kun·skap [kun`‑] substantiv ~en ~er
• vetande, insikt; kännedom
Singular | |
|---|---|
en kunskap | obestämd form |
en kunskaps | obestämd form genitiv |
kunskapen | bestämd form |
kunskapens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kunskaper | obestämd form |
kunskapers | obestämd form genitiv |
kunskaperna | bestämd form |
kunskapernas | bestämd form genitiv |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar