lördag 18 september 2021

Fågeltorn - Erik Halldén och Roine Magnusson




I fågeltorn är det vanligtvis fåglarna som står i centrum, men i den här boken är det tornen. Uppenbara som solitärer eller hemlighetsfullt gömda mellan trädstammar. Om tornen kunde tala, vad skulle de berätta för oss? Två konstnärer söker efter tornens essens genom analogt fotografi och reflekterande essä.

Författare: Erik Halldén.
Fotograf & författare: Roine Magnusson.


Jag öppnar boken och njuter av bilderna. De är ljusa, skira. Fotoböcker är så magiskt. Jag tänker på den fantastiska fotografen Mats Andersson som fotograferar mörkt och doft. Han besöker skogen bakom sitt hus, de isländska vidderna och han fotograferar med en särskild stil. Mörkt, skuggor, djur och magisk natur. Konstfoto, ja, verkligen. Och tillförande som bara attan. Han har gjort många böcker, men ingen har landat i min hand på sistone. Jag får erkänna att jag saknar hans böcker. Jag skrev inledningen till en; När löven faller, för många år sedan - och när en längtan att skriva mer i bokform. En längtan som bara jag själv kan göra något åt, eller hur? Mats Andersson och hans kollega David Söderlind gjorde en bok i växelform, bild och text, 24 bilder säger samma som 1 977 ord, där Mats och David samarbetade. En sådan skulle tilltala mig, att drömma kring fotografierna. Skriva essäer, korta reflektioner, krönikor till bilderna. Här - i Fågeltorn - gör Erik Halldén och Roine Magnusson något liknande. Helt olika, men med bild och text, värd all min tid.

Avium förlag, som har lagt tid, lust och glädje på den här boken, ger ut fantastiska böcker med djur och natur i fokus. De har t ex givit ut en underbar bok om Sveriges sötvattensfiskar - av Mats Ottosson & Jörgen Wiklund. För den som gillar fiske eller svensk natur, är den en guldklimp. Ölands fågellokaler, där Ölands Ornitologiska förening har ett ord med i laget, är också fantastisk. Ja, Ölands natur - okända och ökända arter av Pav Johnsson är också en högst läsvärd naturbok från Avium förlag. De gör helt enkelt särskilt vackra och kunskapsglada böcker.

Fågeltorn innehåller fotografier av ett stort antal fågeltorn, landet runt. Det är som en resebok för ornitologer, men det kan lika gärna vara en resebok för husbilsfolket som åker land och rike runt. Eller för den som åker tåg med vandringssäcken i sällskap. Ja, den saknar vägbeskrivning, men det kan ju naturfolket hitta själva. Det här är platser som lockar mig, kanske inte i första hand för fåglarna, men för naturen, för att njuta bilden också i verkligheten. Det här är platser att besöka, utforska, betrakta.

Jag börjar här, vid mitt köksbord. Jag betraktar bilden på tornet i Askarehage, Uppland. Det ligger i ett naturreservat. Det är en fröjd och en glädje att så många naturreservat finns i vårt land, att vår natur är tillgänglig för många. Jag känner att jag skulle vilja besöka det här, att boken och bilderna gör mig frestad att resa. Inte utom landet, men inom. För här finns så mycket att se och uppleva. Bara med den här bilden tänker jag på de lokala Naturskyddsföreningarna landet runt, lokala ornitologiska föreningar, lokalavdelningar inom STF och Friluftsfrämjandet som gör så mycket för så många. De utforskar sina närområden, bjuder på kunnig samordning och hjälper människor att besöka naturen med sällskap och fika i ryggsäcken. Det är magi. 

I Björkträsket, Västerbotten, står fågeltornet inte lika öppet som i Askarhage. Det står i kanten av skogen. Björkar, gran och annan växtlighet finns strax intill det enkla tornet. Wikipedia säger att Björkträsket är en sjö i Skellefteå kommun i Västerbotten och ingår i Kågeälvens huvudavrinningsområde. Wikipedia säger också Björkträsket är en sjö i Vindelns kommun i Västerbotten och ingår i Umeälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,329 kvadratkilometer och ligger 203 meter över havet. Björkträsket ligger i Vindelälven Natura 2000-område. Sjön avvattnas av vattendraget Björkträskbäcken. Det finns alltså flera platser i vårt vackra land, med samma namn. Låt oss utforska alla hörn, alla platser och all natur. Här finns mängd och tillgänglighet för dig som vill och kan.

Vid bilden av Södra Beijershamnstornet, Öland, stannar jag en lång stund. Öland är en fantastisk plats. Det finns mycket natur att njuta där. Jag ser solen, känner värmen mot kinden och doften som sveper över nejden. Jag ser inte fåglarna, rent fysiskt, men kan föreställa mig deras flykt om jag (i tanken) ställer mig i tornet. Beijershamn är  ett naturreservat, beläget mellan Färjestaden och Mörbylånga på Ölands västra kust, med utsikt över Kalmar och Kalmarsund. Det är definitivt en plats att utforska. 

Allteftersom jag sakta bläddrar vidare i boken om våra fågeltorn känner jag en stor längtan efter att resa i vår natur. Öland, Södermanland, Uppland eller Västerbotten. Fågeltornen ligger nära livets centrum eller bortom all redlighet. Besök platserna - i verkligheten eller i fantasin. Läs boken. Begrunda naturen och dess tillgänglighet. Njut i stillsamhet. Betrakta bilderna. Igen och igen.

Ja, det finns mycket att utforska här. Den här boken kan betraktas som en resehandbok, fast det är en magisk konstbok. Den sätter fart på lusten att möta naturen. För dig som gillar fåglar och natur, är det här något för dig. För dig som gillar fantastisk fotografi, är det här något för dig. För dig som gillar ljus skirhet, är det här något för dig. För dig som gillar Sverige, är det här något för dig. Ja, det är helt enkelt en väldigt vacker naturbok som tar mig med känslomässig storm. Ja, statisk stillhet och hetsig hjärtklappning kan mycket väl höra ihop.

Läs, bara läs. Njut, bara njut.

A..




💖
#ErikHallden #RoineMagnusson #Aviumförlag #roslagensbokhandeln #VälkommentillNorrtälje #läsbaraläs #njutbaranjut #Välkommentillbokhandeln #Fotografi #Monument  #Fågeltorn #Arkitektur  #Konstbok  #Essä

torsdag 16 september 2021

Tips efter samtal om miljöfrågor i demokratiska samtal (15/9-21)

  • Apptips; Appen som kopplas till din elförbrukning heter Greenely
  • Boktips: Kursen (företagsledare utbildas)
  • Boktips; Klimatglädje (lättläst, enkla tips som är möjliga för alla)
  • Boktips; Pandemin som möjlighet
  • Boktips; Det är vi som är klimatet; hur man räddar världen 

 

Grupper på facebook;

  

Naturskyddsföreningen i Norrtälje för den som vill engagera sig tillsammans:

 

Smuts - Elise Karlsson


Hélène har nyligen avslutat en relation när hon får en förfrågan. Egentligen har hon sedan länge lämnat den värld som nu söker hennes närvaro, hon lever ett annat liv idag. Ändå är det något som drar. Något med hennes egen historia, kanske frågor som pockar på svar.

I Underjorden härskar Serner och Mikaela. De leder ett exklusivt teatersällskap och är mittpunkter i en krets där människor med kultur och bildning är fria att utforska och ställa sig över konventioner. Benhårda hierarkier strukturerar samtidigt de sociala relationerna. Dramatikern Mikaela syns sällan till men det är hennes texter man spelar, hennes ord man uttalar. Och hennes make, den yvige Serner, vilken är hans roll?

Nu ska sällskapet sätta upp En midsommarnattsdröm och Hélène dras in i produktionen, nyfiken, motvillig; ambivalent. In i trollkretsen igen, in i en förvirrande tillvaro av gränsupplösning, speglingar och grumliga begär, liv som blir text och text som blir liv.

Allting bygger mot en premiär och en kokpunkt. Saker börjar obönhörligen glida åt fel håll. Precis som sist.


😏 

  •  

#roslagensbokhandel lägger boken #smuts av #elisekarlsson på #bokvalsbordet för #bokcirkeln där vi talar om livets viktigaste frågor. Böckerna och samtalen spelar roll. #EliseKarlsson är författare till en rad kritikerhyllade romaner, säger det fantastiska förlaget Natur & Kultur. Hennes senaste bok var #Gränsen (2018). Smuts är en fristående #systerbok till #Klass (2016). 

Beskrivningen fristående systerbok gör mig nyfiken. Vad är det? Nu vill jag läsa alla dessa tre böcker; Gränsen, Klass och Smuts. De låter som något som vi kan fundera kring och prata om, eller hur? 

Blir du också nyfiken på boken? Vill du delta i samtal om den eller bara läsa själv? 

Hör av dig, du som vill vara med i våra prat. 

Det går fint att läsa även om du inte vill prata om den, förstås.

A..


😏 Isbn 9789127173743  #svenskberättare #samtidaskönlitteratur  #naturkultur  

tisdag 14 september 2021

Stalin på Östermalm - Martin Jonols

Morfar skriver sånger åt Karl Gerhard och är Moskva-agent på Östermalm. Mormor är kommunist och uppvuxen med hembiträden och Nobelmiddagar. Pappan kallas Sverige blivande Lenin och vill bli spion för Kina. Lille Martin misshandlas av sin far och förbjuds kalla sina föräldrar mamma och pappa.

Med lätt hand och svart humor tecknar dramatikern och författaren Martin Jonols en familjehistoria utöver det vanliga. Kan man vara stalinist och samtidigt en skrattande, älskad morfar? Stalin på Östermalm är en stark uppväxtskildring om en utflippad borgerlig kommunistisk familj och en resa i 1900-talets mörkaste vrår.

Martin Jonols (tidigare Montelius, f. 1960) är dramatiker och författare.


😏 Det är ju sällan man läser en baksidestext och fnissar till. Så blev det här.  Ja, det blev något annat än bara "litteraturvetenskap" och seriositet.  Kanske är det - en utflippad borgerlig kommunistisk familj - som gör mig nyfiken? 

Hur påverkas du av baksidestexter? Det är förstås svårt att skriva en text om en bok. Det är svårt att skriva något som berättar vad den handlar om utan att berätta för mycket, något som frestar bredden av läsarna, utan att hindra de som är lite tveksamma. 

Om vi tittar på baksidestexten innan vi läst boken och återkommer till den efter vår läsning; säger den oss detsamma då? 

Stalin på Östermalm frestar mig. Frestar den dig? 

Pepp för en fin dag idag! 


😏  #MartinJonols  #Verbalförlag  #StalinpåÖstermalm  #självbiografi #konst #vänsterideologier #roslagensbokhandel  #välkommentillbokhandeln  #välkommentillnorrtälje   isbn 9789189155428  #litteraturvetenskap 




Självbiografi: författare
Självbiografi: konst och underhållning
Socialism och vänsterideologier
1900-talet
Litteraturvetenskap 

måndag 13 september 2021

I skuggan av muren : Israel / Palestina - Tomas Andersson och Stefano Foconi


Ingen annan del av världen väcker så starka känslor som Israel/Palestina. Alla har en åsikt. De politiska analyserna avlöser varandra. Varför har Israels och Palestinas makthavare så svårt att nå en hållbar lösning? "Mellanöstern går inte att förstå", säger många - utan grund. Kanske är det politiska landskapet mer komplext, men inte mer komplicerat.

Hur gestaltar sig vardagen på vardera sidan av muren? Vilken  längtan och vilka rädslor styr? I ett ständigt återvändande och korsande härs och tvärs möter författarna gång på gång människor som berättar om sina liv, sina drömmar. Ilska och uppgivenhet, frustration, men också framtidstro. I Hebron förmedlar Murad visionen om vägen till frihet. På ett kafé i Safed delar Sabrina med sig om hur hon hittade tillbaka till Israel.

Historien är nästan aldrig det vi tror
. Sionismens väg från idé till nation kantas av myter och föreställningar med rötter i den europeiska drömmen om nationen. Palestinierna har inte haft motsvarande ideologi.

Det som krävs är att vi alla klättrar upp på muren och tittar ut över den andra sidan.

Tomas Andersson och Stefano Foconi är författare och har under 20 års tid kontinuerligt rest tillsammans i Mellanöstern och har skrivit flera uppmärksammade böcker i ämnet.




😏 #Iskugganavmuren #Israel #Palestina - #TomasAndersson och #StefanoFoconi #Carlssonbokförlag #roslagensbokhandel #välkommentillnorrtälje #enriktigbokhandel  isbn 9789189063488


En person besökte bokhandeln häromdagen. Han upptäckte ett tidningsurklipp i bokhandelns trappa. Bokhandlerskan hade rest, besökt orolig områden, flyktingläger där människor tvingats bo i mer än 40 år. Hon hade talat med människor, lyssnat till berättelserna och vridit och vänt på frågorna. Vi samspråkade en stund, där i bokhandeln. Varje samtal ger påminnelser tillbaka i tiden. För mig och för honom. Om jag lyfter frågan vidare påverkar den fler. Jag minns. Jag gläds och sörjer. 

Tanken kom tillbaka till mig idag igen. Jag tackar honom för att han väckte min tanke. Det höjde värdet på min dag. Låt oss tala om eviga konflikter. Vad är det som gör att de håller i i evig tid? Ja, för att man inte ser och förstår den andre. 

Där - i flyktinglägret - bor människor, sådana som du och jag. Där bor barn som leker, gråter och lär sig livet. Där bor människor, sådana som du och jag. 
 

Härliga böcker, fantastiska böcker, magiska böcker


All makt åt folket : Om en bortglömd idé - Ludvig Beckman

Från höger och vänster framträder just nu rörelser i Sverige och i många andra länder som anser sig tala för folket. Att all politisk makt utgår från folket kallas med ett hävdvunnet uttryck för folksuveränitet och är den självklara utgångspunkten i en demokrati. Men vilka är ”folket” i folkstyret?


En förvirrande situation har uppstått där föreställningen om det suveräna folket underblåser kritiken mot demokratins, folkstyrets, organisering. Så hur kan och bör vi förstå demokratins löfte om att makten utgår från folket?

All makt åt folket ger läsaren ögonöppnande perspektiv och redskap till ett kritiskt – och självkritiskt – granskande av demokratins mest grundläggande princip.






😏 isbn 9789189139480 #Allmaktåtfolket #Omenbortglömdidé #demokrati #LudvigBeckman #fritanke #roslagensbokhandel #demokratiskasamtal #välkommentillnorrtälje #välkommentillbokhandeln #kulturtorget #lillatorget #norrtälje


Idag lyfter vi blicken, ser vad som händer i samhället. Vi läser, samtalar, för tankarna framåt. Vi prioriterar fokus på människorna, deras unika egenskaper, mångfalden i samhället och vårt allt tillsammans. Vi - bokhandeln - vill vara en plats där samtal förs, där vi lär oss mer tillsammans med andra. Det gör vi. Vi bokcirklar, för samtal över disk och mellan hyllorna, lyssnar efter förslag på nya aktiviteter som rör viktiga frågor.

