Mjölkbudet - Anna Burns

Det här blir skoj, men omöjligt. Hur i herrans frid ska jag kunna leda ett samtal i en bokcirkel om den här (fantastiska) boken?

Oj, oj, oj, säger bokhandlerskan som fångas, gläds, förfasas och undrar.

Så olika de är, författarna. Så olika de skriver. Så fantastiskt det är att vi får ta del, njuta av och fångas.

Mjölkbudet är nästan dystopisk, men ändå inte. Den är ju Irland, eller hur? Den beskriver tingens varandet, tankarna och händelsen ur alla perspektiv. Den vrider och vänder på frågorna, tar fram detaljer, absurditeter och alla fördomar som går att hitta. Hon gör dem verkliga, de är där. Vi tycker och tänker om människor, fördömer dem, skapar utanförskap, rädsla och misstänksamhet.

Det handlar om Irland. Då, när det var som värst. När det var vi och dem.

Att inte vara gift, att ha en viss flagga, att ha ursprung på en viss  plats, gå i park, gilla just den människan eller komma från en viss religion. Att våga eller inte våga säga saker. Allt kan vara fel, för att någon säger att det är fel och för att det är i en sådan tid när rädslan frodas. Det är skrämmande, men likt oss andra även om det blir hårdare här (i boken, alltså). Eller blir det hårdare där? Är det kanske lika, lite lika, världen över?

Det handlar om att vara rädd för allt och alla, om misstänksamhet och om kärlek, om bilar, om att inte se färger på himlen, om att inte veta hur man tar ställning eller inte tar ställning. Om att undra.

Anna Burns vrider och vänder på orden, fångar många perspektiv - å ena sidan så, å andra sidan si. Vad tycker den och vad tycker vi. Hur kan det vara? Och varför är det så?

Vi skulle kunna tala om misstänksamhet i ett samhälle, hur man spejar, skapar fel-listor och pratar skit om varandra och förstör varandras liv. För visst gör man det? Eller är det något man bara förlikar sig med, anpassar sig till och gör lika själv?

Hur har vi det här i Sverige? Förlikar vi oss här? Blir vi luttrade, avtrubbade, av språkbruket, utsattheten och våldet här? Eller säger vi ifrån?

Vi skulle kunna tala om föräldraskap? Hur är det att ångra sina barn, lämna dem vind för våg och själv sticka iväg och dansa genom livet. Är tanken ens möjlig att tänka?

Vad är kvinnans lott? Hur ser strukturerna i ett samhälle ut? Är det männen som driver detta - eller är det kvinnorna? Vill inte kvinnorna har ett bättre, självständigt och jämställt, liv? Vem tvingar döttrarna att fortsätta att gå i de gamla strukturerna?

Men jösses, då. Ja, hur har vi det med språket i förhållande till varandra? Vad är respekt och hur tror vi på varandra?

Vi följer henne genom hennes dagar, ja, kanske inte hela dagar, men del av dagarna. Hon tänker, funderar och beskriver sina dagar, händelser, platser, möten. Det ter sig mer och mer absurt. Inrutat och fullt av regler som sitter innanför skinnet. Hon vet vad som gäller, ifrågasätter inte, bara beskriver och gör.

I tankar kring ett avsnittet om färger - där läraren ifrågasätter om himlen är blå och eleverna är starkt mot hela tanken - kan man fundera kring indoktrinering. Vad är egentligen tillåtet i en värld som hennes? Är det tillåtet att tänka att himlen är något annat än blå? Lever hon alls i frihet?

Det finns folk som tycker att kapitlen i en bok ska vara rätt korta, som tycker att det är lite jobbigt med långa kapitel. Man vill ju läsa klart ett kapitel innan man avbryter för stunden eller dagen, eller hur? Nej, det är möjligt att det inte är möjligt här. Boken består av 389 sidor - och - dessa är indelade i sju (7) kapitel. De kan nog inte klassas som korta. Synnerligen läsvärda, men inte korta.

Det är magisk läsning, men också annorlunda läsning. Det är synnerligen intressant läsning, men också väldigt jobbig läsning. Det är ingen mjuk feelgoodhistoria - den kräver närvaro och koncentration.

Författaren Anna Burns föddes 1962 i Belfast, Nordirland. Hon tilldelades Man Bookerpriset 2018 för Mjölkbudet, som är den första av hennes böcker som är översatt till svenska.

A..



Engelsk titel; Milkman 

#nirstedtlitteratur #mjölkbudet #milkman 

#annaburns #manbookerpriset2018 

#dinlokalabokhandel #roslagensbokhandel 

 #enriktigbokhandel #norrtälje #visitroslagen 

 #bokvalsbordet #bokcirkeln

#sensusnorrtälje