hansson här;  https://bokbloggerskan.blogspot.com/search/label/Helena%20Hansson


    Paradiset - Abdulrazak Gurnah (Nobelpris 2021)

    Berättelsen utspelar sig i historisk tid. Européerna har börjat utforska Afrika, människor från andra länder finns också där. Världens folk rör sig sakta över jordens yta. Det är stor skillnad mellan folken, de vet inte så mycket om varandra, om andra platser, med mera. Fördomarna är många, rädslan för andra likaså. Mitt och ditt är tydligt, straff över gränser och mycket vidskeplighet likaså.  Vad är vidskeplighet? Är det bara en annan tro? 

    Yusuf är ung. Han säljs av sin far. Fattigdom gör saker med människor, placerar dem i olika samhällsskikt. Yusuf upptäcker detta så småningom. Man skulle kunna tänka sig att sådant gör en människa bitter. Skulle det göra oss bittra att veta att våra föräldrar avhänt sig oss? Ja, troligen. För andra skulle det skapa nytt, de skulle infoga sig i det nya för att samhället är sådant. Då och nu är annorlunda, förstås, men om vi sett ur ett allmängiltigt perspektiv? En annan fråga är hur vi skulle tala om det, bearbeta frågan? Om man lär sig att vara tyst, hålla sina bekymmer inom sig, hur svarar man då när någon frågar? Om man kommer någonstans, berättar hur det såg ut på en annan plats, för att man kan göra jämförelsen - om man då blir betraktad som kaxig, övermodig eller fantasifull, vad händer då nästa gång någon frågar? 

    Yusuf är vacker, ja, han måste vara väldigt vacker. Bildskönheten återkommer ofta i texten och det skapar bekymmer för Yusuf. Han är inte intresserad av männen som försöker närma sig och han befinner sig inte i en situation där kan kan fördjupa relationer med kvinnor. Det finns de som vill, men inte han. Kanske är det också med risk för livet ibland. Han är inte intresserad, vare sig av kvinnor eller av män. Han söker istället liv, samtal, att lära sig mer och att göra rätt för sig. Beror det på att han förstår och accepterar sitt läge som det som är tilldelat honom? Är det av respekt för sin far? 

    Att hantera nederlag. Karavanen, köpmannens handelsresa, möter motstånd. Det är enormt många människor som har sin utkomst av köpmannens resor och allt köpslående. Några får jobb, några köper och säljer och tanken är förstås makt och rikedom. Den är också omsorg om människorna, även om det brister ibland. I möten med andra hittas andra ståndpunkter; vrede, rädsla, slughet, med mera. Hur förhåller man sig till det? Hur förhåller man sig till våld, stöld, insekter och sjukdomar? Och vad händer när motgångarna är för stora och uppgiften blir övermäktig? Även i denna tid drabbas människor av ångest, modlöshet och depressioner. Någon annan måste ta ett steg fram när andra tar ett steg tillbaka, annars riskerar hela sällskapet att förtvina. Det man orkade när man hade det normala flytet blir något annat när man möter övermäktiga människor eller situationer. Hur påverkar det oss nästa gång vi ska göra något viktigt?  

    Vi behöver trygghet. Vi behöver veta var vi befinner oss och hur vi kan göra det bästa av det. Varför gör han som han gör i slutet av berättelsen? Vad har han att vinna på det? Har det med skam att göra? Eller hopplöshet? Eller frihet? 

    Huvudkaraktären blir förälskad. Vilka val har han? Vad kan han göra? 

    Frihet. Vad är frihet? Kan du vara fri trots att du är såld som slav? Kan du vara fri fast du är fången och kraftigt styrd av någon? Yusuf diskuterar frihet, att vara slav och att vara frisläppt av ägaren med trädgårdsmästaren. Hur förstår vi frihet? (Rekommenderad läsning; Jag kommer aldrig mer se världen - Altan)

    Religion. Han är muslim, men tror han på vidskepligheten och andar också? Vi alla har olika tro? Vad är viktigt för människor och var kommer den ifrån? Hur såg religionsutbredningen ut innan kolonialismen påbörjades? Hur förändras den över tid? Skrock och vidskeplighet kanske är synonymer, men vad är detta egentligen? Hur har vidskeplighet uppkommit och utvecklats? Varför finns den? Vad är det vi kallar för skrock? Det pratas inte om medicinmän, spåmän i bushen eller vädergudar i den här berättelsen, men det gränsar till tankar kring vidskeplighet i något mått. Nej, inte som att det är samma sak, men ett ämne vi inte är så bekanta med. Vi talade om det - om t ex spåmännen - efter läsning av en annan bok i en cirkel i bokhandeln. Hur tänker vi kring andra länders, kontinenters och människor kunskap, insamlad under århundraden och lärd av erfarenhet under flera generationer. Vem vet bäst?  (Rekommenderad läsning; Madonnan vid Nilen - Mukasonga).

    Den som har studerat arabiska berättar att hon känner igen språket, kulturen, tankegångarna och stämningarna. Det gav igenkänning och mersmak i läsningen. 

    Jag tycker om Abdurazak Gurnahs berättelse Paradiset. Den är hemsk, men säkert sann. Den ligger också tillräckligt långt bort från min verklighet för att nästan kunna klassas som rena fantasier. Jag tror dock mer på tanken att den är sanning, men i en helt annan tid än vår. Delar kan ändå gälla idag, som t ex rädsla för varandra, okunskap, förhandlingar med andra, utsatthet för de fattiga, svårigheter med språk, människors ångest, krig, misstänksamhet, vidskeplighet, kärlek, vilka att vara sedd, med mera, med mera. Hans språk är lättläst, förutom alla de främmande namnen. Men, främmande namn är alltid svåra för att de är just främmande. Det får man stå ut med när man läser litteratur från andra länder. Vad vore vi utan det? 

    Intressant. Läsvärd. Tänkvärd. Något att fördjupa sig i? Ja, absolut! 

    Som tidsmässig uppföljning av Paradiset kan vi läsa Gurnahs nyöversatta Efterliv, som utspelar sig något senare i tid än Paradiset. 

    Någon eller några av Abdulrazak Gurnahs böcker ter sig som en väldigt bra julklapp för i år! Det finns tre på svenska och några fler på engelska. Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. 

    A..



    #Paradiset  #AbdulrazakGurnah  #Nobelpris2021 #HelenaHansson  #roslagensbokhandel  #välkommentillbokhandeln  #välkommentillnorrtälje  #AlbertBonniersförlag  #Celandersförlag 



    Tidsmarkörer i berättelsen är t ex - kolonisation, tyskarnas ankomst och slavhandel. 

    • När kom tyskarna till Zanzibar?

    Helgoland-Zanzibar-fördraget, tyska Helgoland-Sansibar-Vertrag, var en överenskommelse från 1890 mellan Storbritannien och Tyskland, därav även känt som Anglo-German Agreement of 1890 rörande ländernas territoriella intressen i Afrika.

    Helgoland kom genom avtalet att bli tyskt och Tyskland fick samtidigt Capriviremsan och kontrollen över Dar es-Salaams kust som blev en del av Tyska Östafrika (senare Tanganyika och idag del av Tanzania). Tyskland lämnade å sin sida över protektorat Wituland (Deutsch-Witu på den kenyanska kusten), delar av Östafrika (viktigt för byggandet av den brittiska järnvägen till Victoriasjön) till Storbritannien och lovade att inte lägga sig i Storbritanniens handlingar gentemot Zanzibars sultanat. Storbritannien förklarade Zanzibar som ett brittiskt protektorat (öarna Zanzibar och Pemba) och tog full kontroll över landet i samband med Anglo-zanzibariska kriget 1896. Avtalet klargjorde Tysklands intressesfär i Afrika med Tyska Sydvästafrika (idag Namibia) och klargjorde gränserna mellan tyska Togoland och brittiska Guldkusten och tyska Kamerun och brittiska Nigeria.


    Slaveriet i Afrika avskaffades officiellt i samband med kolonialismen på 1800-talet, antingen som ett resultat av direkt erövring eller genom avtal mellan afrikanska ledare och främst Storbritannien. År 1848 kom Storbritannien och Muskat överens om att bekämpa slavhandeln. Liknande avtal skrevs med Mexiko, Chile, Uruguay och Bolivia år 1843, med Gulfstaterna 1849 och med Zanzibar och Madagaskar år 1873. Den arabiska slavhandeln fortsatte dock informellt till långt in på 1900-talet.



    Dolda gudar : en bok om allt som inte går förlorat i en översättning - Nils Håkanson


    Belönad med Augustpriset 2021 i kategorin Årets fackbok!

    Av all litteratur på svenska är ungefär hälften översatt från andra språk. Ändå är den delen av den svenska litteraturen okänd för de flesta. I denna bok tecknas en vindlande exposé över den översatta litteraturen på svenska. Vad gjorde reformationen med den svenska Bibeln? Hur har politik och ideologi villkorat översättarnas verksamhet? Finns det ett korrekt sätt att översätta? Med djupgående kunskap och slående exempel från forntid till nutid visar Nils Håkanson hur synen på översättning har varierat mellan epokerna. Hans bok blir lika mycket en kulturhistorisk fresk, full med udda gestalter och genier, som en insiktsfull handbok i läsning och litteratur.


    #bokvalsbordet  #NilsHåkanson  #Nirstedtlitteratur #augustpriset2021  #augustpriset  #doldagudar #roslagensbokhandel  #välkommentillbokhandeln  #välkommentillnorrtälje  



    Nils Sture Håkanson, född 1975 är en svensk författare och översättare. Han översätter från ryska och i mindre utsträckning från engelska, tyska, ukrainska och belarusiska till svenska. Han är förläggare på Ruin förlag och forskningsredaktör för Svenskt översättarlexikon. Han blev doktor i slaviska språk vid Uppsala universitet 2012 med avhandlingen Fönstret mot öster.

    Böcker enligt wikipedia

    • Nya Aros (roman) (Ruin, 2006)
    • Fönstret mot öster: rysk skönlitteratur i svensk översättning 1797–2010: med en fallstudie av Nikolaj Gogols svenska mottagande (Ruin, 2012)
    • Järnskallen (roman) (Albert Bonniers Förlag, 2015)
    • Ödmården (roman) (Albert Bonniers Förlag, 2017)
    • Den blinde konungens spira (roman) (Albert Bonniers Förlag, 2019)
    • Dolda gudar : en bok om allt som inte går förlorat i en översättning (Nirstedt litteratur, 2021)
    • Häxmästaren på Kvarneberg. Första delen i serien om Skölden och mobilspelet Flatworld. (Bokförlaget Hedvig (Bonnierförlagen) 2021)





    söndag 19 december 2021

    Blomsterbrodösen Elisabet Wisén-Jobs (1878-1961)


    Elisabet Wisén-Jobs (1878-1961) hade en central plats i konstnärsfamiljen Jobs i Västanvik i Leksand. Hennes döttrar Lisbet och Gocken blev berömda för sina blommor på keramik och textil. Vad många däremot inte vet, är att Elisabet Jobs själv var en blomsterkonstnär i rika mått. Hon målade med nål och tråd och blev omtalad för sina rika broderier. Hade hon levt femhundra år tidigare, när medeltidens silkesbroderier benämndes
     måleri med nål, hade hon kallats pärlstickare.

    I denna rikt illustrerade bok presenteras hennes broderier i urval av Christina Mattsson, folklorist och visforskare, tidigare bland annat styresman för Nordiska museet. Hon har svarat för utgivningen av flera böcker, senaste Jobs keramik och textil på Votum förlag.  

     

    Christina Mattsson, känd visforskare och mångårig medarbetare i radio och TV, bland annat som P2-chef samt tidigare styresman för Nordiska museet. I sin egenskap av visforskare har hon skrivit artiklar, uppsatser och flera böcker, både om fula visor och snapsvisor, men också om andra folkloristiska ämnen, som till exempel Fula visboken (1977 tillsammans med Bengt af Klintberg), Lille Bror Söderlundh. Tonsättare och viskompositör (2000), Från Helan till Lilla Manasse. Den svenska snapsvisans historia (2002). På Votum Förlag har hon tidigare medverkat i Juvelarian och Jobs keramik och textil.



    #kulturhistoria  #kulturtorget  #lillatorgetnorrtälje  #elisabetwisenjobs   #votumförlag   #christinamattsson  #blomsterbrodösen 





    Jobs keramik och textil är en rikt illustrerad bok om keramik- och textilkonstnärerna Lisbet och Gocken Jobs. För första gången placeras de välkända systrarnas konstnärskap i ett stilhistoriskt sammanhang. 

    För många, både yngre och äldre är systrarna Jobs formgivning med spirande växter, smultron på strån, blåbär och hallon, en blandning av barndomsminnen och hemtam vardagsglädje. Längtan efter mjukare tilltal och bilder som ger associationer till ett annat klimat sommar och en värld utan terror är åter kusligt aktuella. Det är ingen tillfällighet att deras blommande mönster har blivit nyupptäckta klassiker kopplade till andra klassiker. Romanen Jerusalem av Selma Lagerlöf är i sin senaste utgåva för Bonniers Klassikerserie klädd med Gocken Jobs mönster Granatäpplen . Även de övriga Lagerlöf-romanerna har som ett tecken i tiden mönster fån Jobs produktion.  

    Systrarna Lisbet och Gocken Jobs utbildade sig till keramiker på Tekniska skolan i Stockholm och kom sedan att följas åt och arbeta sida vid sida i samma ateljé, men som två självständiga konstnärer. Totalt ritade systrarna cirka 100 mönster för textil metervara med blommande namn som Aurora (1956) av Lisbet Jobs eller Trollslända (1945), Ros och lilja (1946), Grantäpple (1961) och Rabarber (1968) av Gocken Jobs. Därtill kommer ett stort antal mönster för tavlor, schaletter, dukar, näsdukar, bonader och tabletter. Den konstnärliga kvarlåtenskapen (skisser, textilier, keramik, arkiv) efter Lisbet Jobs och Gocken Jobs finns sedan 2009 i Nationalmuseums arkiv.


    #kulturhistoria  #kulturtorget  #lillatorgetnorrtälje  #lisbetjobs  #gockenjobs   #votumförlag 

    Fågelmatning – allt du behöver veta - Niklas Aronsson


    Fågelmatning – allt du behöver veta
     ger dig massor med fakta om hur du kan mata vilda fåglar på ett bra och säkert sätt. Du får svar på vad de olika arterna äter och hur du bäst utformar din fågelmatning. Hur lockar du fram stenknäcken och varför är rödhakarna ständigt i luven på varandra? Förutom praktiska tips redogör boken även för vad forskningen säger om de stora mängder mat vi matar med i naturen. Påverkas fåglarna och på vilka sätt?

    Fågelmatning är en folkrörelse med flera hundra tusen utövare, bara i Sverige. Vi matar fåglar på vintern, men också allt oftare året runt. Antalet produkter ämnade för fågelmatning har ökat markant på senare tid både vad gäller olika sorters mat, och varianter på fågelmatare. Här får du svar på allt du velat veta om fågelmatning i en och samma bok.


    Fåglar, djur och natur står högt i kurs i många människors liv. Det finns många som sitter vid sitt köksbord och spanar på fåglarna därutanför. Ett fågelbord i trädgården är vanligt och uppskattat. De funderar vad det är för sort, hur de ska göra för att få se fler och vad som är bäst mat för de små liven. Fåglar ger upphov till glädje och oro. Hur går det för dem? 

    Det finns mycket att ta hänsyn till. Mat, sjukdomar som du inte kan rå över, smittspridning vid fågelbordet och hur man bäst ordnar för fåglarna är bara några exempel på det du hittar i den här boken. Den berättar också om sommar- och vintermatning, statistik, olika arter och hur vi hindrar fåglarna från att flyga in i fönster.

    Fågelmatning – allt du behöver veta av Niklas Aronsson är en vacker och matnyttig bok. Den förtjänar att hitta hem till dig som gillar djur och natur runt knuten eller strax bortom, som ser fåglarna omkring dig, undrar hur de har det och har en vilja att lära dig mer. Ja, också hem till den som vill att en vän som intresserar sig - eller kanske borde intressera sig - för fåglar och natur ska få tips på en gåva som kan skapa nyfikenhet och ny kunskap. 

    Boken är lättillgänglig, innehåller vackra bilder och ter sig lämplig för en stunds läsning dag efter dag.  Ja, dag efter dag, igen och igen, för mer lärdom och för mer glädje kring fåglarnas liv. 


    Vad vore vi utan fåglarna, deras kvitter och sång?
    Vad vore vi utan fåglarna, dess färg och färd?
    Tänk, så de flyger och far
    långt bort och nära
    mil efter mil
    De bråkar
    samarbetar
    putsar och fejar
    Plötsligt är de väck
    kanske sitter de vid en bäck
    eller letar efter en häck
    Strax är de tillbaka igen
    tillsammans
    eller kanske var för sig
    för att i nästa stund lyfta
    med sina vingslag
    flyga över himlen
    sätta span på farorna
    se när bordet är ledigt
    leta rester av godsaker
    njuta
    var för sig 
    eller tillsammans

    Ett fågelbord kan vi bygga
    där de lugnt kan vara

    A..





    #fågelmatning  #niklasaronsson  #aviumförlag #roslagensbokhandel  #norrtälje #välkommentillbokhandeln  #roslagensornitologiskaförening   



    Harlem Shuffle - Colson Whitehead.


    Harlem Shuffle - Colson Whitehead. 

    För kunderna och grannarna på 125:e gatan är Carney en hederlig möbelförsäljare, som gör sitt bästa för att försörja sig själv och sin familj. Han och hans fru Elizabeth väntar sitt andra barn, och om hennes uppåtsträvande föräldrar inte gillar honom eller deras trånga lägenhet bredvid tunnelbanespåren, känns det ändå hemma. Men få människor känner till Carneys släktband till det skumma övre Manhattan, och att hans normala fasad har mer än ett fåtal sprickor. Sprickor som blir hela tiden blir större.

    Harlem Shuffle är en genialt konstruerad berättelse som utspelar sig i det tidiga 1960-talets Harlem. Det är en familjehistoria maskerad som deckare, men också en samhällsroman om rasism och makt, och i sista hand ett kärleksbrev till Harlem.

    Colson Whitehead är amerikan. För romanen Den underjordiska järnvägen (2016) tilldelades han National Book Award 2016 och Pulitzerpriset för skönlitteratur 2017. År 2019 kom romanen The Nickel Boys (översatt till svenska samma år under titeln Nickelpojkarna) som är en beskrivning av rasism och övergrepp på en skola i Florida. Han tilldelades Pulitzerpriset för skönlitteratur 2020 för Nickelpojkarna. Han är sålunda väl prisad för sina romaner. 

    Vi har tidigare läst Nickelpojkarna i våra bokcirklar. Den handlar om unga amerikanska färgade mäns livsförutsättningar. Kanske var det under 1970/1980-talet, eller därikring. Rätt nyss, men inte riktigt nu. Oavsett tid är det fasansfullt när människor döms till elände bara för att de har en viss hudfärg eller kommer från ett visst område. En högst läsvärd bok. Jag har ännu ett frågetecken kvar efter den boken; vad hette restaurangen han ville ha? Vem drev den sen? 

    I Harlem Shuffle skriver Whitehead om New York och Harlem. Han skriver om Carney, som försöker vara en hederlig man, men slirar in i brottsligheten. Kanske ser han inte gränserna, kanske kan han inte hålla sig därifrån för att omständigheterna tvingar honom dit? Kanske är det hans familjehistoria som gör det? Eller är det färgen som tvingar honom? 

    Oavsett vad, så är han där. Han gör sitt bästa för att försöka hålla sig på rätt sida om rätthetens råmärken, men gränsen flyttas. Han tiger för sin hustru, för hon verkar inte veta. Eller, kan man undgå att veta vad som pågår när man är hustru till någon? 

    Hur ser vi staden, platsen? Hur kan du beskriva den? Whitehead beskriver den noga, vilka kvarter som är vad, var man kan röra sig eller inte. Han beskriver staden, livet och människorna. Hur människor påverkas av livet, inkasseringsverksamhet, hederlighet och makt. Korruption plågar och påverkar ett samhälle mycket stort;  beskyddarverksamhet, grova hot och svårigheter att bryta en inslagen väg kan vi tala om när bokcirkeln möts. Här rör frågan färgades situation ställd mot polisvåld, vita män med makt och klubbar där man håller varandra om ryggen. Hur kan man ta dig ur sina spår? Vi kan ställa det i relation till våra ungdomar, kanske i ett utsatt område som kan jämföras med Harlem? Vilken bana kan väljer de om de inte ser något hopp i det ordinarie samhället? Är det lika här, som där? 

    Familjelivet. Han har hustru och barn, en god familjerelation. Han håller dem strikt utanför brottsligheten, ja, kanske också helt utanför möbelbutiken. Han håller hela sitt arbete för dig och familjelivet för dig, som två helt separata liv. Är det möjligt? Klarar du det? 

    Vänskap med sin kusin. De är som bröder, de båda kusinerna. Den ene med omsorg och den andre med trubbel. De bryr sig, men har väldigt olika egenskaper och gör olika med sina liv. Omsorgen finns hela tiden i Carney, som en heder som inte ger vika. Rätt ska vara rätt. 

    Rasism. Att vara färgad är att få leva med andra mått än att vara vit. Rätt till jobb, bostad, att handla med vissa leverantörer, utsatthet och tillträde till klubbar är exempel på olika spelplaner. Det är svårare för en färgad person än för en vit att få tillträde till självklara platser. De förutsättningarna är viktiga att se. Vad gör det med människor? Hur påverkar det livsval och liv? 

    Polisen. Korruptionen. Makten. Hur motarbetar man maktmissbruket inom polisen och makten? Vad gör korruptionen med tilltron till ett samhälle? Hur många känner till dess existens? De ska dömas, ja, men hur påverkar det ett samhälle? Hur lång tid krävs för att få syn på hela Biden och konsekvenserna som uppkommer i en förändringsprocess? 

    Hur gick det för Carney och hans familj? Hur ser hans liv ut framöver? 

    Jag har ännu inte läst Den underjordiska järnvägen. Det borde jag verkligen göra.

    Njut dagen som den bästa. 

    Anette Grinde 



    • Författare: Whitehead, Colson
    • Översättare: Åsefeldt, Eva



    Harlem Shuffle

    Vi talar om rasism. En bild av Harlem. Svårigheter att ta sig ur kriminalitet. Staden. Dess historia. Tidsmarkörer. Hur vi påverkas av vad vi läser. Om vi njuter eller förfasas. Om vi kan släppa eller om berättelsen kryper innanför skinnet. Vad det gör med oss. 

    Vi talade om de spår vi vandrar i, hur vi kommer loss eller inte. Vad vi är dömda till och vad vi kan påverka. Kan vi leva separata liv, delade i flera som andra inte vet om? Å ena sidan fredligt och lagligt, å andra sidan grovt och kriminellt. Utan att sidorna känner till varandra. Vad gör det med oss som människor? 

    Vi talar om hopp. Eller inte. 

    Colson Whitehead har tidigare skrivit Nickelpojkarna och Den underjordiska järnvägen. Den här var annorlunda, som om den var skriven av en helt annan författare. 


    ***

    Berättelsen innehåller dels den om Carney och hans familj och vänner, men också berättelsen om tiden, platsen och situationerna, alltså om Harlem. Jag funderar över skrivprocessen för berättelsen. Det måste krävas väldigt mycket research kring stadsbilden, tiden, funderingar  kring hur det var då, vad som fanns då och vad som inte fanns. Skrivs berättelserna var för sig och sen fogas ihop, eller följer de parallellt redan från början? Hur ser skrivarhantverket ut? 


    Länkar

    Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...