Jag läste Kniv av Salman Rushdie häromveckan. Det är en personlig berättelse om den knivattack Rushdie blev utsatt för häromåret. Han berättar om attacken, känslor, livet och viljan att leva, sjukvård, pengar, försäkring, terapi, reflekterar om angriparen, fatwan, hans olika böcker, med mera.
Jag återkommer i tanken till boken och olika frågor han lyfter i den, bl a den om livet. Han - ger uttryck för att han - lever ett värdefullt liv, fyllt av litteratur, kärlek och vänner. Han har mött avsevärda svårigheter under livet, men ser yttranderätten, friheten att uttrycka sig och litteraturen som en livskraft. Och kärleken till sin hustru. Han ser livet som värdefullt.
Han vill leva, älskar att leva. Det går som en röd tråd i berättelsen, tänker jag, hur han älskar livet. Jag återkommer i min tanke till kraften som bor i honom, tänker den som väldigt vacker. Och stark. Hans och deras fokus byter skepnad efter eller under rehabiliteringen, han går från lång sikt, planering framåt, till nära och nuet. Det är livet han tänker på, igen. Att leva kvalitativt och nära, att leva livet så gott det är möjligt.
Jag tänker det som självklara tankar, men ändå inte. Han uttrycker dem, gör dem tydliga.
Jag tänker livstankarna som eftersträvansvärda: att fundera över vad som är kvalitativt, viktigt och nära för mig.
A..
- Mer om Kniv på denna hemsida här.
- Följ gärna bokhandeln på instagram; https://www.instagram.com/roslagensbokhandel/
#kniv #salmanrushdie #albertbonniersförlag
#roslagensbokhandel #platsendärsamtalförs #kulturtorget
#bokvalsbordet #bokcirkeln #magiskasamtal
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar