Melancholia. Jon Fosse.

The Nobel Prize in Literature 2023. Jon Fosse.

“for his innovative plays and prose which give voice to the unsayable”

 

Melancholia. Jon Fosse.

Ja, herre min tid. 1856. Gaustads hospital. Julafton. 

Ja, vad ska man säga om tiden, om människorna, om vården och om hoten. Hur ska han kunna bli människa när han inte får utveckla sin egen njutning och levebröd, bara stängas in, hotas och snärjas. Han lever i sin rädsla, han kan inte låta bli sin kropp och han längtar efter att få måla. Vad är vård när de stänger in människor så? Hur kan en läkare säga att han månar, när de gör så? Ja, förstås för att de tror att de gör rätt. 

På vilket sätt kan hans sexualitet, rörande av sig själv, påverka hans psyke och välmående i negativ riktning? På vilket sätt kan hans målande göra detsamma? 

Vi följer Hertervig i hans sjukhusvistelse, hans tankar och platsens göranden. Han vill inte vara kvar, han vill måla. Framförallt vill han måla, för det är hans allt. Mentalvård kanske alltid är hemskt att följa, betrakta, men det här är också 1800-tal. Är det värre än nu?

Han ser sin vackraste Helene i sin tankevärld, talar med henne, njuter av henne. Ingen annan får se, men han talar högt med henne som om hon är där. Mycket, längtansfullt och länge. Hon kommer och går, försvinner och kommer tillbaka. Vad tänker väktaren? Är han bara van? 

Till slut går han sin väg, lämnar platsen. Går hem. Hur går det för honom sen?

Jag tänker på honom. Funderar över texten, Fosses ord och sätt att skriva och vad det gör med berättelsen. Hur formar texten människan, karaktären och livet? Då. Vad tänker vi om texten? Vad gör den med oss?

Jag vill definitivt läsa mer av Jon Fosse efter denna text. 

A..

#melancholia #jonfosse #Nobelpris #Roslagensbokhandel #Kulturtorget #bokcirkel #larshertervig