Jag har köpt en blomma till mig själv! En monstrera. Den är grön och tål att man inte har så gröna fingrar. Vi har en sådan hemma, som sambon har hållit liv i länge. Den har vuxit sig enormt stor. Jag tycker inte om blommor som dör och det verkar de flesta blommande blommor göra (i min vård). Blommande krukväxter går an, men de är svåra för mig. Det blir liksom aldrig riktigt lagom. Stickblommor tycker jag oerhört illa om, de står bara för död för mig. Ja, visst är det vackert, absolut, men det är så onödigt kortlivat. En blomsterlök kan leva länge, komma igen och igen, så sånt kan också te sig fint. Grejen är döden, som jag tycker är så onödig.
Häromnyss (1/12-2023) fick jag en amaryllis - löken bortklippt. Det gjorde mig uppriktigt ledsen. Jag vet inte vem som sände den, den kom anonymt. Den dog bara någon dag senare. Jag fick en annan sådan för sex år (1/12-2017) sedan - med löken kvar. Den lever fortfarande. Den vilar i säsonger och blomstrar däremellan. Liv är vackert.
Nu hoppas jag kunna hålla liv i min nyinskaffade monstrera. Jag har inte så mycket blomsterplats i butiken, men några små blomsterhörn ska jag ordna. Just nu har jag tre gröna blommor här.
Önska mig lycka till!
Vad sägs, ska vi läsa Nostradamus profetior snart?
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar