Vad är barn- och ungdomslitteratur, egentligen?
Maria Andersson och Elina Drunker skriver i inledningen till sin bok Barnlitteraturanalyser att; "Barnlitteratur handlar om barn, men speglar på olika sätt vuxnas bild av vad barndomen innebär". Det är ur något perspektiv våra - de vuxnas - bild om hur det är att vara barn som styr. Men har vi rätt där eller är vi helt ute och cyklar? Ja, till slut är det författarens värderingar och bild som landar i barnet. Det känns därmed ändå rätt viktigt att vi gillar - eller står ut med - det vi läser för barnen.
Nikolajevas resonerar i Barnbokens byggklossar kring barn och litteratur där många delar ingår. Makt är en intressant aspekt. Vem har makten att styra vad barnen har att läsa? Vad - eller vem - är ett barn och hur definierar vi lämplig ålder när vi försöker lotsa en bok till en viss ålder? Om författaren skriver kring barnens hemligheter så får man fundera kring varifrån vederbörande har fått dessa; har barnen berättat eller har författaren hittat på för sig själv utifrån sin egen tankevärld? Nikolajevas talar om vuxna som norm och barnen som avvikelsen - och då är frågan hur litteraturen blir när det är de vuxna som skriver. Är det barnens värld, utifrån barnens perspektiv, som råder i boken?
I Barnboken i samhället - Lena Kåreland - resoneras kring vad som är en barnbok. Kåreland talar t ex om att det finns böcker som tidigare betraktats som barnböcker senare ges ut som vuxenböcker eller vice versa. Många böcker omarbetas över tid för att passa nya marknader, tiderna förändras, barn och vuxna möter nya frågor och läser därmed också olika. Ett enkelt sätt att definiera en barnbok är att acceptera förlagets åldersbeskrivning - men är det helt säkert att de har rätt? I handeln finns det t ex fantasy-böcker som är åldersklassificerade till 9-12 år eller 12-15 som många vuxna uppskattar att läsa. Kanske skulle bokhandeln vinna på att placera dessa böcker i en fantasy-hylla istället för i en åldershylla. Kanske ska de göra både och för att fånga båda grupperna? De uppskattas uppenbart av fler än bara den angivna åldergruppen.
Kåreland resonerar också kring en tidigare uppfattning i samhället där barnet är som oskrivet blad & att det är, var, uppfostrarens uppgift att fylla bladet med de kunskaper som behövdes. Barnboken var då en väg. Jag tänker att den är det nu också, tillsammans med så mycket annat, förstås. Barnboken presenterar, bjuder in till, viktig kunskap, men också lek och som ett sätt att skapa fantasi.
I bokhandeln är det ofta far- och morföräldrar som väljer böckerna. Det kommer förstås också jag att göra när mitt/mina barnbarn har åldern inne för detta. Jag upplever att far- och morföräldrarna ofta väljer väldigt noga. De läser, begrundar, funderar och tar uppgiften på allvar. Men är de - eller kanske vi - verkligen kompetenta uppgiften, i den förändrade tiden som råder från våra ungdoms dagar, med alla år som har förflutit sedan vi tänkte kring barnböcker. Det är ju trots allt en annan tid nu än när vi (far- och morföräldrarna) var unga, hade små barn och tänkte i småbarnsbanorna. Kanske är vi kvar i det som rådde då, kanske har vi inte hängt med i alla utvecklingsspår? Påverkar detta våra val? Ja, ibland kommer föräldrar också, men den förstnämnda kategorien är onekligen vanligast i butiken. Har far- och morföräldrar andra värderingar än föräldrarna? Spelar det roll när vi tänker kring vilka barnböcker vi - som den som köper bok - gillar? Kan våra val skada barnen?
Ja, böckerna ingår i fostran, eller hur? Vad vi ger dem lär påverka. Våra samtal, våra instick och deras reflektioner från läsning och lyssnande är viktiga att väva samman.
Vi och barnen. Barnen och vi. I ett evigt samspel tillsammans. För att lära av varandra. Inte bara barnen, alltså. Vi behöver lära oss också.
A..
Böcker är livsnödvändigt. Njutningsfullt. Allvarligt. Och fantastiskt. Här skriver vi om böcker. Vi skriver om fantastiska, njutningsfulla, allvarliga eller humorfyllda böcker. Sådana som gör dagen till en riktigt bra dag. Från tid till annan kan det också skrivas om författare. Vad vore böcker utan de fantastiska författarna?
torsdag 31 januari 2019
Zozo & hunden - Garp & Graaf
Zozo & hunden
Elina Garp & Moa Graaf
Olika förlag
2019
Isbn 978 91 88613 349
Boken har ett litet format. Den är för de små barnen, 0-3 år. Den innehåller huvudsakligen bilder men också lite text. Med betoning på lite text, ja, inte mer än 3-6 ord per uppslag.
Garp håller sig till texten och Graaf illustrerar.
Bilderna är färgglada, möjligheten för barnet - Zozo - är stora att utforska platser de finns på. hen får utforska själv, tillsammans med hunden som är med i leken. Zozo smakar, känner, luktar, pillar och fastnar. Snart finns hjälpen av en vuxen strax intill.
Zozo & hunden utforskar omgivningarna, busar och leker. De är tillsammans i leken, utforskar tillsammans. Som goda kompisar. Det är uppenbart att de gillar varandra.
Jag tänker att sagan kan återkopplas till barnens verkliga lek. Hur leker flickan eller pojken, som den vuxne här läser för, när hen leker ute? Hopp och skutt, smaka och gegga, känna och undra? Ja, det finns mycket i naturen i bilderna som kan återkopplas till barnen bus i leken, tänker jag. Det kan bli fina samtal med barnen, eller hur?
Olika förlag tänker till. När du har läst boken med ditt barn får du gärna berätta hur du tänker att förlaget, författaren och illustratören tänkt. Ja, det vore skoj att veta hur du och barnet som du läst för tänkte.
A..
tisdag 29 januari 2019
1000 frågor om skärgården
Det är genom kunderna vi uppmärksammas på många av de fantastiska böckerna, spelen, kartorna och historierna. En kund kom in i butiken och beställde 1000 frågor om skärgården. Det är ett frågespel, gjort av Jeppe Wikström, fotograf och skärgårdsälskare om jag tolkat honom rätt. Jag vill också tolka honom som väldigt kunnig inom området. Skärgård, alltså. Det visar sig väl i denna bok, som alltså är ett spel.
I boken hittas 1000 frågor om skärgården, ja, däri ingår allt som hör skärgården till. Som natur, miljö, djur, hav, fiske, vattenfarkoster, knopar, riktning och väderstreck - ja, och en himla massa annat. Detta är frågor för kvällskvistens bleke och frukostens nyvilade hjärna. Detta är glädjeskoj, kunskap och kanske också tävling mellan skärgårdsfolkets olika båtar eller öar.
Ja, den är nästan oumbärlig för den som älskar skärgården. Den innehåller helt enkelt väldigt mycket kunskap och kan skapa förutsättningar för väldigt mycket skoj.
Är du redan en skärgårdsälskare eller jobbar på att bli, så titta in i bokhandeln för ditt exemplar!
Råkar den vara slut, så tar vi förstås hem den till dig igen!
Den är fantastisk!
A..
fredag 25 januari 2019
Alfons Åberg (Barnlitteraturanalyser)
Barnlitteraturanalyser.
2008.
Maria Andersson & Elina Druker (red).
Maria Andersson & Elina Druker (red).
- "För vems barndom gestaltar egentligen barnlitteraturen? För ur vems synvinkel beskrivs den?", skriver redaktörerna av Barnlitteraturanalyser i inledningen, när de talar om sin ambition att lyfta fram något av den mångfald av barn och barndomar som finns i barnlitteraturen. Jag tänker att det är en viktig fråga att ställa sig; ja, för vem och ur vems/vilken synvikel skrivs det. Vem har makten över tanken och ordet? Vem vet bäst?
Kristin Hallberg har begrundat Alfons-berättelserna i det inledande kapitlet i boken. Hon har hittat stråken och finesserna, vridit och vänt på dem och begrundat. Det är många berättelser. Alfons har funnits länge och är en uppskattad figur.
När jag läser Hallbergs text tänker jag kring igenkänning. Gunilla Bergströms Alfons går på igenkänning där samma kläder och rekvisita finns i berättelserna. Igenkänning ger trygghet, eller hur?
Jag uppfattar av Hallbergs beskrivning - och utan att ha Alfonsböcker framför mig - att killar har killkläder, tjejer har tjejkläder och att killar part leker med bilar och traktorer och tjejer med dockor och annat "tjejigt". Väl uppdelat i (tidigare) traditionellt kill och tjej, alltså. I dagens läge kanske detta bör/kan leda till samtal om genusfrågor i läsningen med barnen. Eller få oss vuxna/äldre att tänka längre än kort. För visst är det så att vi är trögomvända i våra strukturer?
Kapitlet om Alfons Åberg och Hallbergs text kring Bergströms (författarens) verk för mina tankar till att böckernas budskap är viktigt att syna och reflektera över. Jag bör nog tänka mer i de termerna framöver, för ännu bättre böcker i bokhandeln. Vilka signaler sänder författaren när Alfons alltid har samma kläder på sig, när mamman är borta eller om pappan alltid har en pipa och en tidning inom räckhåll. Eller när man talar om att en tjej inte är en tjej, när killarna retar för att man leker med tjejer. Hur har hon tänkt och hur uppfattar läsaren signalen? Möts de på samma våglängd, läsaren och författaren? Har läsaren samma värderingar som författaren? Hur påverkar läsarens värderingar (som kanske inte är lika som författarens) samtalet med barnet?
Är Alfons Åberg fortfarande bra läsning för våra barn? Vad säger du, som vuxen? Vad säger barnet som läser eller lyssnar?
A..
Kapitlet om Alfons Åberg och Hallbergs text kring Bergströms (författarens) verk för mina tankar till att böckernas budskap är viktigt att syna och reflektera över. Jag bör nog tänka mer i de termerna framöver, för ännu bättre böcker i bokhandeln. Vilka signaler sänder författaren när Alfons alltid har samma kläder på sig, när mamman är borta eller om pappan alltid har en pipa och en tidning inom räckhåll. Eller när man talar om att en tjej inte är en tjej, när killarna retar för att man leker med tjejer. Hur har hon tänkt och hur uppfattar läsaren signalen? Möts de på samma våglängd, läsaren och författaren? Har läsaren samma värderingar som författaren? Hur påverkar läsarens värderingar (som kanske inte är lika som författarens) samtalet med barnet?
Är Alfons Åberg fortfarande bra läsning för våra barn? Vad säger du, som vuxen? Vad säger barnet som läser eller lyssnar?
A..
Om att förlora någon...
Hur är det att förlora någon? Hur är det att inse att det är på gång, men inte vilja se? Hur tänker vi när det händer?
Sju minuter över midnatt- Patrick Ness är en ungdomsbok på temat att förlora en närstående, att hantera situationen och förstå vad som händer. Vad säger mardrömmarna och hur behöver jag förhålla mig till dem och det som händer i livet? (9-12 år)
Hejdå Storbjörn är en barnbok, som handlar om att förlora en vän. Hur tar vi farväl av någon? (3-6 år)
På detta tema hittar vi också Ulf Starks bok Rymlingarna, som gavs ut strax före jul 2018. En fin bok om en farfar och hans barnbarn som gör viktiga saker tillsammans innan det är dags för farfadern att lämna jordelivet. Det finns många samtalsfrågor i den boken. (6-9 år)
Till morfar om du blir hungrig av Nicolas Jändel och Helena Willis handlar om en liten grabb som har förlorat sin morfar. Han är ledsen men lär sig så småningom att förstå och att kunna leva vidare i glädje fast han ändå är ledsen att ha förlorat sin morfar. (6-9 år)
Ja, det finns många tänkvärda böcker som man kan läsa själv eller tillsammans med någon annan.
A..
torsdag 24 januari 2019
Mumin - Det snöar i Mumindalen
Det snöar i Mumindalen är en finstämd berättelse om Mumintrollets sorg när vintern närmar sig Mumindalen och hans älskade vän Snusmumriken ska ge sig av söderut. Kommer Snusmumriken att sakna trollet lika mycket som han saknar Snusmumriken? Detta är en bilderbok med originalbilder av Tove Jansson.
Alfabeta förlag.
(3-6 år)
Mumingänget är något särskilt, eller hur?
Den här berättelsen handlar om vänskap. Om hur Mumintrollet är väldigt, väldigt ledsen för att Snusmumriken åker söderut när vintern kommer. Mumintrollet undrar om hans vän saknar honom, om känslan är samma/lika som han har själv.
Han får svar på sin fråga, han blir tröstad och känner sig väl till mods innan historien är över. Den obehagliga känsla han hade i början av berättelsen rinner av honom, saker faller på sin plats och allt blir bra till slut.
Visst ska man berätta för sina vänner hur mycket man tycker om dem? Visst ska man visa så att man förstår? Ja, det gör man i den här berättelsen. Man förklarar för den som är ledsen att det kommer att bli bra, att det kommer att ordna sig och den som farit sin kos har berättat att han kommer tillbaka.
Ja, visst mår vi bättre när vi har fått berättat för oss att det kommer att bli bra, att det kommer att ordna sig? Ja, det gör Mumintrollet här, i den här berättelsen som också har flera riktigt fina bilder av den fantastiska Muminfamiljen och deras vänner.
Boken finns i hyllan för bilderböcker längst in i butikens sydöstra hörn - och passar till de små människorna i åldersgruppen 3-6 år.
A..
onsdag 23 januari 2019
Berättelsen om det osynliga barnet - Tove Jansson
Berättelsen om det osynliga barnet - Tove Jansson.
Berättelsen handlar om muminfamiljen som får ta hand om en liten person som har behandlats illa där hon tidigare varit. Ninni, som personen heter, är osynlig. Hon kommer inte att bli synlig igen förrän hon är trygg i den situation hon befinner sig i. Värme, omsorg, glädje och trygghet är viktiga ting i våra liv. När vi blir osynliggjorda, eller gör oss själva osynliga, förlorar vi en stor del av livet. Det är viktigt att vi är trygga i livet, att vi behandlas väl av vår omgivning. Hur kan vi annars bli människor med hela vår potential?
En sådan berättelse i en barnbok skapar möjlighet för samtal mellan barnet och den vuxne. Hur gör vi för att se andra människor, inte vara arga och hårda mot dem? Hur gör vi för att själva stå emot osynliggöranden från andra, ta den plats vi behöver utan att ta kraft och glädje från andra? Ja, hur gör vi för att bäst ge utrymme för oss själva och andra - för att kunna vara människor som mår väl?
Vi lever i ett samspel tillsammans, med alla våra olika personligheter - där vi har ett ömsesidigt ansvar för varandra, eller hur? Lilla Ninni blev slutligen synlig när hon fick - eller tog sig - en livsavgörande uppgift. Att rädda livet på någon man bryr sig om är en viktig uppgift, eller hur? Då tål man att synas. Då ska man synas. Det gör Ninni.
Jag tycker om berättelsen. Jag tycker om den lilla Ninni som är tyst, men gör och försöker komma tillbaka till livet. Jag tycker om Lilla My, som ju är en skarp och tvär figur. Jag tycker om Muminmamman och Muminpappan som tar hand om Ninni och gör sitt allra bästa för att det ska bli bra omkring henne. De har vänlighet och omsorg i sitt sikte, utifrån sina personligheter men med en gemensam vilja. Vänlighet ger onekligen resultat.
Berättelsen om det osynliga barnet tål att talas med ett barn om - ja, ur många perspektiv. Vad säger barnet, om vi lyssnar på deras ord först? Hur tänkte vi när vi läste? Kan vi se från barnets håll, som de uppfattar historien? Boken tål också att tänkas kring av oss vuxna. Vem vill osynliggöra någon annan? Varför? Och vem vill bli osynliggjord? Vill man vara osynlig själv?
Hur vill vi att våra barnböcker ska vara? Ska de vara lättsamt roliga eller ska de berätta något som vi också kan fundera över i våra fortsatta liv?
A..
Berättelsen handlar om muminfamiljen som får ta hand om en liten person som har behandlats illa där hon tidigare varit. Ninni, som personen heter, är osynlig. Hon kommer inte att bli synlig igen förrän hon är trygg i den situation hon befinner sig i. Värme, omsorg, glädje och trygghet är viktiga ting i våra liv. När vi blir osynliggjorda, eller gör oss själva osynliga, förlorar vi en stor del av livet. Det är viktigt att vi är trygga i livet, att vi behandlas väl av vår omgivning. Hur kan vi annars bli människor med hela vår potential?
En sådan berättelse i en barnbok skapar möjlighet för samtal mellan barnet och den vuxne. Hur gör vi för att se andra människor, inte vara arga och hårda mot dem? Hur gör vi för att själva stå emot osynliggöranden från andra, ta den plats vi behöver utan att ta kraft och glädje från andra? Ja, hur gör vi för att bäst ge utrymme för oss själva och andra - för att kunna vara människor som mår väl?
Vi lever i ett samspel tillsammans, med alla våra olika personligheter - där vi har ett ömsesidigt ansvar för varandra, eller hur? Lilla Ninni blev slutligen synlig när hon fick - eller tog sig - en livsavgörande uppgift. Att rädda livet på någon man bryr sig om är en viktig uppgift, eller hur? Då tål man att synas. Då ska man synas. Det gör Ninni.
Jag tycker om berättelsen. Jag tycker om den lilla Ninni som är tyst, men gör och försöker komma tillbaka till livet. Jag tycker om Lilla My, som ju är en skarp och tvär figur. Jag tycker om Muminmamman och Muminpappan som tar hand om Ninni och gör sitt allra bästa för att det ska bli bra omkring henne. De har vänlighet och omsorg i sitt sikte, utifrån sina personligheter men med en gemensam vilja. Vänlighet ger onekligen resultat.
Berättelsen om det osynliga barnet tål att talas med ett barn om - ja, ur många perspektiv. Vad säger barnet, om vi lyssnar på deras ord först? Hur tänkte vi när vi läste? Kan vi se från barnets håll, som de uppfattar historien? Boken tål också att tänkas kring av oss vuxna. Vem vill osynliggöra någon annan? Varför? Och vem vill bli osynliggjord? Vill man vara osynlig själv?
Hur vill vi att våra barnböcker ska vara? Ska de vara lättsamt roliga eller ska de berätta något som vi också kan fundera över i våra fortsatta liv?
A..
Vill du tala om boken i en grupp?
Här finns tankar kring detta!
Wikipedia om boken!
måndag 21 januari 2019
Själarnas ö av Johanna Holmström
Själarnas ö
Johanna Holmström
Norstedts förlag
2017
Isbn 9789113080567
År 1891 dränker Kristina Andersson sina två barn. Sedan ror hon hem. Straffet blir att tillbringa större delen av sitt återstående liv på mentalsjukhuset på Själö i det yttersta finska havsbandet.
Fyrtio år senare är den femtonåriga Elli Curtén indragen i en vansinneskarusell som övergått i kidnappning och flykt undan rättvisan.
När Elli fångats in placeras hon på Själö, där tiden tycks ha stått stilla. Sjuksystern Sigrid blir länken mellan den åldrande Kristina och den unga Elli, det gamla och det nya - samtidigt som krigets orosmoln svävar över Europa.
Johanna Holmströms roman bygger på verkliga händelser och är en berättelse om moderskap och priset som kvinnor betalar för sin svaghet, längtan, kärlek, sorg och vänskap.
Romanen belyser mentalvården vid sekelskiftet och därefter, här hur den tedde sig för några kvinnor. Vi alla är, i något mått, offer för livets omständigheter. Då, i tiden kring sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, var det inte nådigt nästan ur något perspektiv. Berättelsen känns långt in i själen. Orättvisa, övergrepp och hela livs instängdhet under omständigheter som ter sig alldeles absurda.
Jag tänker kring föräldraskapet och ens barn. Hur lätt eller svårt är det att vara barn och beroende av sina föräldrar, båda rent materiellt men också känslomässigt livet igenom. Vi har band som inte går att lossa, som vi måste hålla i, vårda eller ändå arbeta för att lossa i oss själva. För att det inte går på annat sätt. Föräldraskapet går i flera riktningar. Vi är föräldrar, men är också bundna till våra föräldrar. Vi är det, vare sig vi vill eller inte. Det påverkar livet.
Psykisk ohälsa påverkar också livet. Några har det med sig. Några har drabbats genom livet och några har fått det genom släktskap med tidigare led. Arv och miljö präglar oss, det ena mer ibland och det andra ibland.
Själarnas ö är högst intressant läsning. Viktig, eftersom det känns viktigt att känna till hur det har varit och att det präglar oss. Personerna i berättelsen må vara fiktiva, men visst finns det sådana som har haft det just så.
Själarnas ö har snurrat och surrat en del i vår bokhandel. Det är flera bokcirklar utanför bokhandeln som har läst denna bok. Bokhandlerskan har också läst den. Den gjorde ont, men är verkligen läsvärd.
Vi har den just nu i pocketformat i bokhandeln. Eftersom det är en riktigt läsvärd bok försöker vi ta hem den igen om den tar slut.
Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.
A..
söndag 20 januari 2019
Geniet från Breslau av Lena Einhorn
Geniet från Breslau
Lena Einhorn
Natur & Kultur, 2018
Romanen Geniet från Breslau är en berättelse om en dramatisk kärlekshistoria mellan kemisterna Fritz Haber och Clara Immerwahr, och den turbulenta tid de levde i, den tid som ledde fram till första världskriget. Vi läser boken just nu i en av bokhandelns bokcirklar.
Lena Einhorn tilldelas Delblancpriset 2019.
Juryns motivering står att läsa på Trosa kommuns hemsida:
”Delblancpriset 2019 tilldelas Lena Einhorn
som via skilda konstnärliga uttrycksformer,
i fiktion och fakta, med humanistisk lidelse
levandegör kända och okända människoöden
som aktualiserar skarpa frågor om livsval,
engagemang och förmågan att stå det onda
emot.”
Delblancpriset delas ut vartannat år och instiftades till minne av författaren Sven Delblanc. Prisutdelning sker i maj i Trosa.
Lena Einhorn fick Augustpriset 2005 för Ninas resa, en Guldbagge 2005, Mai Zetterling-stipendiet 2006 och Pocketpriset 2007 för Ninas resa.
Geniet från Breslau har nu nominerats till Sveriges Radios Romanpris 2019. Vinnaren utses av en lyssnarjury, och priset delas ut den 12 april 2019 vid P1:s litteraturgala i Växjö. Lena Einhorn - Geniet från Breslau - är nominerad tillsammans med - Lugnet av Thomas Bannerhed, Allting växer av Lyra Koli och Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg.
A..
Boksignering i bokhandeln 16 februari 2019
Tom Sölvberg har skrivit Nalle och Sture i Rom och Nalle är sjuk. Tom Sölvberg är nu aktuell med en ny barnbok och kommer till bokhandeln för att prata om och signera denna.
Vill du tala med barnboksförfattaren och köpa en signerad bok?
Välkommen då till bokhandeln!
När; lördag 16 februari 2019 kl 11-14
Var; Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.
Föranmälan; nej - du är välkommen att titta in och tala med författaren när det passar dig under den tid han är i butiken.
Vi samarbetar med Sensus studieförbund i de arrangemang som genomförs i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje |
lördag 19 januari 2019
Att skriva
Att skriva är nödvändigt, ja, åtminstone att det finns människor som gör detta. Alla behöver ju inte vara fulländade skribenter eller författare, men det är förundrande vackert när det händer, att några är det och att de kan.
Nu är det dags att starta en skrivarcirkel i bokhandeln. Vi tänker oss att vi är 5-7 personer i gruppen, att vi skriver utifrån en gemensam uppgift - en ny uppgift vid varje möte - och att vi därefter samtalar om det vi har skrivit. Ja, vi upptäcker andras texter och diskuterar hur vi kan göra texter annorlunda, bättre eller om de rent av är fullständigt fulländande redan vid första försöket.
En uppgift skulle kunna vara att skriva utifrån en bild som finns i DNs pappersupplaga den 19 januari 2019. Bilden är fotograferad av Roger Turesson och föreställer Stefan Löfven (med flera) i glad skepnad och Jonas Sjöstedt med en relativt bister min.; vad ser du i bilden? Om du skulle skriva en berättelse om bilden - på ca en A4-sida - vad skulle du skriva då?
För att bli en duktig skribent är ett av tricken vara att läsa mycket, ja, läsa andras artiklar eller böcker och fundera kring dessa. Skrivandets konst lär vi oss alltså genom att läsa och skriva - och att tala om detta. En uppgift i cirkeln kan därför vara att läsa böcker och skriva reflektioner och recensioner om dessa. För att sedan tala om det vi har skrivit när vi möts.
Det du skriver kan komma att publiceras på bokhandelns blogg - men bara om du själv vill och är bekväm med detta. Skribenten avgör!
Hur ofta träffas vi? Ja, vad sägs om två gånger per månad? Alltså en gång varannan vecka. Vilken veckodag gruppen träffas bestäms när vi möts vid första tillfället. När; ca kl 1600-1800.
Kostnaden? Ja, cirkel är förenad med en kostnad som innebär att du köper ett bestämt antal böcker/månad (räknat i kronor) i bokhandeln. Vilka böcker du köper bestämmer du sedan själv.
Ja, visst fikar vi väl när vi talar i gruppen? Bokhandeln står för kaffe/te och gruppen roterar uppgiften om tilltugg.
Det är alltså dags för en skrivarcirkel i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.
Vill du vara med, så titta in i bokhandeln med din anmälan. Vi startar när vi är 5-7 personer på anmälningslistan! Vi nås också på mail; info 😊 roslagensbokhandel.se eller tfn 0708 905 731.
Anette Grinde
Vi samarbetar med Sensus Studieförbund i våra arrangemang i bokhandeln. |
Sveriges Radios romanpris 2019
De fyra svenska titlar som nominerats till Sveriges Radios romanpris 2019 är;
- Lugnet av Thomas Bannerhed,
- Geniet från Breslau av Lena Einhorn,
- Allting växer av Lyra Koli och
- Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg.
Hittills har vi läst Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg i några av våra bokcirklar. Just nu läser en av grupperna Geniet från Breslau av Lena Einhorn. Kanske kommer vi också att läsa Lugnet och/eller Allting växer, så småningom.
2018 års nomineringar till Sveriges Radios romanpris var;
- Sidonie & Nathalie: från Limhamn till Lofoten av Sigrid Combüchen,
- Broder av Aleksander Motturi,
- Doften av en man av Agneta Pleijel och
- Just nu är jag här av Isabelle Ståhl.
Vinnare 2018 blev Broder av Aleksander Motturi
A..
- Lugnet av Thomas Bannerhed,
- Geniet från Breslau av Lena Einhorn,
- Allting växer av Lyra Koli och
- Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg.
Hittills har vi läst Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg i några av våra bokcirklar. Just nu läser en av grupperna Geniet från Breslau av Lena Einhorn. Kanske kommer vi också att läsa Lugnet och/eller Allting växer, så småningom.
2018 års nomineringar till Sveriges Radios romanpris var;
- Sidonie & Nathalie: från Limhamn till Lofoten av Sigrid Combüchen,
- Broder av Aleksander Motturi,
- Doften av en man av Agneta Pleijel och
- Just nu är jag här av Isabelle Ståhl.
Vinnare 2018 blev Broder av Aleksander Motturi
A..
fredag 18 januari 2019
Förslag på diskussionsfrågor till bokcirkeln...
Förslag på diskussionsfrågor till bokcirkeln i bokhandeln.
Hur uppfattar du de olika karaktärerna i boken? Vilka egenskaper har de? Hur lyckas författaren med sin beskrivning av de olika karaktärerna? Känns de som någon du har mött i ditt liv?
Känner du igen dig i någon av personerna i boken? Kan du förstå någon särskilt väl? Är det någon som du inte förstår alls?
Har boken ett speciellt bakomliggande tema? Hur är språket i boken? Är den lättläst – språkmässigt?
Hur upplever du miljöbeskrivningarna och händelseutvecklingen? Är den lättläst - kopplat till händelseutvecklingen - eller finns det komplicerade skeenden som inte hänger ihop? Saknar du något i miljöbeskrivningarna eller beskrivningarna av människorna? Kan du se miljöerna och personerna framför dig?
Blev du arg, ledsen, glad eller rädd - eller vilka känslor drabbade dig när du läste boken?
Har boken legat kvar i din tankevärld efter att du har läst den klart? Har den skapat frågor inom dig eller diskussioner med andra under tiden du läste den eller under veckorna efter du läst den?
Vilka spår sätter boken hos dig? Är detta en bok som du gärna delar med dig av andra till? Lånar du ut boken? Eller rekommenderar den till någon särskild? Krävs det någon särskild instruktion för att läsa boken?
Hur har dina tankar vandrat iväg från boken under läsningens eller samtalets gång? Vad har du associerat till i dina tankar om boken?
Vi läser boken var för sig och möts sedan för samtal om hur vi har upplevt boken och om/hur den har påverkat oss. Var och en bidrar utifrån sitt eget perspektiv, ja, med sina egna tankar och upplevelser.
Vi är ca 5-7 personer/bokcirkelgrupp i bokhandeln och läser i huvudsak nyutkomna romaner. På sikt är tanken att vi också ska läsa biografier eller faktaböcker. Vi läser gärna romaner som har något skavande i sig, som vi gärna kan tycka olika om i gruppen. Det är ju en del av olikheterna i våra tankar som gör att vi lär oss mer av vår läsning, eller hur?
Anmäl dig till en cirkel i bokhandeln 1) på plats i butiken, 2) telefon 0708 905 731 (den fasta telefonen 0176-19970 är just nu ur funktion) eller genom 3) info 😉 roslagensbokhandel.se
mail till;
Anette Grinde
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje
Följ oss gärna på våra andra digitala platser; facebook och instagram.
Vi samarbetar med Sensus studieförbund Norrtälje i våra bokcirklar och bokprat. |
torsdag 17 januari 2019
Bokprat - Anders Larsson - Skymning i folkhemmet - 19 januari 2019 kl 1400
Skymning i folkhemmet
Anders Larsson
2018
Recito förlag
Bokprat och signering i bokhandeln!
Författaren Anders Larsson läser…ur ”Skymning i folkhemmet” och samtalar om händelser i dåtiden.
Hur såg läget i landet ut när statsministern från Lejonbacken blickade ut över Helgeandsholmen och riksdagshuset fredagen den 17 maj 1940? Karl Gerhard spelar revy och ”Den ökända hästen från Troja” förbjuds av statsmakterna. Och vad hände på Karin Rosengrens födelsedag den 10 februari?
När; lördag 19 januari 2019
Tid; 1400-1500
Var; Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje
Föranmälan? Ja, tack!
Mail; Info @ Roslagensbokhandel.se
Tfn; 0708 905 731
eller genom att titta in i bokhandeln och berätta att du gärna vill komma!
Entreavgift?
Som entré ser vi gärna att du köper en bok i bokhandeln, förstås. 😊
Vi samarbetar med Sensus studieförbund vid genomförande av bokcirklar, bokprat och andra aktiviteter i bokhandeln. |
tisdag 15 januari 2019
Sju minuter över midnatt - Patrick Ness
Sju minuter över midnatt
Patrick Ness
Sju minuter över midnatt vaknar trettonårige Conor av att ett monster står utanför hans fönster och ropar hans namn. Men det är inte det monster Conor väntat sig monstret från hans mardrömmar, mardrömmarna han haft varje natt sedan hans mamma påbörjade sin behandling på sjukhuset. Monstret i trädgården är annorlunda. Det är uråldrigt. Och vilt. Det har tre berättelser att berätta för Conor. Men det vill ha något fruktansvärt och hemskt i utbyte. Det vill ha sanningen.
Detta är en fin, men jobbig berättelse. Den handlar om att själv se, men också om att bli sedd. Hur kan man själv se och förstå vad som händer omkring en, när ingen försöker eller lyckas berätta det för en? Kan man ens det som vuxen? Om inte, hur ska man då klara det som barn?
Berättelsen byggs upp allteftersom. Det är först alldeles i slutet som huvudpersonen förstår vad som händer och också jag, som läsare. Det finns många delar i berättelsen. Hur är det att vara osynlig i livet, att inte bli sedd och samtalad med? Varför blir man det? Vem åstadkommer osynligheten? Eller kanske vad? Vems ansvar är det att det inte händer? Och hur kommer man ur det? Det är frågor som man kan fundera kring, både i läsningen men också i samtal med oss själva och varandra.
Andra frågor är t ex vänskap, ensamhet och sorg - och mardrömmar - hur hanterar vi dessa? Hör drömmar ihop med livet? Hur påverkas vi av dem? Varför har vi mardrömmar? Är det en del av vårt liv, det undermedvetna eller medvetna, som arbetar tillsammans med oss, eller kanske mot oss, när vi sover? Är det våra rädslor som visar sig i drömmarna, som vi gör klokt i att fundera kring och bearbeta mer under vår vakna tid?
Ta hjälp. Tala med varandra. Lyssna till andra. Fråga. Våga vara modig och berätta om din rädsla. Ja, det finns många budskap i denna bok.
Detta är en fin ungdomsbok, angiven som lämplig för barn i åldern 9-12 år. Ja, äldre barn & ungdomar också, liksom för vuxna. Kanske ska den läsas av någon som förlorat eller riskerar att förlora en kär familjemedlem. Eller kanske någon som har en kompis som gjort detta. Eller kanske någon som på annat sätt har mardrömmar, sorg eller ångest lurande i kanten av livet.
En fin bok om en svår situation. Tänkvärd.
A..
Trollmor - Sara Gimbergsson
Trollmor
Sara Gimbergsson
Eriksson & Lindgren
Jag tänker att det var när mina barn var små som vi sjöng om Trollmor och de elva små trollen. Men, det skulle nästan kunna vara redan när jag var liten. Det känns nästan som om sången om trollen sitter i kroppsminnet.
Sagoboken om Trollmor bygger på den vackra sången om Trollmors vaggsång. Sagoboken berättar om trollmor som är ute och letar efter alla de små trollbarnen. En efter en återfinns, som i en räknesaga där vi till slut räknar till elva trollbarn. Väl hemma igen läggs de till sängs och trollmor sjunger den vackraste sången för de små trollen som så småningom somnar tillsammans i den stora sängen.
När trollmor letar efter alla små trollbarnen i skogen finns de på olika ställen. Någon är lite illa ute, någon leker, någon ligger och vilar, men alla verkar finns sig väl i den stora skogen och ingen har hamnat riktigt illa till. Det går helt enkelt väl för alla trollen i den fina lilla barnsagan.
Illustrationerna är fina, med många detaljer och färger. Både text och bild är helt enkelt en fröjd.
Boken är begagnad och finns därför i antikvariatet (i rummet längst västerut - mot torget - på övervåningen i den södra av de Wallinska gårdarna).
A..
måndag 14 januari 2019
Paketlandet - Cecilia Forss & Anna Ileby
Paketlandet
Cecilia Forss & Anna Ileby
2018
Kabrak, plingeling, fjong! Så låter det när brevbäraren Petra Perssons cykel välter ner i diket, precis utanför skolgården. Det är egentligen inget ovanligt, det händer ganska ofta. Petra tycker nämligen inte om barn hon är livrädd för dem! Därför blundar hon när hon cyklar förbi just den här skolan. Det brukar sluta med att hon tappar balansen och sen får kräla runt i diket och samla ihop alla brev och paket innan hon kan cykla iväg igen.
Fast en dag händer något som är ovanligt. Petra missar att få med sig ett viktigt paket som hon tappar i diket utanför skolan, och Casper hittar det. Casper som går i tvåan och är just det, ett barn! Hur ska Petra få tillbaka sitt paket?
2017 debuterade skådespelerskan Cecilia Forss och illustratören Anna Ileby med boken Fislandet , som direkt hamnade på näthandelns topplistor. Nu är duon tillbaka med den fristående uppföljaren Paketlandet en lika varm och skruvad berättelse som lär få det mest läsovilliga barn att vilja sträckläsa!
Ja, men just så. Den här boken är udda och rolig. Skruvad, ja, men något att tänka kring. Den är förstås lite julig, men kan helt klart läsas året runt. Det handlar om rädslor, hur barnen är och hur en vuxen kan vara rädd för barn fast det alls inte är nödvändigt. Eftersom man skapar sina egna rädslor, så kanske man kan göra sig av med dem själv också. Ja, det är rätt tydligt att man kan.
En himla fin bok för barn i 6-9 årsåldern.
A..
Little fires everyehere - Celeste Ng
Little fires everywhere (Små eldar överallt) - Celeste Ng - berättar om livet i en stad i USA, där några har det innerligt väl förspänt och andra inte. Den berättar om skillnader, möjligheter och om livet som inte är nådigt heller mot de som har gott om pengar. De möter livet ur andra perspektiv, där pengar inte förändrar läget.
Livet är en utmaning oavsett hur vi har klivit in i det. Det är människorna och händelserna som gör skillnad, ja, och hur vi förmår hantera dessa genom livet.
Det här är en roman om kärlek, om kärlek till människor och om kärlek till den vackra, innerliga konsten. Det är också en roman om människor och om relationer. Om att det bästa livet inte nödvändigtvis tillfaller den som är rikast.
Det är också en roman om vilka vi är, om hur vi blir och vad vi förtränger. Eller låter flöda, när vi ser vad som är viktigt.
Det är som om varje människa rymmer mängder av små lögner, kanske inte avsiktligt, men ändå mängder av lögner. Är det så?
Består vi alla kanske av lögner som kanske i första hand består av mer eller mindre medvetna förtiganden, men sett ur någon annans perspektiv är en regelrätt lögn.
Kanske för att den tycker att den har rätt att ta del av sanningen, helheten, för att den berör just hen. Den vill kanske se, förstå, värdera sanningen, fast det inte är den som hade att fatta beslutet kring förloppet när det skedde. Då - det som var beroende av andras handlingar, som en förälders uppmuntrande ord och handling, eller deras vägran att förstå det som skett.
Består vi alla kanske av lögner som kanske i första hand består av mer eller mindre medvetna förtiganden, men sett ur någon annans perspektiv är en regelrätt lögn.
Kanske för att den tycker att den har rätt att ta del av sanningen, helheten, för att den berör just hen. Den vill kanske se, förstå, värdera sanningen, fast det inte är den som hade att fatta beslutet kring förloppet när det skedde. Då - det som var beroende av andras handlingar, som en förälders uppmuntrande ord och handling, eller deras vägran att förstå det som skett.
Är det så att våra liv hela tiden formas av det vi har med oss, genom t ex vårt dna och vår miljö. Eller drivs vi helt själva av vår egen vilja och kraft?
Nja. Visst är vi formade av alltet som drabbar oss, tänker jag, efter att nyligen ha läst t ex Förlåten (Agnes Lidbeck), Syskonen (Tessa Hadley), Arv och miljö (Vigdis Hjorth) eller Totalskada (Helena von Zweigbergk).
Vi präglas av det vi har med oss från grunden och det vi utsätts för under resans gång. Vi präglas av alla händelser, alla val och det vi möter, vare sig vi vill eller inte är vi med i skeendet.
Nja. Visst är vi formade av alltet som drabbar oss, tänker jag, efter att nyligen ha läst t ex Förlåten (Agnes Lidbeck), Syskonen (Tessa Hadley), Arv och miljö (Vigdis Hjorth) eller Totalskada (Helena von Zweigbergk).
Vi präglas av det vi har med oss från grunden och det vi utsätts för under resans gång. Vi präglas av alla händelser, alla val och det vi möter, vare sig vi vill eller inte är vi med i skeendet.
Vi präglas och anpassar oss. Jamsar med, förlikar oss eller revolterar. Det gör oss till de människor vi är, så lika varandra men ändå så otroligt olika.
Det är svårt att vara människa, att göra rätt. Ja, det kan vara bra att stanna till, kanske t o m att börja om från början någon gång ibland.
Små eldar överallt kommer på svenska i början av mars 2019, då utgiven av Albert Bonniers förlag. Just nu har vi boken på engelska i bokhandeln.
Välkommen!
Välkommen!
A..
söndag 13 januari 2019
Götes gammelskog av Katarina Lönnby
Götes gammelskog
Katarina Lönnby
Semafor förlag
2018
Älskade natur, fantastiska djur och underbara illustrationer. I den här boken gör djuren, tillsammans med den lilla särskilda pojken, en alldeles speciell insats. De bli skogsaktivister och räddar gammelskogen från att avverkas. Djuren vill hellre ha sin gammelskog kvar än att se nya bostäder, affärer och bilvägar. Längs vägen händer särskilda händelser, men de har turen på sin sida. De når självaste kungen, som tycker att de har något viktigt att säga.
En vacker berättelse med fina illustrationer och en inblick i djurens värld.
Heja, säger vi till alla konstruktiva aktivister.
A..
Det är nu dags för en skrivarkurs i bokhandeln, eller hur?
Ja, visst är det nu dags att starta en skrivarcirkel i bokhandeln? Vill du vara med?
För att bli en duktig skribent behöver man också läsa, så då gör vi det också.
Vi läser böcker och talar om det vi läst utifrån skrivandets perspektiv.
Och vi - mest av allt - läser och återkopplar kring varandras texter.
Vill du vara med i en skrivarcirkel i bokhandeln i Norrtälje, så hör av dig till oss.
- info☺roslagensbokhandel.se
- tfn 0708905731
- (tfn 0176-19970 är tyvärr ur funktion)
Välkommen till
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje
Vi samarbetar med Sensus studieförbund i våra arrangemang, som t ex vid studiecirklar, föreläsningar, bokprat, mm |
lördag 12 januari 2019
Vår älskade - Kamila Shamsie
Vad gör vi för den vi älskar? Hur stark är kärleken och hur kommer det sig att livet utvecklar sig som det gör.
Är det de små tillfälligheterna som gör vår riktning? Ja, jag antar att det är livets tillfälligheter tillsammans med de stora penseldragen, som vi i något mått kan påverka, som för oss dit vi just nu är.
Syskonen Isma, Aneeka och Parvaiz hör starkt ihop. Vilka händelser kan hålla dem fortsatt ihop? Finns det något som kan driva dem isär? Är det just det starka bandet som är det avgörande?
Eamonn hamnar mitt i kärleken. Var det oförskyllt? Vad gjorde han för att hamna där?
Vad gör kärleken med oss? I Vår älskade av Kamila Shamsie flödar frågor om lojalitet, kärlek och samhörighet. Här finns också motståndet och den vuxnes egna vilja. Den som vill och den som vägrar. Och den som gör.
Kan vi motstå kraften i kärleken? Ja, är det ens möjligt?
Den här boken hör hemma i en bokcirkel. Den tål nog att talas om, tänker jag.
A..
fredag 11 januari 2019
Little fires everywhere - Celeste Ng
Små eldar överallt
Celeste Ng
Albert Bonniers Förlag
Svenska 2019 (mars)
Little fires everywhere
Engelska (2017)
Little fires everywhere finns nu i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. Den svenska upplagan - Små eldar överallt - kommer i mars.
Celeste Ng är en amerikansk författare. Hennes första roman, Everything I Never Told You, kom ut 2014. För en novell, Girls at Play, vann hon Pushcart Prize 2012. Little Fires Everywhere är Ng.s andra roman.
Little fires everywhere berör frågor om tillfälligheter. Eller hur man försöker leva sitt liv så bra som möjligt med de förutsättningar man har. Och hur man puttas åt olika håll genom livet, för att omständigheterna gör så med det man har med sig i bagaget. I det ligger också vad andra gör och säger. Som föräldrar eller syskon. Det blir förstås inte lättare när man har ansvar för fler liv än sitt eget. Och en omgivning som lägger sig i på ett sätt man inte kunnat föreställa sig.
Läs den.
Låt oss veta hur du tänker kring fråga om det är så att man kan styra sitt eget liv eller om det är omständigheterna och tillfälligheterna som driver var och en framåt (eller bakåt).
A..
måndag 7 januari 2019
De dubbelt så bra - Bengt Ohlsson
De dubbelt så bra.
Bengt Ohlsson
Albert Bonniers förlag
2018
Arvid och Ragnar lever olika liv. Svåra. Eller i varje fall inte helt lätta. De är eftertänksamma, tålmodiga. De är ovilliga att ligga andra till last. De rättar sig efter det de blir tillsagda men bär många tankar inom sig. De vill göra nytta, utvecklas, inte hunsas. Till slut är det dags att gå vidare.
Att var omtyckt, älskad, är också ett viktigt spår i berättelsen. Ja, det är viktigt för oss alla, eller hur? Även grabbarna i tidigt 1900-tal vill göra det rätta, viktiga.
Jag blir illa berörd av de människor omkring som inte vill andra väl. Den egna elakheten, eller missunnsamheten, är ibland makaber.
Den här boken är skriven från Arvids och Ragnars perspektiv, från deras liv och med deras tankar och förhållningssätt. En av dem blir utsatt för övergrepp från en person som bör vilja honom väl, en, eller kanske båda drabbas av en allvarlig skada i det arbete de har valt eller drivits till av livets omständigheter. Frågor om krig, om strejkrätt, om strejkbryteri, om rädsla för en avvikande sexualitet, om angiveri, om våld, om rättvisa och om en vilja att leva i frid, både i sitt sinne och med en annan människa, finns med i handlingen. Grupptryck och ens egna ansvar för beslut och liv är också något att begrunda i läsningen av De dubbelt så bra. Vilka är det egentligen som är de dubbelt så bra?
Är det Arvid och Ragnar, som följer sin längtan eller är det de andra, som följer gruppens väg?
Det sägs, i boken, att; Världen är inte rättvis. Det har den aldrig varit, och kommer aldrig att bli. Men mot somliga är den mer orättvis än mot andra.
Ja, visst är det så. Verkligen så.
De dubbelt så bra är både fin och plågsam, men visar oss vägen till en berättelse som tål att tänkas kring. Vilka händelser skapar våra liv, förstör eller bygger, skapar trygghet eller förödelse. Vad är kärlek och hur viktig är den?
Läsvärd!
Ja, rekommenderas.
A..
lördag 5 januari 2019
Mellan raderna - en bok om att vara kvinna och journalist
Mellan raderna
En bok om att vara kvinna och journalist
Jenny Nordlander
Jag har nyligen läst Anna Kinberg Batras bok Inifrån och förundrats över det politiska livet och om omöjligheten att göra rätt. Ja, så är det i andra ledarskapsroller också. Det finns kort och gott många människor som är förjävliga mot andra. Det är svårt att vara ledare då. Det är uppenbart än svårare att vara ledande kvinna för att motet blir, av någon outgrundlig anledning, än större. Detta är intressant läsning, om än också ruskigt sorglig läsning. Boken rekommenderas.
Rekommenderas görs också boken Mellan raderna - en bok om att vara kvinna och journalist - av Jenny Nordlander. Även detta är intressant, och ruskigt sorglig läsning.
Livet handlar om konkurrens, tänker jag. Oavsett var vi går eller vad vi gör, så hamnar vi i konkurrenssituationer i förhållande till andra. Det är som att det inte går att vara öppet generös och byggande av strukturer som ger alla fördelar. Vi ser det igen och igen, t ex att vissa grupper (ja, kanske är det män) som gynnar och ser varandra istället för alla. Vi ser och hör det sexistiska, vi ser andra måttstockar för kvinnor än för män och vi ser de otroligt tragiska huggen i ryggen som (vissa) kvinnor ger andra kvinnor.
I Jenny Nordlanders bok Mellan raderna berättar kvinnor inom journalistiken om hur det är att arbeta i den yrkeskategorin. Det gäller att vara modig, stark och kaxig, men inte för modig, stark och kaxig. Det gäller att följa de rätta spåren, vilket mycket väl kan vara någon annans rätta spår och inte det som egentligen är det bästa eller riktigaste.
Detta är journalisters berättelser. Ja, kvinnliga journalister. Det är deras upplevelser och tankar. Det är ett sätt att göra skillnad på, att berätta. Ett viktigt sätt.
Hur ska vi - vi alla, som i hela samhället - annars kunna förändra de ovettiga strukturerna?
A..
En bok om att vara kvinna och journalist
Jenny Nordlander
Jag har nyligen läst Anna Kinberg Batras bok Inifrån och förundrats över det politiska livet och om omöjligheten att göra rätt. Ja, så är det i andra ledarskapsroller också. Det finns kort och gott många människor som är förjävliga mot andra. Det är svårt att vara ledare då. Det är uppenbart än svårare att vara ledande kvinna för att motet blir, av någon outgrundlig anledning, än större. Detta är intressant läsning, om än också ruskigt sorglig läsning. Boken rekommenderas.
Rekommenderas görs också boken Mellan raderna - en bok om att vara kvinna och journalist - av Jenny Nordlander. Även detta är intressant, och ruskigt sorglig läsning.
Livet handlar om konkurrens, tänker jag. Oavsett var vi går eller vad vi gör, så hamnar vi i konkurrenssituationer i förhållande till andra. Det är som att det inte går att vara öppet generös och byggande av strukturer som ger alla fördelar. Vi ser det igen och igen, t ex att vissa grupper (ja, kanske är det män) som gynnar och ser varandra istället för alla. Vi ser och hör det sexistiska, vi ser andra måttstockar för kvinnor än för män och vi ser de otroligt tragiska huggen i ryggen som (vissa) kvinnor ger andra kvinnor.
I Jenny Nordlanders bok Mellan raderna berättar kvinnor inom journalistiken om hur det är att arbeta i den yrkeskategorin. Det gäller att vara modig, stark och kaxig, men inte för modig, stark och kaxig. Det gäller att följa de rätta spåren, vilket mycket väl kan vara någon annans rätta spår och inte det som egentligen är det bästa eller riktigaste.
Detta är journalisters berättelser. Ja, kvinnliga journalister. Det är deras upplevelser och tankar. Det är ett sätt att göra skillnad på, att berätta. Ett viktigt sätt.
Hur ska vi - vi alla, som i hela samhället - annars kunna förändra de ovettiga strukturerna?
A..
Mulle Meck & Buffa
I barnbokshyllan - för den fantastiska åldern 3-6 år - placerar vi Mulle Meck bygger en bil, Mulle Meck & Buffa - och vargavintern och Tores traktorskola.
Dessa böcker är tre härligt tecknade och berättade historier som innehåller mycket skoj.
Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje idag!
Vi har öppet kl 1000-1500 idag (lördag).
A..
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)