Den judiska familjen Oppermann har levt i Berlin i fem generationer. Deras framgångsrika möbelföretag, Oppermans möbler, grundades en gång i tiden av Immanuel Oppermann, känd för att ge god kvalitet till rimliga priser. Nu består familjen av syskonen Gustav, Martin, Edgar och Klara.
Oppermanns är en stark skildring av när nazisterna kom till makten. En klassiker i nyutgåva, med förord av journalisten Per Svensson.
Texten är lättläst. Det är ett lätt språk, översatt från tyskan, även om namn och platser är främmande. Det är väldigt många namn och karaktärer i berättelsen. Namn, personbeskrivningar av hur personerna ser ut och hur de är flödar i texten. Det är ovanligt med så många fysiska beskrivningar om människorna, t ex hur deras ansikten och form ser ut och hur de står.
Gustav firar sin födelsedag den 16 november. Han fyller 50 år, rör på sig för att ha hälsan i behåll. Martin driver affärerna och räknar minuter. Han vill inte lägga 25 minuter på träning. Var skulle han ta dessa ifrån, undrar han. Nej, någon sådan prioritering tänker han inte göra. Vi lär känna Gustav och Martin Oppermann, lite mer allteftersom. Immanuel, som inte längre finns bland dem, sätter sina spår i deras tankar och göranden. Hur påverkar våra fäder och förfäder våra val?
Gustav tillbringar tid med Sybil. Hon kommer då och då, är klok och följsam. De trivs ihop. Gustav irriterar sig på saker hon säger och gör, trots att han finner frågorna relevanta. En sådan är t ex hur Immanuel skulle ha klarat sig i den tid de lever i nu. Ja, hur klarar vi oss i den tid vi lever i och hur skulle vi ha klarat oss i en kommande tidsålder? Ja, kanske beror det på vad som händer just då, vilka nya omständigheter, möten och val som uppkommer. Hur skulle vi ha klarat oss på 1940-talet?"Sammanhållning - det är det det kommer an på. Vi judar håller lyckligtvis ihop. Som aporna. Därför kan ingenting heller hända oss."
Det är bara en person där, en ung kvinna, som uttrycker stark oro.
"Ni är grundlurade."
Berättelsen går vidare. Fler personer beskrivs. Ynglingar i gymnasiet med lärare som utmanar. Igen och igen ser de hur oroligheter börjar, hur skruvarna dras åt, hur terminologin och våldsamheterna tilltar. De vill inte tro. De kan inte tro.
" Den 30 januari 1933 utnämnde rikspresidenten författaren av boken Mein Kampf till rikskansler. "
Sedan följer ett sluttande plan, bara. All värdighet försvinner. Det går fort. De som tidigare varit vänner är det inte längre. Människor är inget värda, hamnar i utanförskap, utanför, mördas med blicken, fryses ute och sedan kommer det fysiska mördandet. Den mänskliga ovärdigheten är ett faktum som är svår att förstå, både från oss som läser om det här i efterhand men också från de som stod mitt i blåsten, där och då. Att uppmärksamma en fara i tid, att lämna medan tid är, att se vad som komma skall - det är nog något av det svåraste som finns. Hur kunde det hända? Varför såg de inte vad som hände?
Jag tänker mycket på stolthet och värdighet här.
- Vi är...
- Vi har alltid...
- Att vara en god tysk...
Det är poänger som alltid har gällt för familjen. De har trivts, gjort rätt för sig, spelat roll i samhället, njutit och vetat vad som är viktigt och rätt. Plötsligt är det helt andra spelregler som gäller - ja, helt obegripliga sådana.
Kan det här hända igen?
A..
#Oppermanns #LionFeuchtwanger #nilssonbokförlag #karlfägersten #persvensson
#bokvalsbordet #bokcirkeln #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #dinlokalabokhandel #enriktigbokhandel #handlalokalt #ettlevanderoslagen #sensusnorrtälje
Wikipedia - andra världskriget; https://sv.wikipedia.org/wiki/Andra_v%C3%A4rldskriget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar