Vad är demokratiunderskott och hur löser man problemet?

 

Jag besöker ett - för mig - viktigt och värdefullt medlemsmöte i en förening. Det är mest ett informationsmöte, ja, med inslag av beslut. I samtalet är det en person som - återigen - använder ordet demokratiunderskott. Jag inser att hen sagt det förr i liknande forum och att hen kanske menar det jag menar, att föreningen saknar forum som skapar delaktighet, samtal och möjligheter att utveckla verksamheten, tankarna och ståndpunkterna. Menar vi samma sak, tro?

Vad tänker du när du hör ordet demokratiunderskott?

Jag tänker på brist i samtal, information och förutsättningar att göra sig hörd, att få delta, att få lyssna till andras uppfattningar och begrunda olika frågor som dyker upp.

Jag tänker särskilt att forum för detta saknas, att i lugn och ro sitta ner och samtala om det som kan vara på tapeten, på frågorna och riktningarna. I kommunal regi tänker jag t ex på förutsättningar kring medborgardialog och medborgarförslag. I föreningsregi tänker jag på möjligheten att få delta i samtalen, att det finns olika forum för samtal som spelar roll för föreningens verksamhet och som skapar delaktighet. För att utvecklas i en förening behöver vi fler riktningar, vi behöver höra varandras tankar och förslag.

Vad tänker du när du hör ordet demokratiunderskott: vill du berätta för mig hur du tänker kring demokrati i föreningslivet?

Hur löser man problemet? (Är det ett problem eller är det en ny (?) möjlighet att utvecklas tillsammans?) Ja, kanske är det (bara) en fråga tid, hur tillåtande vi är, vem som orkar skapa fler forum och bjuda in till fler samtal. Hur skapar man engagemang? Hur bildar vi varandra?

Idag skiner solen. Höstkläder på!

A..

ps... Oj, som en blixt från klar himmel inser jag plötsligt varför en av personerna i en styrelse är så otroligt arg, vad hon lyfter om det konstituerande mötet, om grupper, om förändringar, mm. Plötsligt förstår jag (fem månader senare) varför hon är så väldigt arg, vad hon faktiskt säger - även om hon inte säger det i särskilt mycket klartext. Det väcker frågan om vad vi säger, hur och var vi för våra samtal, vårt kroppsspråk och vår röst.