Nickelpojkarna - Colson Whitehead

 
"... men som alltid med Nickel blev de inte trodda förrän någon annan sa det."

När medborgarrättsrörelsen når den svarta enklaven Frenchtown, tar den unge Elwood orden från Martin Luther King till sitt hjärta: Han är lika bra som någon annan. Elwood drömmer om att bli lärare, men ett oskyldigt misstag leder till att han skickas till uppfostringsanstalten Nickel-akademin, för att bli en ”hedervärd och ärlig man”.

 I realiteten är det en grotesk tortyrkammare där pojkarna misshandlas och utnyttjas. För att överleva söker Elwood tröst i Dr Kings ord. Hans vän Turner tycker att Elwood är naiv, att världen är ond, och att det enda sättet att överleva är genom rävspel och list. Motsättningen mellan Elwoods idealism och Turners cynism leder fram till ett beslut vars efterverkningar blir kännbara i decennier efteråt. (Förlagets beskrivning).

1960- tal, ja, då är t o m jag född. Det är relativt modern tid. Fasan, orättvisorna pågår fortfarande, förstås. Nickel fanns långt innan Elwood kom dit och också därefter. Nickel, eller andra orättvisa och våldsamma platser som skadar livet för unga människor.

Elwood har andra livsförutsättningar än de vita barnen i hans ålder. Man är dömd på förhand som mörk man. Elwood är en ordentlig ung man, men det förändrar inte faktumet att livet är grymt och orättvist. Hans mormor tar väl hand om honom och han krånglar inte. Det gör dock livet. Jag blir upprörd inombords av livets makabra orättvisor.

Elwood lyssnar till Martin Luther King som säger att man behöver förvandla förödmjukelsen till handling och att göra en karriär av mänsklighet, att göra mänsklighet till en central del av livet. Mänsklighet kan förstås straffa sig på fel ställen. På Nickel straffade det sig rejält, här gällde andra sorters lagar. Våldet går också i arv, från far till son. Hatat och våldet förs vidare till nästa generation. Så hårt. Så gräsligt. Så hemskt. Världen är en fasans plats.

På Nickel fanns "en godtycklig illvilja som inte hade något med människor att göra". Hur klarar sig en god man, eller pojke med rättspatos, som Elwood i en sådan omgivning? Hur gick det för honom sen, tro?

Hur lär vi oss livet? Hur gick det sen för Elwood och Turner? Hur fick de livet att fungera efter Nickel, som stal stora delar av deras liv. Stal de också tron på människor och deras värdighet, eller hittade de sina egna grundvärderingar? Vilken gravsten finns, var finns den och vad hände med den andre?

Nickelpojkarna gör ont att läsa. Orättvisa. Våld. Utsatthet. Varför, kan man fråga sig, finns denna makabra vilja att skada andra människor? Varifrån kommer den? Ondskan? Hur kan man resa sig när allt rycks undan.

Colson Whitehead skriver enkelt, rakt på sak. Niclas Nilsson har översatt The Nickel boys till svenska. Colson Whitehead har tidigare skrivit Den underjordiska järnvägen, om slavarnas livsförhållanden. Många har talat väldigt gott om den boken. Författaren belönades med National Book Award 2016 och Pulitzerpriset 2017 för Den underjordiska järnvägen (som nu finns i pocket i bokhandeln).

Drömmen om ett rättvisare samhälle lever än. Det har kommit en bit på väg, även om det fortfarande finns ohyggligt stor förbättringspotential.

A..

 




DN 20191031.

#nickelpojkarna #thenickelboys #colsonwhitehead  #denunderjordiskajärnvägen 
#albertbonniersförlag 

#enriktigbokhandel #roslagensbokhandel #norrtälje 

#bokvalsbordet #bokcirkeln #visitsweden #visitroslagen