Hon är kvart i.
Mika Wallander skrev om kvart i, i sin krönika i Mitt Roslagen den 20 maj 2021. Jag har tänkt mycket på tiden sedan dess. Jag har tänkt på tiden, platsen och människorna. Ja, på livet, hur det är. Här, vi tillsammans och hur vi gör.
Vi åldras. Vi blir fler generationer, släktträden växer. Barnbarnen kommer, kanske t o m barnbarnsbarn. Det viktiga är närvaron och tillsammans, ja. Med åldern kommer glömskan men också minnet om det som varit och det som är viktigt. Den där glömskan och vårt upprepande av berättelser, sånt vi sagt förr, spelar egentligen ingen roll. Vi får stå ut med tjatet, upprepningarna. Det är saker som vill bli sagda. Det viktiga är närvaron. Och att vara tillsammans. Tänk att missa tiden med barnen, barnbarnen, föräldrar och morföräldrar för att man inte lyckas stanna. Stanna och vara där. Rätt som det är är det slut, för sent. Så onödigt. Så dumt. Och så fint när man lyckas. När man lyckas samla sig och förstå vad som är viktigt.
Anna-Karin Palm har skrivit om sin mor; om tiden, mötet, förståelsen och känslan i sin bok Jag skriver över ditt ansikte. Om det viktiga; relationen, förståelsen och försoningen. Jag tänker att berättelserna är så viktiga, både för författaren själv men också för oss andra. Vi som vill förstå och försonas med andra innan timmen är slagen. Vi måste förstås fånga möjligheten innan det är för sent. Det är en lycka när klockan bara är kvart i, när vi har tid kvar. Det är hög tid då.
Tomas Bacoccoli har också fångat möjligheten, medan tid var. När hans far blev sjuk i Alzheimer tog han familjen med sig till Italien, lämnade jobb och karriär åt sitt öde och såg den allra viktigaste uppgiften för den närmaste tiden; fadern. Fadern, med alla hans fel och brister. Hans far, det viktigaste av allt. En bastu i Umbrien berättar något viktigt. Kanske är det få av oss som skulle ge upp allt för att vårda det viktigaste av allt, våra föräldrar, men kanske kan vi fundera över varför - om - vi gör just så, eller inte. Jag beundrar den som tar tillfället i akt. Sen är ju timmen slagen.
Samma lika är det med barnen. De är små så kort tid, plötsligt har tiden runnit ut. Stunden har gått och en ny tar vid. Den är också viktigt, varje tid för sig är viktig. Det där, som man säger, att ta vara på tiden. Det är verkligen sant. Den kommer ju inte tillbaka.
Kvart i, kan ses som strax där. Strax, men ännu har vi tid. Eller strax, snart är vi äntligen klara. Eller varför inte; vi har en stund kvar tills vi måste vandra till nästa uppdrag eller uppgift. Än kan vi njuta tillsammans en liten stund. Än kan vi vara närvarande här, just nu.
Kvart i, är inte timmen slagen. Det är tid kvar. Tid kvar för närvaro, lust och liv. Tid för samtal - varför inte om en bok?
Låt oss njuta här och nu.
Anette Grinde
Mitt Roslagen nr 24 juli 2021
❤️
#välkommentillbokhandeln som är #dinlokalabokhandel i #norrtälje
Vi månar om dig, välkomnar dig och ber dig måna om det lokala näringslivet, där ägarna till butikerna och företagen sliter hårt för dig.
Vi samarbetar med #sensusnorrtälje i alla våra arrangemang i #roslagensbokhandel
#välkommentillnorrtälje säger vi där #samtalgörskillnad och utgör en viktig del i #kulturiroslagen
❤️
Länkar;
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar