Hur många inlägg kan man skriva om en och samma bok, undrar jag, som ännu inte är mentalt klar med Testamente av Nina Wähä.
Testamente handlar om en familj och deras liv. Den handlar om de många barnen, om föräldrarna och hur de tar sig fram genom livet. Hur man bryter sig loss, månar om varandra eller avskyr väl valda delar av familjen. Den handlar om kärlek och tillhörighet, identitet, men också om historia.
Beskriver Nina Wähä sin egen familjs historia eller någon annans? Vilken skyldighet har vi att föra vidare vår historia till nästa led? Behöver vi följa den? Berätta den? Tillhöra den?
Är det kärlek eller frånvaro av kärleken som gör oss till de vi är?
Det här är en riktigt bra bok, vill jag säga. Den får mig att begrunda mänskligheten, familjerna, hur vi är och varför. Det där sista - varför - är särskilt intressant, högst intressant.
Det talas ofta om hur vi är för att vi är första, sista eller mittenbarn. Det handlar kanske också om hur vi själva är, vår personlighet, hur vi tar emot kärleken eller inte får någon. Vem vi fostras av och varför. Det handlar om tidigare generationers vård, våld och kärlek. Det handlar om vem vi möter och hur vi hanterar detta i varje egen stund. Kan vi - hur kan vi - bryta oss loss? Vill vi det?
Det här är den här familjens historia - som den kommer, på ett eller annat sätt, att bära med sig och föra vidare till kommande led, på gott och på ont.
En mycket läsvärd bok.
A..
Hör av dig om du vill vara med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar