Vi talade om mat och klimat, och det hettade till en aning.
Vi samtalar om vad som är bra för jorden och för människorna. Vi talar om vad vi måste, hur saker behöver lyftas och vad var och en kunde göra. Vi lyfter frågor om vad var och en kan göra för planeten jordens väl. Ibland blir det obekvämt, men också det obekväma kan vara av godo. Kanske är det just det hårddragna som gör att vi ser och höjer blicken? Kanske är det det globala samtalet som får oss att titta mer på både oss själva och resten av världen? Eller gör det oss så små i sammanhanget att vi struntar i det? Jag vet inte, men jag hör att vi vill tala mer om frågan om mat och klimat i våra sammanhang. Vi vill gärna möta mer kunskap och se hur vi gör och tänker kring mat och klimat. Hur ska jag tänka och hur ska jag göra?
Linda Lindström och Stefan B Nilsson talade om mat och klimat. De talade ur ett globalt perspektiv om klimat, matproduktion och hur vi behöver förhålla oss. De berättade om hur den animaliska matkonsumtionen dramatiskt behöver minska och hur en återskogning behöver ske. Det är sant, men vad betyder det för dig och mig vid våra köksbord och i våra liv.
I våra klimatsamtal i våra olika rum (t ex vid våra köksbord, i bokhandeln, på caféet, på torget eller på nätet) återkommer vi till att det är viktigt att se vad vi själva kan göra. Det innebär att vi också måste flytta blicken från det globala perspektivet till oss själva, lokalt här hemma. För att jag (och kanske du) som liten människa ska kunna agera, behöver jag se vad jag själv - vi lokalt - kan göra, vad vi ser viktigt och vad som gör skillnad.
Ja, vi behöver äta mindre animaliska produkter och mer växtbaserade. Vi behöver också se om mångfalden i naturen, säkerställa att kolet stannar i marken, återskogar och håller marker öppna och ser hur hållbara näringar bidrar till kvalitativt god matproduktion i en orolig tid. Vi behöver äta mindre kött, men vi behöver också se att många människor inte avser gå över till enbart vegetabilisk kost. Var lägger vi då samtalet? Ja, kanske kring reducering av intaget av kött, med en diskussion om vilket kött som är hälsomässigt bäst. Vi behöver också lägga samtalet kring hur produktionen av köttet ser ut ur ett miljö-, djur- och klimatvänligt perspektiv. Både och, alltså. Vi behöver höja blicken och tänkas bredare, men vi behöver också sänka blicken och se vad vi har omkring oss.
Stefan talade om en skatt på köttet för att få ner konsumtionen. Det är ett sätt, ett politiskt påverkanssätt som kan vara användbart. Plastskatten gjorde plastpåsar ointressanta för de flesta, till gagn för jordens väl. Så kanske också kan ske med en köttskatt. En annan del är människors insikt och egna handlande. Konsumentmakt, alltså. Konsumentmakt bygger på kunskap och insikt om att var och en kan påverka vårt samhälle, göra skillnad för både sig själv, andra och kommande generationer. Konsumentmakt bygger på att vi engagerar oss och ser att vi själva har en del i det sammanhang vi finns i, både lokalt och globalt. Skatter och paragrafer är ett bra påverkanssätt från politiken, men konsumenterna behöver också vara medvetna och vakna. Det är vi väl? Konsumentmakt är en viktig grej.
Jag skulle vilja tala om vårt egna ansvar. Vad vi har omkring oss och vad vi själva kan göra för vårt klimat, vår närmiljö men också det globala - och för vår egen hälsa. Maten styr rätt mycket. För dig som tycker att du måste äta kött, kan du inte höja ditt fokus kring att äta det som produceras lokalt av en miljödriven hjälte? I många hörn av vårt land finns mathantverkare som drivs av t ex miljö-, mångfald och ekologiska perspektiv på odling och produktion. När du gynnar en sådan näringsidkare gynnar du samtidigt den miljömässiga mångfalden och klimatet. Du gynnar också bygden som strävar efter att vara en hållbar plats med många riktningar. Du är en del av den.
Hur behöver vi se? Jag tänker att vi behöver se både lokalt och globalt, men att jag som liten person har lättare att göra skillnad här, nära. Jag äter inte kött, men om jag skulle, så skulle jag vilja ha en lokal producent som jag såg gjorde gott och tänkte till i varje led av produktionen. Det gäller förstås både växtbaserade grödor och animaliska produkter. Ska vi ta ett samtal med några av våra lokala matproducenter för att höra hur de gör, tänker och går framåt när det gäller miljö, klimat, mångfald, djurvård och etik i sin matproduktion?
Vad vill jag ha på mitt matbord när jag tänker kring miljö, hälsa, etik, klimat och mångfald - och hur hittar jag dit?
Jag tackar Linda Lindström och Stefan B Nilsson för samtalet om mat & klimat. Jag tackar Anette Gustawson (matproducent på Billinge gård) för viktiga inlägg i debatten och jag tackar alla övriga för synpunkter om ett ämne som engagerar och gör oss till klokare människor. Vi har alla olika ingångar i samtalet, vilket ger fler riktningar att ta hänsyn till. Jag tackar för alla värdefulla riktningar i samtalet om mat och klimat.
Vilka lokala matproducenter vill vara en del av våra fortsatta samtal om mat och klimat? Vilka kan och vill tala och vad vill konsumenterna ha?
Anette Grinde
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar