Lat. Latare. Latast.

 lat adjektiv; n. sing. obest. obrukl., lata

• som und­viker arbete; ​jfr lättja

Positiv
en lat + substantiv
den/det/de lata + substantiv
den late + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de latare + substantiv
Superlativ
är latast
den/det/de lataste + substantiv