onsdag 7 april 2021

Hur tystar man hatet och hoten utan att tysta samtalet?


Jag läste DN-artikeln om Antje Jackelén (6/4-21). Hon hotas och hatas på Twitter. Ett makabert hat växer fram i samhället, inte bara mot henne, men här drabbas hon direkt. Ord skadar, i likhet med fysiskt våld. Det skapar rädsla - ärr - som riskerar att för evigt stanna i kroppen.

Det är så oerhört tragiskt, hatet och orden. Vi talar ofta om terminologin, vilka ord som används och hur, i bokhandelns samtal. Det har blivit mycket om det i våra "demokratiska samtal" men också i bokcirklar som tex handlar om andra världskriget. I U S A-valet var det en strategi, att anklaga, hårddra och avhumanisera människor. Det görs också här, i våra kommentarsfält på twitter, facebook och i andra sociala medier. Hat-orden växer, man skyddas av anonymiteten bakom användarnamn eller omsluts av en gemensam grupp. Tillhörighet är viktig för människan, vi kan inte leva ensamma. Frågan är bara vilken grupp vi väljer och vad vi gör där.

Den som inte vill att de hårda ordens väg ska fortsätta behöver tänka om. Hur bemöter vi hatet? Hur gör partierna i valtiderna? Jag hoppas att de lägger fokus på att uppmärksamma det positiva spåret om sitt egna parti utan att kränka andra människor? Jag hoppas att de använder omsorg i alla sina ordval, skalar bort hårdheten.

Miljömagasinet
 fredag 16 april 2021 
Boken Oppermanns om Tyskland 1932/1933 talar verkligen om använda ord, som övergår i handling, i katastrof. Det gick på nolltid när makten närmade sig, var vunnen för den som skadade världen för lång tid framåt. Den tändande gnistan - eller - The tipping point - för en katastrof, var plötsligt där. Då övergick de mildare orden (om än ändå ovärdiga) över till regelrätt hat som ingen stoppade. Det var statens, samhällets mening att vissa var ovärdiga som människor och att var och en hade rätt att döda. När och hur väger vågskålen över så att orden övergår i våld och ond bråd död? Ja, det har redan skett, tex i Capitolium, så låt oss ta orden på allvar. Låt oss förstå att ord så småningom leder till allvarligare händelser, att det spårar ur.

Hur får man den här hatande utvecklingen att upphöra? Samtal, samtal och samtal. Skola, föräldrar och samhälle tillsammans, du och jag tillsammans. Vad skulle hända om kyrkan (i alla religioner), staten, alla myndigheter, alla kommuner tillsammans, tydligt, gick i samma strategi om ord och omsorg, typ som vi nu gör med "håll distans". Fysisk distans, men med omsorg och mental närhet, ja, som i nolltolerans mot allt ovärdigt hat och hot.

Hur tystar man hatet och hoten utan att tysta samtalet? Yttrandefrihet är viktigt, men inte i syfte att skada andra. Samtal, tankar, kritik och olika uppfattningar behöver möta varandra. Det behöver göras utan hat och hot, och utan att avhumanisera människor som har sitt ursprung i andra platser, religioner, politiska partier eller har andra uppfattningar.

A..


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...