I Masochisten flirtar Katja Perat med det förra sekelskiftets stora författarskap för att vända på perspektivet för Freuds fallstudier, skriva fram den plågade och övergivna Leopold von Sacher- Masochs dotter Nadas brott mot konventionerna för att få sin frihet, och den kvinnliga masochismen i att ge kropp åt alla männens smärtor och bördor.
Wiens societetsliv håller Nada i samma kvävande grepp som korsetten hon tvingas bära. Österrike-Ungern står inför en politisk, social och kulturellt turbulent tid, men fin-de-siècle-konstnärerna verkar mest fascineras över Nada som Leopold von Sacher-Masochs dotter.
Hon törstar efter att få vara människa i sin egen rätt. Längtar efter att få utlopp för den åtrå hon känner, men också att få en insyn i den värld som uteslutande tycks vara för män.
Hon väljer att gå sin egen osäkra väg, den enda väg som kan leda till frihet.
Katja Perat är född 1988 i Ljubljana och gjorde en storslagen debut med diktsamlingen De bästa har fallit. Efter det har hon utkommit med ytterligare en diktsamling, essäsamlingen Make America Graspable Again och romandebuterar med Masochisten. Perat är doktor i kreativt skrivande vid Washington University i St Louis. Hon är flerfaldigt prisbelönt för sitt författarskap både i Slovenien och USA och har för Masochisten nominerats till Dublin Literary Award.
| Originaltitel: | Mazohistka |
|---|---|
| Originalförlag: | Beletrina |
| Originalspråk | Slovenska |
Bokhandlerskan vill bara säga att hon är förtjust i den här boken, i läsningen och huvudkaraktären. Den är vilsam, men också upprörande. Hon tänker på huvudkaraktären Nada och hennes strävanden och liv, i den tid hon lever. Under 1800-talets tid i Österrike/Ungern kan man tänka sig att friheten för kvinnor inte var så stor, att deras huvudsakliga plats var i hemmet och att syftet med livet var att vara till glädje och nytta för männen. Nada var inte nöjd med den situationen, hon ville vara med i samtalet och besluten. Hon ville vara sedd och älskad. Frågan är dock om hon uppskattade det hon såg av männen, de hon mötte, deras liv och sätt. Var det eftersträvansvärt att vara som männen?
I samtalen med de män hon möter, vare sig det är något flyktigt eller en vän, make, far eller älskare, når hon inte dit hon vill. Hon vill vara mer än bara det tiden och männen förväntar sig av en kvinna. Var tid har sina plågor för den som inte är tillfreds livet som kommer sig av tidens konventioner, kan man tänka. Det tar lång tid att förändra. Hinner hon vara med om förändringen? Plågar hon sig själv genom sin vilja att vara något annat?
Syftar titeln på Leopold eller Nada? Är hon en sådan som plågar sig själv? Ja, det är hon, förstås, men själva ordet kommer från Leopold. Är det tydligt vad författaren åsyftar, titelmässigt?
Nada känner skam när hon kommer till insikt om situationen med Jakob. "Det visar sig att skam är en dynamisk känsla som fullkomligt uppslukar människan." Hur påverkas vi av skam? Reagerar vi olika? Hur skulle du ha reagerat i Nadas situation? Ingen sa, hon tänkte, såg sig själv och sin handling. Ja, hon fick plötsligt syn på sig själv.
I boken finns exempel på särskilda dumheter, som t ex dueller mellan män p g a en kvinna. Vad är det? Ett sätt att återvinna sin heder? När upphörde fenomenet? Hur har det någonsin kunnat ses som något viktigt eller värdigt? Och därtill varande ett "lagligt" sätt att döda en rival.
" Det är just de som försöker göra motstånd mot sitt öde som orsakar mest skada." : säger värdshusvärden när hon berättar om sin sorg och belägenhet. Ja, vad säger man om ett sådant svar när man berättar om sin vånda? Vad kan annat en man svara kvinnan som lever i fel tid?
Nada är fortfarande ung, inte mer än fyrtio, men hon har inte hittar riktigt rätt i livet. Hon försöker, letar efter vad och vem hon är. Är hon lik dig eller mig? Hittar du dig i något hos henne? Ja, hon ger i varje fall inte upp, även om hon stod nära stupet i stormen.
Det finns många spår i den här boken. Hur är det att vara människa, född i Leopolds, Maximilians, Freuds, Jakobs eller Nadas kropp, med de egenskaper och förutsättningar just de, var och en, har? Vem är du eller jag att döma hur de är, gör eller har det?
Bokhandlerskan längtar efter fler - ja, gärna många - goda samtal om boken.
A..
*****
Leopold von Sacher-Masoch, född 1836 i Lemberg (dagens Lviv, Ukraina), död 1895 i Frankfurt am Main, var en österrikisk författare och journalist. Han är känd för romanen Venus i päls (tyska: Venus im Pelz). Termen masochism, efter Sacher-Masoch, myntades 1886 av psykiatern Richard von Krafft-Ebing.
Sacher-Masoch och hans älskarinna Baronessan Fanny Pistor hade ett förhållande där han var hennes slav. Ordet masochism kommer från hans sexuellt undergivna livsstil.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Leopold_von_Sacher-Masoch
*****
#masochisten #katjaperat #ramusförlag #Mazohistka
#roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #välkommentillnorrtälje #kulturtorget #kulturiroslagen #kulturtorget
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar