lördag 15 februari 2020

Poesi i bokhandeln - första lördagen varje månad - start den 4 april 2020

Vad säger vi om det?

Poesi i bokhandeln - ska vi göra det till en rutin?

Vi börjar detta lördagen den 4 april 2020 - kl 1400 - då läser poeter eller poesiintresserade - sin eller andras poesi i bokhandeln. Vill du vara med?

Mick Saurell  har skrivit boken - Som en kylig påminnelse - och kommer till bokhandeln samma dag - för att läsa och kanske berätta om sin poesi.

Titta in i bokhandeln och berätta om/att du vill vara med! 😉

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje nås också på tfn 0708 905 731 eller mail; info (snabel-a) roslagensbokhandel.se

Entréavgift? Bokhandeln kan inte överleva om besökarna och folket i bygden inte handlar i butiken, så ja, köp en bok!  





Vi samarbetar med Sensus Studieförbund
i våra arrangemang i bokhandeln!

Tack, hemskt mycket tack.

Idag säger vi ett mycket stort tack till dig/er som kom och lyssnade till vår alla-hjärtans-dag-föredrag/samtal om äventyrslöpning med Michael Wolhardt. Det var intressant och inspirerande. Att äventyra och höja sina ribbor en aning, utmana sig själv - både kropp och knopp - och göra lite mer, tillför onekligen glädje.

Tack, Michael - och tack, till alla er som kom och lyssnade. Ni inspirerar, ja, ni alla som var där inspirerar. Tack.

A..

onsdag 12 februari 2020

Soffpotatisens träningsbok




Jag får Soffpotatisens träningsbok i min hand, ler en aning och tänker att den här boken passar för den och den. En perfekt present till en soffpotatis som behöver en hint. (Ja, mina författade meningar fick spatt). Jag bläddrar förstrött, soffar ihop mig i hörnet av den sköna soffan. Plötsligt kommer jag på mig att, likt övningen i boken, sträcka på armarna, dra dem som texten och bilden berättar och känner hur lätt det drar och hur skönt det här. Oj, tänker jag, den kanske är för mig också, fast jag inte tänker mig som en soffpotatis.

Jag kommer att tänka på gruppen Rörelseglädje Norrtälje som tränar, tränar och tränar - och som återkommande berättar det viktiga i att styrketräna också. Alltså, inte bara gå, golfa, simma, springa eller cykla, utan även bygga styrka i andra delar av kroppen. Att det är bra för allt och alla.

Ja, jag inser att den här boken passar både dig och mig, soffpotatisens, löparen, cyklisten, sommaren badkruka, vandraren, ultrapersonen, träningsfreaken och allt däremellan - vi alla bör kunna hitta glädjen i denna fina lilla bok. Träning är en inställningsfråga, nivån är vår alldeles egen. Övningarna passar verkligen alla.

Ja, varför inte köpa den som en present - till dig, en vän eller kanske till ditt barn. Roligt pepp för träning är en himla bra grej. Den här gör vi till månadens pepparbok i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje under februari 2020. 

Ja, boken finns i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.

Tack, till dig som handlar dina böcker i den fysiska bokhandeln. Du gör skillnad.

A..



Evenemang om långlöpning
i bokhandeln den 14 februari kl 1700.
Klicka på bilden för mer information! 



- - - - - förlagets beskrivning av Soffpotatisens träningsbok  - - - - - 

Känner du dig mosig, lat och omotiverad? Skulle du vilja leva ett mer hälsosamt liv, men vet inte riktigt var du ska börja? Du behöver inte gå direkt från soffan till gymmet! Soffpotatisens träningsbok visar hur du på ett enkelt sätt kan få in träning på schemat och hjälper dig att ta de första små stegen mot en starkare och fastare kropp. Små övningar kan göra stor skillnad!

lördag 8 februari 2020

Flyktingar - Viet Thanh Nguyen


Viet Thanh Nguyens debutroman Sympatisören fick ett stort genomslag när den gavs ut i USA, berättar förlaget. Författaren fick ta emot flera utmärkelser, däribland det prestigefyllda Pulitzerpriset 2016. Berättelsen om den namnlöse dubbelagenten är lika mycket en spionhistoria som det är en litterär uppgörelse med Vietnamkriget. Den sägs vara skriven med driv och kryddad med humor och ironiska iakttagelser. Vi har inte läst Sympatisören i våra bokcirklar, men rekommenderar den ändå till läsning eftersom vi tror att det är något riktigt bra att läsa. Det har ordats gott om den, men vi kan ju ändå tycka olika. Det gör vi ju lite till mans och kvinns. Låt oss gärna veta vad ni tycker, om/när ni har läst.


Nu har Viet Thanh Nguyen skrivit och givit ut en ny bok - Flyktingar. Den berättar historier om flyktingar i novellens form. Vi läser den nu i en av våra bokcirklar i bokhandeln, vilket förstås leder till att vi kommer att tala om den där. Det ser jag fram emot. Samtalen gör skillnad, både för förståelse av vår läsning och för livets väl. När vi hör fler perspektiv lär vi oss mer. Det gäller i nästan allt. Vår personliga irritation kan rinna av i ett nafs när vi hör någon annan vinkling av en fråga, något mer, något nytt. Det i sig är en himmelsk fröjd. Jag tänker att det är viktigt att ni rättar mig när jag har fel, för att jag kan lära mig mer av det.

Boken består av nio noveller.

I novellen Mörkögda kvinnor talas om vålnader, spöken och minnen av de som gått. Kanske också om hur vi förhåller oss till dem som är här nu. Hur ser vi på (kanske ser ner på) den äldre generationen (kanske bara någon, inte alla). Hur tänker vi på personer som har lämnat jordelivet? Fortsätter vi att tala med dem, tala om dem, minnas? Hur länge gör vi det? Hur spelar det roll? Ja, förstås olika för oss alla och beroende av vem det är. Jag läser en bit i berättelsen, hör honom tala, tänka och känna. Min bild är att jaget är en han, tills ett ord mitt i berättelsen berättar för mig att det är en hon. Jag undrar hur det kom sig, varför jag tänkte så. Vad i mig - var det som gjorde att jag tänkte så?

Jag tänker på skuld. Han dog. Hur dog han? Varför får jaget leva? Varför drabbas många av sådan skuld? Ja, som t ex flyktingar, förintelsens offer, krigets offer. Vad är det ett utlopp för? Oftast är det ju något vi inte rår över.

- Säg mig en sak. Varför överlevde jag, när du dog.
- Du dog också. Du har bara inte insett det.

Hur minns vi? Hur lever vi? Hur sörjer vi? Hur står vi ut?

Berättelsen handlar om livet och om att minnas, ja, och att föra berättelser vidare.

- varför skriver du ner vad jag berättar för dig?
- någon måste göra det, säger jag med anteckningsblocket i knät och pennan beredd.

Ja, om detta håller jag med. Historier måste berättas, noteras och föras vidare.

Jag läser vidare i Flyktingar och når Den andre mannen. Om att vara på flykt, om att fly. Han är äldsta sonen, den som måste ta hand om familjen. Han lär sig, förstår och flyr. När han kommer till tryggare platser vill han glömma. Han försöker glömma vad han hade upptäckt, hur lite andras liv betydde när hans eget stod på spel. Just det tänker jag att det är viktigt att begrunda. Vad gör vi för oss själva, vad gör vi för våra barn och vad skulle vi göra för andra i en situation av hårt läge. Det gäller inte bara flykt från fasa och krig, utan också i livet där acceptabel fred råder.

Jag tänker på kärlek och på lojalitet, hur kärleken kan slå sönder livet. Hur ärligheten går ut genom fönstret (utan att det ens behöver öppnas). Jag tänker att det på något sätt är viktigt att ge vika för kärleken, men att otrohet alltid mest är bedrövligt. Jag ogillar otrohet och oärlighet ända ut i fingerspetsarna, men man kan också ställa sig frågan vad är otrohet och vad är oärlighet. 

En annan reflektion i frågan kring kärlek är förstås vad det innebär att älska någon. Misstar vi oss? Misstar han sig? Blev han utnyttjad av den tillfälligt uppblossande kärleken?

I novellen Krigsår förhåller vi oss till rädslan. Rädslan för bestraffning av landsmän, som också har flytt och också tänker på sin bakgrund, som tar med sig oförrätter, skillnader och kriget till sitt nya land. Kan vi aldrig göra oss fria från sådant?

A..


--- --- --- --- 


Pulitzerpriset för skönlitteratur (Pulitzer Prize for Fiction) är ett amerikanskt litteraturpris och en av Pulitzerprisets kategorier. Det har delats ut sedan 1948 till framstående romaner publicerade det föregående kalenderåret. Romanerna är skrivna av amerikanska författare och behandlar företrädesvis det amerikanska livet. Pulitzerpriset för skönlitteratur ersatte kategorin Pulitzer Prize for the Novel (Pulitzerpriset för en roman), som existerade åren 1917 (då Pulitzerpriset instiftades) till och med 1947. 2016 års pris tilldelades; Sympatisören - The Sympathizer - Viet Thanh Nguyen. (Källa; Wikipedia).

Den underjordiska järnvägen (The Underground Railroad) - 2016 - Colson Whitehead - gav Whitehead - National Book Award för romankonst 2016 och Pulitzerpriset för skönlitteratur 2017. Romanen handlar om Cora och Caesar, två slavar i sydöstra USA under 1800-talet, som försöker fly till frihet med hjälp av den "underjordiska järnvägen", ett nätverk som hjälpte många slavar. Colson Whitehead har därefter skrivit Nickelpojkarna (The Nickel Boys), som handlar om färgade pojkars livsmöjligheter - eller kanske omöjligheter - under relativt modern tid. En stark och påfrestande roman, synnerligen läsvärd.





#bokförlagetTranan  #flyktingar #VietThanhNguyen 
#dinlokalabokhandel  #roslagensbokhandel
 #enriktigbokhandel  #bokcirkel  #Norrtälje
 #pulitzerprize2016

Jag söker berättelser...



Jag läser boken Överlevarna - röster från förintelsen. Vi talade häromdagen i en bokcirkel om Anna Takanens bok Sörjen som blev. Vi talade om att och hur man kan forska, att och hur människors berättelser är viktiga och när jag söker på Riksarkivets hemsida så möts jag igen av just det; fråga, fråga, fråga - så länge tid är för att fråga. Låt människor berätta sina historier. Forska, luska, fråga, notera, betrakta bilder, sammanställ - lär dig av andras historier. Låt människor berätta.

Ibland vill man inte, säger någon. Nej, ja, så kan det vara, men kanske vill man ändå att världen - eller bara ens barn och kommande led, ska få veta, ur något perspektiv, hur det har varit, varför och hur vi kan lära oss av det. Vad säger historien om våra rötter och om vår framtid? Hur påverkar den mig? Kan den också påverka andra?

Jag söker berättelser. Jag söker människor som vill berätta om sitt liv, om händelser som har påverkat dem och deras liv. Händelser som har skapat konsekvenser, som har givit  glädje och sorg. Jag söker berättelser, för att jag tycker om människors berättelser. Jag vill se och lära av det som sker, kanske kan andra göra det också. Jag vill skriva, lyssna och skriva. Skriva, lyssna, fundera och skriva. Ja, skriva och fundera över berättelserna som människor delar med mig och andra.

Vill du berätta? Vill du dela din historia? Berättelser kan delas med eller utan namn, med eller utan möjlighet till identifikation. Ja, för offentlighet med namn eller för offentlighet utan namn, för oss andra att få ta del? Jag tänker att det tar tid att dela en berättelse. Jag tänker att det kräver återkommande samtal, möten, för att fånga känslan, orden och tankarna - ja, händelserna som har påverkat. Vill du? Kan du?

- Vad, var, hur - vad ska du göra av berättelserna, frågar någon?
- Det får tiden utvisa, tänker jag. Det spelar roll vilka och hur berättelserna delas med mig, vem som berättar och varför, hur personen tänker kring ett offentliggörande, hur många berättelser som når mig, och så vidare. Berättelser kan förvaras i tystnad, i ett arkiv, på en blogg för framtidens lärdom och forskning eller kanske t o m i en bok. Allt utgår ifrån berättelsen och personen som berättar. Hur mycket den vill och kan, vad den vill och kan. Och i förlängningen, vad jag vill, kan och förmår. Nej, jag kan inte lova hur berättelsen kommer att te sig, om den blir en bloggtext, tidningstext eller bok. Jag kan lova att avidentifiera texten & berättelsen, om så önskas. Jag kan lova att jag gärna vill skriva, lyssna, fundera och skriva.

- Varje människa bär på en historia. Vilken är din?

För mig handlar det om att höra människors berättelser om livet - som är och som har varit - upp och ner, i glädje och i sorg, men det handlar också om att jag tycker om att skriva. Hur påverkar livet oss? Varför blir det som det blir?

Om du vill berätta din historia, så titta in i bokhandeln för ett prat om detta.

Nu ska jag läsa Flyktingar av Viet Thanh Nguyen. Jag tänker mig där att det är människors berättelser, kanske är gemensam nämnare flykt eller att vara flykting. Vad är det, kan man undra? Kan det gälla oss alla?

A.. 

fredag 7 februari 2020

Överlevarna - röster från Förintelsen - Bernt Hermele & Cato Lein


Överlevarna - röster från Förintelsen

Våren 2020 har det gått 75 år sedan andra världskrigets slut och de som kan vittna om Förintelsen blir allt färre. Vi är många som tänker att det är viktigt att lyssna till deras berättelser. Höra deras upplevelser och förstå det som hände, för att det inte ska hända igen. För att vi måste sätta stopp när historien upprepar sig.

Nu, just nu, ökar faktaresistensen i vårt samhälle kraftigt. Just nu är en tid när fasor upprepar sig, när ordkrigen blir något annat än sunt och när resignationen mot ordbruket gör oss avtrubbade. Det är farligt.

För tre år sedan började journalisten och författaren Bernt Hermele och fotografen Cato Lein resa runt för att samla in berättelser från den sista generationen överlevare efter förintelsen. Resultatet blev en viktig och omfattande dokumentation av överlevare av Förintelsen och har publicerats i podcasten Överlevarna. I samband med Förintelsens minnesdag den 27 januari 2020 kom nu även boken med samma namn där Cato Leins svartvita bilder lyser klart bredvid de starka vittnesmålen och familjebilderna.

Överlevarna bygger på 95 berättelser om Förintelsen och är en bok om drömmar och mardrömmar, sammanbrott och livslust.

När jag läser i boken tänker jag att det är så otroligt viktigt att vi lyssnar till dessa berättelser, förstår (om det är möjligt) vad som hände och funderar kring hur det kan undvikas i framtiden.

Främlingsfientlighet, rasism, hat och vrede, utanförskap, vi och dom - skapar fel känslor för våra medmänniskor. Det skapar rädsla för varandra. Mycket av detta undviks, kan undvikas, med kunskap och med samtal. Kunskap om vad som hände och samtal med människor som kommer från något annat än vi själva. Att samtala och försöka förstå den andre parten är intressant, kunskapshöjande och skapar större trygghet i samhället. Ja, mer trygghet inom oss själva också, förstås.

Överlevarna - röster från förintelsen - är en bok att läsa för dig som vill se och förstå hur människor har haft det och har det. Människor som levt i en fasansfull fasa, människor som ännu kan berätta.

Läs, bara läs. Ja, läs.

A..

Böcker till bokvalsbordet för bokcirklarna...

https://bokbloggerskan.blogspot.com/ https://bokbloggerskan.blogspot.com/
https://bokbloggerskan.blogspot.com/ https://bokbloggerskan.blogspot.com/

Vi tar emot begagnade böcker, ja


Vi tar emot fina och välvårdade böcker - för vuxna och för barn - till vår antikvariska bokhandelsdel (i det västra rummet en trappa upp i bokhandeln). Dessa böcker ger fler möjlighet att läsa, ger oss en möjlighet att ta emot en läsande och skrivande praktikant eller skapa en plats för arbetsträning för någon som annars inte kommer ut i arbetslivet. Platsen skapar möjlighet till återbruk av böcker. Återbruk och arbetstillfällen gillas. 

Har du böcker som du inte vill ha kvar i din bokhylla, så tar vi gärna emot dessa (som gåva) - för återbruk, för allas möjlighet till läsning och för människors möjlighet till sysselsättning (t ex arbetsträning eller motsvarande). 

Det gör ont i min själ när böcker slängs. För mig är de ingen förbrukningsvara, så tillvida att de bara kan läsas en gång, utan något som kan gå vidare till någon annan - låta fler glädjas när vi själva är klara.

Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje

A..


Spring, bara spring. Njut, bara njut.


Föreläsning/samtal om långlöpning i bokhandeln den 14 februari kl 1700.
Klicka på bilden för mer information! 



torsdag 6 februari 2020

Årsboken - Sven Olov Karlsson


Vi träffades i butiken för att samtala om en bok vi alla hade läst. Ja, vi bokcirklar. Det är en fröjd - ur många perspektiv.

Någon inleder med att säga att det är svårt att läsa noveller. Någon annan har inte hunnit läsa ordentligt, fara flyktigt, det har liksom inte fäst eller livet har kommit emellan. En tredje och fjärde har läst och samtalet är igång. Vi väljer novell, samtalar, upprörs, undrar, gläds. Även de som har läst lite flyktigt, lyckas rekapitulera sina minnen och deltar aktivt i samtalet. Det fylls på allteftersom. Vi ställer läsningen i relation till oss själva, undrar hur den ena kan passera en text alldeles lätt och den andra blir nästan galen. Vi möter varandra, försöker förstå - både vår läsning och dem vi samlar med. Vi dricker kaffe och äter ljuvlig tilltugg till. Det är svårt att låta bli, även om man kanske borde ibland. Man gör som man själv tycker, eller hur?

Boken var rolig att läsa, säger någon. Rolig? - säger någon annan. DN använder ord som vardaglig och trivial, vilket får någon att undrar hur det egentligen står till med vardagligheterna här i landet.

Vi talar om våld, fattigdom, hemlöshet, psykisk ohälsa, plågsamma minnen för livet och familjevåld. Vi talar om skilsmässor, lyxåk med bensinuppror och familjer som är en smula trasiga. Vi talar om terror, hur människor möts över gränser och hur rasismen växer med andras våldsamheter. Ja, kanske är det vardagligt, men nej, det vill vi (eller jag) inte känna. Jag vill inte vara luttrad, jag vill fortsätta att ifrågasätta, uppröras, säga stopp när galenskapen och vidrigheterna möter oss. Och jag vill gärna, gärna tala om saken.

Tack, ni fantastiska bokcirkelmänniskor, för alla samtal som flödar i gruppen. Bokcirkeln skapar positivt för min hälsa. Den skapar social gemenskap för fler. Ja, den skapar värme mellan människor. Det är en riktig fröjd.

A..





#årsboken #svenolovkarlsson #naturkultur
#enriktigbokhandel#dinlokalabokhandel #roslagensbokhandel
#kulturellasamtal #demokratisamtal #vimåsteprata #bokcirkeln 

söndag 2 februari 2020

Står du i flyttider?

Behöver du flyttkartonger eller bubbelplast? Jag har - for free - och du är välkommen att hämta i bokhandeln. Förvarna när du vill ha´t, är du snäll.

A..


Just nu - kalendernoteringar - i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje!

14 februari 2020 - fredag kl 1700 samtal om upplevelselöpning - Michael Wolhardt berättar.

4 april 2020 - lördag kl 1400 poesi! Mick Saurell - med flera läser poesi.

1 april 2020 - kl 1400; Nyfiken på förlag? Hur blir en bok en bok?

18 april 2020 - lördag kl 1200 boksignering Gunnar Ståhl; Spionen Sidorenko och de ryska bombningarna av Stockholm 1944.

16 maj 2020 - lördag skrivarbussen besöker bokhandeln. Linda - Marie Davidsson; om att skriva, om att bo i en buss och boksignering!
 
 
 
 

lördag 1 februari 2020

Odenplan - Daniel Gustafsson

Odenplan av Daniel Gustafsson - utgiven av Nirstedt/litteratur - blev nominerad till Augustpriset 2019 i kategorin Årets skönlitterära bok. Han fick inte priset, men en nominering är inte fy skam. Det är verkligen inte alla förunnat.

Han glömmer att ge sin son vantarna på morgonen. Men att ta sig till skolan med ett par nya blir svårare än han tänkt. Från den tillfälliga lägenheten rör han sig ut i stadslandskapet vid Odenplan, där de fashionabla, nyrika gatorna måste ge plats även åt det trasiga och bortsållade. Såväl ovan som under jord pågår livet, eller den livsfientliga strävan efter ordning.

Daniel Gustafsson, född 1972, är översättare från engelska och ungerska. Odenplan är hans första roman.

Vi läser nu boken i en av våra bokcirklar, vilket förstås leder till att vi ska tala om den inom kort.

Berättelsen börjar med att pojken kommer hem till pappan. De har inte setts på ett tag. Nu sover han över. Får. Måste. För att mamman behöver vara fri. Det ryms mycket i det, tänker jag. Det ryms många sår redan här. Varför? Vem tar sig rätten att hindra en annan från att träffa sina barn? Och plötsligt kräva att han ska? Hur ser en lägenhet ut? Hur kan och får den se ut om den också ska befolkas av sonen, inte bara av pappan? Krävs det något annat då?

Berättelsen fortsätter när mannen betraktar sin son. Det är stillsamt. Han tänker, förlorar sig i rädsla. Tänker hur han skadat. Författaren beskriver miljön. Jag ser diskhon, hur full den är av odiskat porslin. Jag ser lägenheten, hur spartanskt möblerad den är. Jag tänker kring sonen och pappan, hur de försöker hitta sina roller tillsammans, när de inte fått vara far och son på ett tag. Hur präglar de dem? Vad skulle det göra med mig om jag inte fick vara med mina barn?

Jag tänker kring förlåtelse, hur barn vågar. Kanske för att de måste eller kanske för att de nästan alltid är innerligt lojala med sina föräldrar, även när föräldrarna har missbrukat föräldraförtroendet.

När pappan och sonen sakta vandrar genom staden, nära Odenplan, berättar författaren om känslorna, platserna, tystnaden och människorna. Orden för mig mjukt framåt, som i en långsamt stillsam färd där vi hinner betrakta världen ur något perspektiv. Ja, inte alla eller ens många, men ändå några få. Det är en stillsam berättelse, den hastar inte. Det är skönt att läsa så.

Vi möter människor, yrken, bostäder och nya kvarter. Vi möter tankar, vrede, stillhet och rädsla. Vi möter tomhet och vacker rymd. Vi möter känslor när döden och olyckorna möter dem. Musen i löven frestar sonen, men skrämmer fadern. Olyckan med kvinnan skapar frågor att besvara. Vad har hänt, kommer hon att klara sig?

- Lovar du?
- Jag lovar. Det lovar jag dig.

Kan man lova sina barn något som man inte vet något om? Vad säger det om oss, dig eller mig, som förälder när/om vi gör så? Varför gör vi så? Är det för att trösta eller för att komma undan? Är det omsorg eller är det kanske bara feghet? Eller helt enkelt okunskap om hur vi annars ska hantera situationen, just där, just då, i det ögonblick vi får på oss att svara på frågan?

Han beskriver platserna, besöken på arbetsplatsen och hos läkaren med långsamhetens lov. Han beskriver stegen genom dagen. Känslorna, tankarna och osäkerheten känns. Rädslan känns. Långsamheten känns.

Berättelsen om Thomas, vännen Thomas, skapar eftertanke. Jag hör längtan, eftertänksamheten kring hur relationen såg ut, frågetecknen och undran. Varför blev det egentligen som det blev och varför tyckte han som han tyckte. Hur ser våra relationer ut? Kan vi rå för det som händer, när det plötsligt bara upphör och någon talar eller inte, när vi bara får fundera själva utan tydliggörande svar? Har du haft en vän som plötsligt dragit ett streck och försvunnit? Förstod du varför? Vill man veta? Vad vill man veta? Blev du skadad eller ryckte du bara på axlarna åt händelsen?

Han bufflar sig framåt ibland, kanske för att det råkar sig så. Han krockar, skadar någon, upptäcker att det sker, men avstår eller hinner inte be om ursäkt. Han gör ett mer eller mindre aktivt val, avstår. Hur kan våra enskilda måenden och val påverka andra människor? Är det försumbart att avstå att be om ursäkt eller gör det skillnad för en annan människa? Och vad skulle det göra för skillnad för den som gjort, den som bufflar?

Texten går mellan det som händer, det som stannar och det som fryser till stillhet. Nutid, passerad tid och möjlig framtid ligger nära, vävs in i berättelsen. Jag lär känna honom, lite mer, lite mer. Oroar mig, ser hans ursprung och liv. Undrar hur det ska gå.

Livets händelser skapar eftertanke, eller hur? Så många intryck, så många tankar, så många händelser, så mycket liv. Det skulle nästan kunna vara en hel livstid, men det händer så ofantligt mycket  under en enda dag. Har du tänkt kring hur mycket som händer under en enda dag i ditt liv? Vilka tankar, vilka intryck, vilken ångest, vilken glädje, vilka möten, vilka samtal - med mera - som hänt dig under en enda lång dag? Hur mycket motstånd får en dag bjuda?

Minnen. Föräldraskap. Evigt tjat, som aldrig upphör - och alltid upprör. Oro, olika för alla. Oförmåga att kommunicera, eller att förhålla sig, för allt går så fort. Den respektives, sambons, krav att inte träffa föräldrarna för att de är som de är. Sorgen. Depressionen. Livet. Svårdomen. Tänk, så mycket det ryms. Föräldraskapet, ja, hur innerligt svårt är inte föräldraskapet.

Och, så oändligt stor kärleken till barnen är. Det - den - är störst av allt.

Daniel Gustafsson har skrivit en alldeles fantastisk berättelse, tänker jag. Den skapar många tankar, jag måste lägga bort, lägga ner, plocka upp, vända tanken, väcka mig, få mig att fundera, se platserna och begrunda huvudkaraktärens dag.

Jag njuter i fulla drag av skrapet Odenplan åstadkommer i min hjärna.

A..



Just nu 
- kalendernoteringar - 

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje!

samtal om upplevelselöpning - Michael Wolhardt berättar.
 poesi! Mick Saurell - med flera läser poesi.
 
1 april 2020 - kl 1400; Nyfiken på förlag?
Hur blir en bok en bok?
 
boksignering Gunnar Ståhl; Spionen Sidorenko och de ryska bombningarna av Stockholm 1944.

16 maj 2020 - lördag  
skrivarbussen besöker bokhandeln.
Linda - Marie Davidsson; om att skriva, om att bo i en buss och boksignering!

Entréavgift?
Ja! = Köp valfri bok i bokhandeln. 

Frågor om anmälan och övrig information

Besök butiken, ring 0708 905 731 eller mejla till; info (snabel-a) roslagensbokhandel.se




Vi samarbetar med Sensus Studieförbund
i våra arrangemang i bokhandeln.



#nirstedtlitteratur  #odenplan  #danielgustafsson
#dinlokalabokhandel  #roslagensbokhandel  #enriktigbokhandel
#norrtälje  #visitroslagen 
#bokvalsbordet  #bokcirkeln
#sensusnorrtälje 

Jag drunknar ...

Wallinska gårdarna - 1938 - Norrtälje.

Jag drunknar i böcker, tänker jag. Jag har ingen plats att ställa böckerna på, det är fullt i bokhandelshuset. Jag måste ha ett bord till, så att jag kan lägga böckerna synligt. De är lättare att se, när man ser framsidan på boken än när man ser ryggarna i hyllorna, eller hur? Nåja, det ryms ju snart inte fler bord i lokalen heller, men kanske ett till? Jag tänker att jag försöker, jag pysslar väl på så gott det går.

En kund kommer in i butiken. Går ner till Ryssladan, kommer upp igen, säger;
- håller du på att lägga ner? Det finns ju inga böcker?
Jag undrar i mitt inre var hen haft sina ögon.

Ny kund kommer in i butiken. Går ner till Ryssladan, kommer upp igen, säger;
- gudarns skymning, så mycket böcker du har. Den här vill jag gärna ha.

Ny kund kommer in i butiken Går ner till Ryssladan, kommer upp igen, säger;
- oj, oj, oj. Nej, det här går inte. Jag klarar inte att välja. Du har alldeles för många böcker här.

Ja, jag har alldeles för många böcker i butiken. Kanske kan du hjälpa mig med det? På borden i det inre rummet - i Ryssladan - ligger prisnedsatta böcker. Likaså i roman/deckarhyllorna där - prisnedsatt och glatt.

Välkommen till bokhandeln vid Lilla torget i Norrtälje idag!

A..




Fyrar runt Östersjön - Magnus Rietz


Fyrar runt Östersjön - av Magnus Rietz - är en alldeles ljuvlig bok med bilder av ett stort antal fyrar- med korta beskrivande texter - för färd eller njutning runt Östersjön.

Den här boken är (nog) för stor att få ner i kajaken, men passar sig alldeles utmärkt i segelbåten, motorbåten och/eller hemma i köket vid planeringen av årets turer i Östersjön.

Ja, den här boken ska ni inte vara utan - den är ren magi!

Magnus Rietz har fotograferat och dokumenterat fyrar sedan mitten av 80-talet i över 15 länder. Han har tidigare gjort och medverkat i flera böcker om fyrar och sjömärken.

Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.

Är boken slut i butiken, tar vi gärna hem den på nytt till dig! Den här boken ska du inte vara utan om du gillar båtliv, hav och ljuvlig skärgård.

A..


#fyrarruntöstersjön #magnusrietz #norrtälje
#dinlokalabokhandel #roslagensbokhandel #magi #enriktigbokhandel
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...