tisdag 20 september 2022

Malma Station. Alex Schulman.


Alex Schulmans nya roman utspelar sig på ett tåg. Fem personer är på resa genom Sverige: ett gift par i kris, en ensamstående far och hans dotter, och en kvinna som söker svaret på en gåta som hennes mamma lämnat efter sig.

De reser alla mot Malma station och varken de eller läsaren vet hur deras öden hänger samman, eller anar att det som händer på slutdestinationen kommer att omdefiniera deras liv. Malma station är en drabbande berättelse om familjehemligheter och oförrätter som gått i arv genom generationer – och jakten på sanningen som kan förändra allt.


Harriet. Föräldrarna skiljer sig. Döttrarna lyssnar på deras samtal genom väggen. Det där med att fadern säger att han inte lirar med Harriet, och hon hör det, det är förstås sådant som kan sätta dig i barnets själ för evigt. Det kan förstås också skapa någon form av jävlar anamma. Jag ska minsann visa honom att vi lirar, minsann. Vad är det som avgör hur man förhåller sig till livets händelser? Arv och miljö. Personliga egenskaper och livsinsikt. Olika för dig och mig. Igen och alltid. För att vi är så olika, fast vi är så lika. Att lira, funka ihop, med en förälder, syskon eller barn är fint, förstås. Hur många gör det? Gjorde Schulman det, lirar med sin familj, eller är allt hans (goda) skrivande en bearbetningsprocess av livstrauman? 


Oskar. Hon blev hans kvinna genom livets tillfälligheter. Om någon först är i ett underläge och alla tar strid för henne och det sedan visar sig att hon definitivt inte var i underläge, hur känner man sig då? Den där känslan av felbeslut kan bita sig fast när man inser att man fattade beslut på fel grund. Eller där alltet bygger på en lögn. Hur uppkommer kärlek? Är det bara en kemisk blunder, en hjärnförvillelse? Man borde passa sig för förälskelser, eller hur? 


Alex. En kund pratar om Schulmans böcker som fantastiska och att man får häva sig över vad man tycker om honom (om man misstycker om honom), för att inte missa den goda läsningen. Skilj på person och text, annars missar man god läsning. Nästa bok kanske kommer att handla om den period när han var så förskräcklig i sina textet. Ja, om han är där än. Han kanske inte är redo för den bearbetningsprocessen ännu. Vi får se. Han lär ju inte sluta skriva böcker, eftersom han är så duktig på det. 


Yana. Jag tänker på barndom och föräldraskap. Hur svårt det är, hur lätt det är att misslyckas och lägga livsskuld för evigt på någons axlar. Vid vilken ålder på barnen riskerar man att sabba deras liv för att man inte förstår alla konsekvenser? Vad är en följdkonsekvens av ens egen barndoms sår eller spår? 


Harriet. Jag tänker att hon är påverkad från barndomens dagar, att hon inte förmår lyfta sig själv ur skadorna som grott sen då. Hon har inte tagit hjälp. Kanske har hon istället odlat dem, tillåtits i relation efter relation? Hur läker barndomens sår, som inte får bearbetas med dem det berör? Hur läker man utan ramar och självinsikt? Och utan familjen? Vems är felet?


Syskonskap. Att delas på. Vad händer i henne när hon tvingas delas från sin syster? Vad var det som gjorde våldet, det plötsligt uppblossade våldet som inte ser ut att komma någonstans ifrån? Det som ser ut som om det bara exploderar från ingenstans men som ändå måste komma någonstans ifrån. Vad är det som händer inom oss när vi plötsligt blir så omåttligt arga? Vad har Harriet inom sig, och varför? 


Yana och fotoalbumet. Att aldrig prata, alltid vara tyst men plötsligt kunna berätta när man tror sig hitta lyssnare. Och då mötas av ointresset, avspisningen. Det blir som ett slag i magen, tjong, rakt på. Varför gjorde jag det, skulle jag ha tänkt, medan hon packade ihop sina saker och lämnade platsen. Även artigt avspisande är plågsamt, eller hur? Vad fanns i albumet? Vad väckte det hos henne? 


Oskar. När förlorar man sitt barn, undrar han. När missar man de små nyanserna i en människas liv, de som blir förödande för fortsättningen. Var det skolstarten eller redan innan? Är det hon, barnets mor, som underminerar relationen till dottern eller vem är det? Hur uppkommer det? Är det ett tillfälligt nyck eller en rak bestämd linje? 


Yana. Hon berättar en hemlis för sin mamma, som lovar, lovar och lovar att aldrig berätta vidare. Hon lovar och sviker löftet. Hur sätter det sig i Yanas själ? Hur påverkar det liv och relation? Vems hjärta bor i henne sen? Vem kan man lita på? 


Bo. Om att spåra ur när man inte får spåra ur. Vad vet vi om varandra? Varför vårdade han inte sin bil som han vårdade sina kameror och varför kunde han inte hålla i sina handlingar när han mötte poliserna? Hur påverkar det Harriet? Hur kunde hon se det som hände som sitt fel? Varför tar barnet på sig skulden för vuxnas handlingar? 


Yana. Fadern anklagar henne, straffar henne för en stöld hon inte begått. Hon har fått, av någon hon inte vill prata om. Hon tiger. Han tolkar och anklagar. Han anklagar och dömer hårt. Tolkningen var fel, för att hade inte bilden rätt. När och hur förlorar man sitt barn eller sin förälder, när går förtroendet ur kroppen? När tappar man tillit och kärlek? Varför är det så svårt att fatta vad man ska göra för att det ska vara bra? 


  • Jag älskar dig, pappa, säger Harriet. Han svarar inte. 

  • Och jag dig, mer än något annat, skriver han på lappen som han begraver i urnan och hittas av någon annan 50 år senare. 


Varför är det så förtvivlat svårt att säga det man känner, till den eller dom som spelar roll i livet? Finns det alltid en oförrätt som står och väntar i kulisserna? Ligger det lättare till hands att säga något jävligt, något som får människor att gå sönder. 


Fem personer reser per tåg. Vilka är de? Ett gift par i kris, Oskar och Harriet. En ensamstående far, Bo, och hans dotter. En kvinna, Yana. Och Amelia och hennes mamma, som inte reser med tåget. Och Ninen, död och begraven. 


Creepy. Jag tyckte att Djävulsgreppet, Lina Wolff, skulle kunna tänkas vara plågsam för många. Malma Station, utan särskilt mycket våld, är obehagligare. Smygande. Omotiverat. Plötsligt. Jag tycker att den är läskig. Obehagligheterna härrör från livet, tillfälligheter som man ändå kanske inte kan rå över. Jag känner en malande oro i magen när jag läser, Malma Station. Djävulsgreppet var mer tydligt, rejält. Där fick det komma när det kom. 


Läs Djävulsgreppet och Malma Station. Låt mig veta hur du tänker. Låt oss tala om dessa berättelser. Hur påverkar de oss? Kanske spelar det roll vad vi har i vår ryggsäck, våra personliga livserfarenheter, eller hur vi har det för dagen.


Läs, bara läs! 😏


Anette Grinde 

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje




Är du medlem i bokhandelns vänner? Se hit; 

  https://bokbloggerskan.blogspot.com/p/prisnedsatt-for-dig-som-ar-bokhandelsvan.html





#malmastation #alexschulman 

#duärinteensam #jagäralltidkvar 

#roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #sensusnorrtälje #välkommentillnorrtälje #kulturiroslagen #kulturtorget #samtalgörskillnad #platsendärsamtalförs #september 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...