Idag pratade vi om samtal. Igen. Ja, vi gör det ofta, reflekterar över olika hur och varför. Kanske för att det finns väldigt många samtal på min plats.
Vi talade om omedelbarheten - de som är duktiga på att ta ordet, utan dröjsmål - i samtalet och hur det utesluter flera från att komma in i samtalet. De tystlåtna, som behöver sin betänketid hinner inte in i någon lucka, för det finns inga luckor. Så, vi behöver tala om vad tystnad gör i ett samtal.
Idag ber jag den som är duktig på att ta ordet, att tänka på att andra ska få en möjlighet också. Tystnad och lyssnande är en nyckel i det.
Reptilhjärnan triggar ibland igång inom oss, men vi behöver inte låta den ta kommandot. Vi kan fundera, stoppa den första impulsen, och istället tänka ett varv till. Vi kan helt enkelt parkera de starka känslorna och impulserna innan vi går vidare i samtalet. För att parkera en känsla eller tanke behövs medvetenhet och övning. Det man övar på blir man i regel duktigare på.
Idag ber jag att var och en gör sig medveten om sig själv i gruppen: vad måste jag säga och vad måste jag inte?
Samtalet, med triggern, kan vara i vår hemmarelation, på jobbet, i ett personligt möte på stadens gator och torg eller bara med oss själva. Grejen kan då vara att vi behöver fundera över i vilken situation vi befinner oss i, om det är rätt plats och sammanhang för uttalandet eller om vi behöver omformulera oss innan vi talar. Eller kanske inte tala alls.
Idag ber jag var och en fundera över varför vi är i rummet, vilket samtal vi för.
En kvinna återkommer ofta till privata anekdoter i våra samtal. Det är inte en aggressiv reptilhjärna eller illvilja, men det är en impuls som hon väljer att inte stoppa. Det är associationer som väcks från det ämne vi rör oss i. Hon kan inte låta bli, trots insikt om att hon ska. Jag ber att vi ska avstå det privata, eftersom det inte hör till ämnet. “Jag vet att jag inte ska, men jag vill bara säga….”
Om det bara vore en kort, så gjorde det inte så mycket, men en kort triggar ofta någon annan att också följa sin association och plötsligt blev en kort istället två eller tre långa. Då har vi förbrukar mycket tid på prat som inte hör till ämnet. De kan vara intressanta, men det är inte tid och rum för det just här, just nu. En annan gång, gärna. Ett annat samtal, gärna.
Idag ber jag att vi lämnar de privata associationerna utanför samtalet.
Om ämnet är skogen, låt oss tala om skogen. Om ämnet är poesi, låt oss tala om poesi. Om ämnet är en bok, låt oss tala om boken. (Om det finns krig i boken, kan ett delämne vara kriget i boken, men inte världens krig.)
Idag ber jag att vi håller oss till ämnet.
Vi kommer till samtalet för att dela med oss av vår läsning och för att lära oss nytt. Låt oss välja det konstruktiva och framåtsyftande. En nyckel i samtalet är att lyssna.
Idag ber jag att vi tänker på att återkoppla, visar att vi förstår vad föregående talare sa.
En annan nyckel är att alla hjälps åt. Var och en är en del av gruppen och av samtalet. Du gör gruppen. Gruppen kommer att vara något annat när du inte är här.
Hur gör man sig själv till en superb samtalspart, tro? Kanske genom att vara lyssnande och påläst.
Tack, för att du - var och en - prioriterar gruppen, människorna, platsen och samtalet.
#samtalstrygg #reptilhjärnan #kulturtorget #magiskasamtal #plättlätt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar