Jag tänker på bokcirklarna...

Jag tänker på bokcirklarna, på människorna som ingår i grupperna. Jag tänker på hur de förhåller sig till varandra, skapar gruppen. Gör varje grupp till det den är.

Varje grupp är olika för att det ingår olika individer i den. Individer påverkar varandra och därmed också gruppen. När någon är borta, kliver en annan person fram. Hen tar plats i rummet, skjuter någon annan åt sidan. Gruppen blir annorlunda, för att var och en ser sin roll på ett nytt sätt. Ibland medvetet, ibland inte. Det är både vackert och sorgligt. 

För mig är det viktigt att varje person får plats, att varje person får utrymme och lust att berätta om sin tanke kring boken. Utgångspunkten är inte vad vi själva står i livet, att vi inte hann, inte orkar eller att vi inte vill. Utgångspunkten är innehållet i boken, i hela boken. Utgångspunkten är att varje person i rummet har ansträngt sig, läst hela och försökt ta till sig boken och dess budskap. Bara då kan samtalet om innehållet växa, vi kan lära oss något nytt. Vi kan bara lära om vi ser till att lyssna, ta till oss vad andra berättar. 

Vi sätter av tid tillsammans, var och en går hit för att växa och lära sig mer. Jag stänger delar av butiken för att vi ska kunna tala om boken i lugn och ro. Så låt oss göra just det, samtala om boken. Låt oss lämna det privata och vår egen otillräcklighet utanför samtalet, alltså vad vi inte kan, kunnat eller orkat. Ursäkterna om oss själva är inte platsen för det här samtalet, innehållet i boken är det vi vill lyfta. Vi är heller inte här för att skjuta boken eller författaren i sank. Vi är här för att tala om det som är. 

Jag ber var och en lyssna på vad andra har att säga om boken. Jag ber att vi, var och en, ger varandra tillfälle att samtala genom att skapa tid för varandra. Ingen i rummet vill kämpa för att få sin plats, då ger vi upp. Även om den talföres ord och kunskap är av intresse, så är alla andra det också. Jag ber om hörsamhet här. 

Om vi är fem personer i rummet har var och en 20% samtalstid och 80% lyssnandetid.  Människor är fantastiska, de har mängder av kunskap inom sig. Även de tystlåtna. Låt oss lyssna på alla, låt oss andas mellan ord och meningar. Låt och skapa reflektionsutrymme i rummet. 

Om bokens innehåll. Låt oss växa tillsammans. 

A..