De anställda. Olva Ravn.

 

De anställda. Olga Ravn. 

En arbetsplatsroman från det 22:a århundradet. I ett hundratal korta texter utformade som vittnesmål inför en anonym kommitté, berättar besättningen på det sextusende skeppet om sig själva. Besättningen består av både människor och de människoliknande – de som fötts och de som skapats. Farkosten har stött på planeten Nyupptäckten i yttre rymden, och därifrån tagit ombord några mystiska föremål. Föremålen har stört rymdskeppets funktioner och väckt besvärande frågor bland besättningen: Vad är egentligen våra uppgifter? Vad betyder det att vara mänsklig? Vad är ett liv? Vad är ett arbete?

De anställda har utkommit i tjugofem länder och hyllats av en samstämmig kritikerkår. Den hamnade på korta listan till International Booker och den nominerades också till det nyinstiftade The Ursula K. Le Guin Prize for Fiction och National Book Award.

Jag undrar om det är människor, hönor eller (andra) djur texten talar om. Är det ett det eller ett mänskligt väsen. Det kan visa sig att det är ren teknik. Jag förvirras, tänker att jag behöver samla mig. Kanske klarnar det när jag fortsätter? Hur ska jag förhålla mig om det inte klarnar? Hur förhåller sig de som lämnar dessa vittnesmål, de som måste? 

Jag tänker på människors lögner. Hur ljuger vi, vem ljuger och varför ljugs det? Hur mycket och var går gränserna för vad som är värdigt och rimligt? Vad händer när det går överstyr? Den lilla vita lögnen är ju ok, eller hur ser vi på det? 

Att vara ett ufo, en utomjording eller en blandning mellan kött och teknik. Hur ser vi på berättelsen, kan vi förlika oss med den som en framtidsvision - är den en utopi eller en dystopi? 

Deanställda #olgaravn #roslagensbokhandel #kulturtorget #platsendärsamtalförs