En berättelse om Gladys och Ivan Neuman.
Ivan Newman har fem dagar på sig att hitta bevis för, att den historia om sitt lidande i koncentrationslägret Ravensbrück, som han presenterat för USAs domstol är sann. Han är desperat. Han slänger iväg en bön om hjälp till en emailadress utan personnamn.
Lena Millinger arbetar med långdragna omorganisationsfrågor på ett museum och sitter fast i ett sönderfallande äktenskap. De träffas via internet den 26 januari 1998. Det blir ett möte som ska komma att förändra deras liv.
Den 7 maj 1998 möts de i verkligheten när Ivan kommer till Sverige efter 53 år att tacka för hjälpen. Inför Lena och filmaren Ulf Södergren berättar han sin historia.
".... för det fanns inga barn i Ravensbrück" är en del av resultatet från deras gemensamma strävanden att berätta om det som har hänt.
Det är de personliga berättelserna som för kunskapen vidare till kommande led. Det är människorna som berättar, med egna ord och fästa på pränt med papper och penna, genom film eller inspelat på band - själva eller med hjälp av andra människor som vill föra kunskapen vidare. Det är människorna som berättar som lär andra att se, minnas och kunna göra framtiden till något annat.
I sökandet efter vår historia är fotografier, dokument, tidningsartiklar och människors minnesbilder av vikt. När vi släktforskar, när vi söker berättelser om äldre händelser har vi en oerhörd fördel att befinna oss i Sverige. Vi har ett unikt historiskt material. Släktforskning, tidningar, böcker, fotografier sparas - med vår möjlighet till forskning när kommande generationer så önskar. Här upptäcks det. Det krävs förstås också en människa som vill och kan, som har möjlighet att ta sig in i släktforsknings- eller museiarkiven, tidningsarkiven och hitta människorna som var berörda. Det krävs att någon vill och att denne tillåts, inte ger sig.
Möten mellan människor - som vill, ser och engagerar sig - gör skillnad. Det gör skillnad både för den som är direkt berörd, men också för andra som läser, ser och tar till sig berättelserna. Det här är en sådan. En viktig berättelse som rör människor, en fasansfull tid och en granskning som påverkar livet för fler.
Jag bugar och tackar för alla berättelser som nedtecknas, görs tillgängliga för fler. Jag tackar för alla berättelser, var och en, som gör att vi ser individerna, händelserna och de stora skeendena - både detaljerna och de större svepen. Människor och detaljer spelar roll - både då och nu.
Jag gråter när jag läser. Tårarna bubblar över kanten, rinner sakta nedför kinderna. Människor och deras unika berättelser påverkar mig starkt.
Det finns de som säger; Jag har läst så mycket om detta, jag vet allt, jag kan. Nej, tänker jag där. Vi vet inte, vi har inte träffat den här berättelsen, den här människan och de här händelserna, från det här hållet. Det är nya berättelser, om människor som inte tidigare berättat, som också de måste till.
Det allra minsta vi kan göra är att lyssna, läsa. Det allra minsta vi måste göra är att hjälpas åt att se till att historierna om vår gemensamma historia berättas. Det spelar roll, för allas vårt väl.
Tack, till er som berättar. Tack, till er som skriver. Tack.
A..
A..
Förlag: Isaberg förlag
Författare: Lena Millinger
För det fanns inga barn i Ravensbrück
En berättelse om Gladys och Ivan Neuman
isbn 9789185089758
#fördetfannsingabarniravensbrück #lenamillinger
#roslagensbokhandel #isabergförlag #tacktillersomberättar #förintelsen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar