Skuggkungen - Maaza Mengiste

Etiopien, 1935. Med hotet om Mussolinis styrkors antågande hängande över dalen försöker Hirut, som nyligen förlorat sina föräldrar, anpassa sig till livet som barnflicka hos Kidane, som är officer i kejsar Haile Selassies armé. Han är i full färd med att mobilisera sina starkaste män inför italienarnas invasion. Men när de dåligt utrustade och illa tränade etiopiska styrkorna förlorar slag efter slag och kejsaren till slut går i exil, så är det Hirut som har en plan för hur folket ska hålla hoppet vid liv. Hon klär ut en jordbruksarbetare till Selassie för att hålla kampen vid liv, och blir sedan själv den falske kejsarens vakt, vilket inspirerar andra kvinnor att ansluta till kampen mot fascismen. Kriget är inte över.

Skuggkungen kastar ljus på de kvinnliga soldater som skrivits ut ur den afrikanska och europeiska historien och blåser liv i en rad oförglömliga karaktärer på båda sidor om stridslinjen. Det är en extraordinärt berättad episk roman baserad på årtal av research som följer den inspirerande Hirut genom fångenskap och tortyr mot den stora upprättelsen.

Maaza Mengiste föddes 1971 i Addis Abeba i Etiopien och bor idag i New York. Skuggkungen är hennes andra roman, efter debuten Under lejonets blick som gavs ut av Forum 2010. Hon skriver regelbundet i bland annat New Yorker, Granta och New York Times.

Ovanstående är förlagets beskrivning av boken. 

Örjan Sjögren, som har översatt Skuggkungen (The Shadow King), är översättare från engelska och portugisiska. Boken är utgiven av Bokförlaget Tranan. 

****

Boken finns på bokvalsbordet till våra bokcirklar. Vill du vara med i en bokcirkel där vi läser, funderar och samtalar om en bok som alla i gruppen har läst. Det leder till nya upptäckter, härlig läsning och många fina samtal. 

Gruppen består av max sju läshungriga och samtalsglada människor. Vi möts en gång var fjärde vecka för samtal om en bok som alla i gruppen har läst. Vi avslutar vårt möte, som tar ca 1 ½  timme, med att välja en ny bok. 

Mer om bokcirklarna här: https://bokbloggerskan.blogspot.com/p/bokvalsbordet-till-bokcirklarna.html

Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje, platsen där samtal förs.

****

Författaren samlade bilder inför och i sitt skrivprojekt:  https://www.project3541.com/

****

Lättläst och uppslukande, blir min första tanke om Skuggkungen. 

Jag fångas av berättelsen om tvångsgifte i unga år: Kvinnan har inget val. Aster måste, även om hon inte kommer från en fattig familj. Hon är ung, alltför ung, men måste stå ut med övergreppet på bröllopsnatten. Det finns ingen hänsyn till en ung flicka, hon ska, ty sådan är seden. 

Jag fångas av berättelsen om kokerskan ock den unga barnflickan, Hirut. De måste, är livegna, bor i en lite garderob utan svängrum. De behöver inget mer, de ska arbeta all vaken tid och behöver ingen egen fristad. Fattigdomen är en fasa där man inte klarar sig själv utan måste acceptera sin roll, den lägst stående, och göra det man måste där. Det är Hiruts förutsättningar efter att föräldrarna dör och hon hamnar hos Kidane och Aster. Det blir särskilt svårt när Aster är svartsjuk på Hirut, för det är väl det hon är? Vem äventyrar vems säkerhet? Vem kan nyttja sin makt? 

Men,  vad blir det av Hirut och kokerska över tid?  Hur utvecklas deras liv och vilka ställningstaganden gör de? Kan man styra sitt liv, vara lojal mot sitt samhälle och sitt folk och stå för viktiga värden, trots låg samhällsställning och fattigdom? Ja, det vill jag lova. 

Hur skildras berättelser i media, dåtidens tidningar, och vad hände egentligen? Ja, det förefaller som det finns en diskrepans här. Vad händer när erövrare kommer i mängd till en plats där det finns människor, djur, odlingar och traditioner? Sker en kolonisation utan övergrepp och våld? 

Det finns beskrivningar av fotografier i texten. Fotografen, Ettore, blir en viktig del av berättelsen. Vem är soldat, del i våld och förödelse? Vem står bakom våldet? Gör också fotografen det, han som avbildar och dokumenterar våldet och människorna? Vad är hans egen lott när uppdelningen av folk (judar i den italienska armen) hotar livsmöjligheterna. 

Mengiste återkommer till fotografierna. Betraktar och beskriver, gör människorna till människor. Maaza Mengiste har samlat, begrundat och beskriver händelser och människor. Det är en del av den bakgrundsforskning hon har gjort för att skriva Skuggkungen. Hon bygger berättelsen på bilder, fakta, artiklar och muntliga berättelser som har färdats genom tiden. Fotografierna, beskrivningen av dem, återkommer som egna kapitel genom boken. Människorna på fotografierna blir en del av berättelserna, de som var där finns mitt i. Fotografen också. 

Vad händer med människor, som t ex Aster, Hirut och kokerskan när kriget närmar sig, när de får andra uppgifter. Hur blir samspelet dem emellan då? Vilka band finns emellan dem och vad gör det med dem i kriget? 

I kriget, på italienarnas sida, finns närmre grannfolk. De strider för europeer, mot etiopierna. Hur kommer det sig att folk, grannar, strider mot de som kan tyckas vara deras fränder, inte fiender. Hur kommer det sig att moralen, grannsämjsn, när livet är så grymt? Har det alltid varit så? Kommer det alltid att vara så? Varför är viljan till våldet, det groteska våldet så stort? Vad krävs för att de återigen ska byta sida? 

Selassie, kejaren, beskrivs som svag, sorgsam och sviken. Han sitter på sin kammare, sörjer sin dotter som dött i sviterna av ett barnäktenskap. Han lider hårt av hennes blick och minnet av skulden. Gör det honom till människa? När tiden går mot sitt slut står Hirut vid hans sida. Lojalitet,  låt oss tala om lojalitet. 

Kidane för soldaterna i strid. Italienarna använder senapsgas. Var det nobelpristagaren Haber i kemi som utvecklade den konsten? (Läs: Geniet i Breslau, Lena Einhorn). Kan man se det som skamligt att en utvecklande nobelpriskommitté har givit pris till någon som utvecklat något som på ett plågsamt och vidrigt sätt dödar människor? 

Jag läser om kvinnor om män som strider. Jag läser om tankar om brev och dem där hemma. Hur ställer sig min far till det jag gör, undrar officeren? Är han stolt eller gör jag honom besviken? Vad skulle han ha gjort i min situation? Här krigas på 30-talet, men visst är mänskligheten densamma? Visst har vi alla behov av att bli sedda, göra rätt saker och få positiv uppmärksamhet för det vi gör. Jag känner smärtan i honom när han inte få brev från fadern, bara från modern. Den kryper in i mig, får mig att spänna min kropp för att inte låta känslosamheten bryta ut. Jag känner också smärtan i fadern, som inte klarar att skriva det lugnande och uppmuntrande orden. Han vill istället berätta om sin historia. Den borde han ha berättat förr, hemma i lugn och ro, men nu skriver han det i brev som inte postas. De sparas för sen, för en annan tid, för ett annat läge som han inte vet om det kommer att komma. Jag tänker på allt vi vill säga till den som spelar roll, på vad som står i vägen: (personliga eller riktiga) krig, fysiska avstånd, generationsproblematik, samtalssvårigheter. 

Jag läser om officeren som våldtar kvinnan han har i sin vård. Våldtar, hårt och hänsynslöst. Han vill säga att han inte vill henne något ont, men våldtar. Alla i lägret hör, ingen säger något. Ingen hjälper eller skyddar. Som en förlängning läggs skulden på flickan när hustrun till mannen vräker sin vrede över henne: 

- Du ska inte tro att du är något, han har många fler. 

- Det var ditt fel. Du är en skam. 

- Jag kommer att personligen döda dig om du dödar honom. 

Att älska och hata,  avsky men ändå vara hos honom i tanken.  Alltid.  

Vems är skulden och skammen när någon annan skadar? Vari ligger förklaringen till viljan att våldta, ta sig rätten att skada andra människor? Här i en tidsanda, i herrefolk ockh tjänstefolk, med hedersperspektiv och skuld. Det är som att han säger: Jag, som man, har all rätt på min sida. Du, som kvinna, ska vara tyst. Din kropp är min, jag har rätt till den. Jag äger rätten till varje kvinna. Hon är min att ta, missbruka, slå. 

Hon är ändå stark och stolt, kan mer än få, gör skillnad på ett sätt som skapar historia och vördnad. Hur mycket kan en kvinna slås och missbrukas, men ändå resa sig. Hon står stark och modig, tills hon blir tillfångatagen och behandlad som en kvinna i en tid utan kvinnorespekt. 

Fotografen dokumenterar våldet, kriget och människorna. Fotografier, filmer och berättelser skapar minnen, gör att historien inte glöms. Han, hon, hen och det blir riktiga människor, inte bara okända karaktärer. Våldet, hänsynslösheten, vapnen och senapsgasen tillsammans med bilder sv människor: hängande i ett rep ifrån ett träd, tvingade utför stup, misshandlade, sönderslagna och döda. Finns det något mer hänsynslöst än kolonisatörer, människor som ser ner på andra och med våld slår sönder allt i dess väg?

Hirut. Aster. Kidane. Carlos. Ettore. Fucelli. Kejsaren. Kokerskan. Fifi. Alla nära och omkring. Människor, med försvar, liv och längtan. Kvinnor fyllda av styrka och lojalitet, men också väldigt mycket kärlek. 

Carlos. Fucelli. Italienare. Krigsherre. Så inbäddad i krigets hat att all form av mänsklighet givit sig av från hans jag. 

Den här berättelsen är stark, våldsam, vidrig och viktig. Fantastisk vill jag också lägga till. Stark och fantastisk, men också våldsam. 

Läs, bara läs. 

A.. 

Ps..   

#villduattdinlokalabutikskafinnaskvarimorgonhandlaidenidag #roslagensbokhandel #norrtälje #kulturtorget #platsendärsamtalförs #läsbaraläs 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Haile_Selassie

När kejsarinnan avled 1930, kröntes Haile Selassie till kejsare. Från den 9 maj 1936 till den 5 maj 1941 var Etiopien ockuperat av Mussolinis fascistiska Italien, och Italiens kung Vittorio Emanuele III blev därmed också kejsare av Etiopien, tills Selassie med britternas hjälp kunde återta tronen. Selassie avled eller mördades den 27 augusti 1975 i Addis Abeba, ett år efter att en marxistisk militärjunta ledd av Mengistu Haile Mariam (senare i sin frånvaro åtalad för folkmord) avsatt honom som kejsare (amhariska: negus) och kejsare av Etiopien. 

Haile Selassies fullständiga titel var Hans kejserliga majestät, kejsare Haile Selassie I, Lejonet av Juda, Guds utvalde, konungarnas konung av Etiopien. Efter att han störtats i en militärkupp 1974, efterträddes han av sin son Amha Selassie som regent, men militärjuntan avskaffade kejsardömet 1975.

#Skuggkungen  #MaazaMengiste #etiopien #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #sensusnorrtälje #välkommentillnorrtälje #kulturiroslagen #kulturtorget #lillatorget #platsendärsamtalförs