Nu, snart släpper Folkhälsomyndigheten och regeringen på restriktionerna om att ses. Jag känner lite rädsla för det, alltså för fler än få i taget och för sjukdomens spridning, men jag tänker också att vi behöver ses, samtala och höja blicken tillsammans. Så låt oss göra det, men ännu i ganska liten skala. Låt oss ändå alltid tänka på att hålla god distans.

Följ gärna bokhandelns kalender.



😏

Låt oss också funder kring boken; Vad tror direktörer på : 20 företagsledare om livsåskådning och religion?
Vad tror en direktör på? Vilken livsåskådning driver svenska företagsledare?
Tjugo samtal med toppar i svenskt näringsliv bland andra Anders Wall, Mia Brunell Livfors, Thomas Berglund, Ebba Lindsö, Johan Molin, Meg Tivéus och Jan Svensson visar att källorna till ledarskapets värderingar finns i det kristna idéarvet, en historia som försvann i det sekulära Sverige.
Tio Guds Bud, kärleksbudskapet och förlåtelsen är livs levande riktlinjer i svenskt management, i de visioner och strategier som nu skiftar till ett nytt paradigm av stake holder- kapitalism. En starkt positiv människosyn driver näringslivet att i samklang med de unga generationerna möta klimatkrisen.



😏 isbn 9789189323278 #Vadtrordirektörerpå #roslagensbokhandel #välkommentillnorrtälje #välkommentillbokhandeln #kulturtorget #lillatorget #norrtälje

fredag 10 september 2021

Trion - Johanna Hedman


Thora, Hugo och August - tre vänner i tjugoårsåldern som tillbringar all tid tillsammans: hänger på caféer, cyklar till Djurgården om sommarnätterna, möter våren i Paris. Men under ytan rör sig starka känslor och funderingar om identitet, klass och kärlek.

Thora kommer från gamla pengar och är uppvuxen i en tjusig våning i exklusiva Lärkstaden. Hon och konstnären August har länge varit nära, ibland älskare. Hugo har en helt annan bakgrund, och möter Thora och August när han blir inneboende hos hennes föräldrar. Han både fascineras och förfasas över deras privilegierade värld.

Den sköra balansen mellan dem riskerar hela tiden att förstöras.

Trion är en debut som fångar den bitterljuva känslan av att vara ung, när man har hela livet framför sig, och precis allt är på största allvar.


😏  isbn 9789113114125  #trion  #johannahedman  #frikärlek #ungdomsår  #relationer #sexualitet  #överklass #triangeldrama  #vänskap #kärlek  #bokvalsbordet  #roslagensbokhandel  #välkommentillnorrtälje  #kulturiroslagen  #kulturtorget  #lillatorget  #norrtälje  😏


Hugo. August. Thora.

Jag njuter allteftersom jag läser. Jag lär känna personerna, tycker om dem och undrar hur de har det, där innerst inne i själen. Jag läser om människors oro för sig själva och andra. Hur uppfattas vi av andra? Hur oroliga är vi för det? Får jag tycka om dig eller vad får jag tycka om dig? Hur påverkar du dig? Hur tänker du om jag tycker om dig? 

Boken handlar om unga människor. Vuxna, men unga. De lever, våndas och njuter tillsammans. Lever, som man gör när man är strax över 20. Andra kanske säger att de inte är vuxna, men de är väl ändå ganska vuxna? Jag tänker på mannen som köpte en bok i bokhandeln som sedan kom tillbaka och sa; den handlade ju inte om relationer mellan vuxna. Den handlade om barnet i skilsmässan. Ja, den handlade om människor. Kan vuxna, ja, nej, kanske bara den här vuxna, inte tänka sig att läsa, prata eller tänka om barnet i relationen? Förlorar man förmågan? Vad gör tiden med oss? Kan en äldre inte läsa om en yngre generation, för att man glömt eller för att man inte längre bryr sig om? Eller för att man inte förstår? Ja, jag undrar över det. Jag undrar över hur vi förhåller oss till andra. Vem är jag om jag inte vill läsa om barnet eller ungdomens tid? Vem är jag, som vuxen, om jag inte vill läsa och förstå den yngre generationen? Kommer jag ihåg exakt hur det var att vara där eller har jag glömt för att livet har fyllt på med så mycket annat? 

Hugo säger att han trivs med att vara i sammanhang där ingen känner honom särskilt väl, att han länge har föredragit att inte sammanföra människor vars enda gemensamma nämnare är honom själv. Han, precis som du och jag, är olika personer i olika situationer. Han känner sig nöjd med att andra människor inte känner hela honom. Tanken är intressant, tänker jag. Hur är vi i olika situationer? Vad lämnar vi ut till vem och varför? Hur vill vi bli igenkända? Hur vill vi att omgivningen ska se oss? Hur påverkas Hugos relation till August och Thora för att han inte lämnar ut mer än han gör av sig själv? Hur tänker Hugo om sig själv och hur påverkar det hans relation till andra? 

Arons och Lauras vänner presenterade sig alltid med förnamn och yrken, tex Karolina, konstkritikern och Samir, professorn. Hur präglar det en relation eller hur vi ser på människan när vi presenteras så? Vad händer om vi inte har ett yrke? Eller inte vill bli förknippade med det yrke vi har? Vad händer då med oss som människor? 

Hugo åker tunnelbana till universitetet men har inte riktigt bestämt sig om det är dit han ska. Han reflekterar kring det; "vem hade jag blivit om jag hade klivit av tåget vid T-centralen, om jag hade åkt tillbaka till Berlin? " Ja, vart för livet oss när vi går till höger eller vänster i en korsning, när vi möter andra människor eller när livet för övrigt för oss i olika spår. Vi blir andra människor då. När Hugo möter August och Thora blir han någon annan. Det påverkar honom för resten av livet, precis som hos dig och mig, när vi möter människor som gör något med oss. 

Thora. Jag läser om förutfattade meningar. Ja, hur är rika människor? Hur kan man håna den som kommer från gamla pengar, tro att det är roligt att få en bok om sin familj? Är det hennes fel att hon är född dit hon är född eller med de egenskaper hon har? Hur påverkar det livet, ungdomen och relationerna? Vad får man stå ut med för att man har ett trygghetsnät omkring sig som andra inte har? Med det goda kommer avundsjuka och förutfattade meningar. Vad gör det med den som inte kan rå för? Att ha pengar kan vara en trygghet, men gör pengar oss lyckligare?

August har en bror, Samuel. De möts. August, Thora och Hugo möter Samuel. Hugo tycker att brodern är ok, men August är inte förtjust. "Han har inget intresse av att vända ut och in på ditt liv för att se om det duger något till." Är det så att de upprepar samma saker när de möts, åstadkommer taggar som  skapar sår som aldrig riktigt läker. Ja, men han är väl ändå schyst. Ja, på sitt sätt, men kanske äe det ett nej i förhållande till August. Kanske är det så att vi har en annan relation till någon än vad andra har, att vi inte kan se hur det egentligen är, åtminstone för just dem. Jag tycker annorlunda om mina syskon, mina vänner eller min sambo än vad du gör. Vi gör det bara för att vi har eller har haft andra typer av relationer, för att vi är olika. Om vi dömer dessa människor, varför gör vi det? 

Johanna Hedman utforskar Hugos känsloliv, gör honom till en person som inte vill låta andra veta så mycket om honom. Han vill vara själv, även om det också gör honom ensam. Låt oss tala om friheten i att själv bestämma vad man lämnar ut. Vad krävs det av oss för att vara sådana? Vill vi det? Gör du så? Jag? 

Thora upptäcker att Hugo har en förmåga att följa hennes tankegångar utan att sakta ner eller missförstå henne. Hon uppskattar att möta motstånd från honom. Hur många eller vilka har du som kan möta dina tankegångar på ett sätt som passar dig, som gör att du uppskattar samtalet? 

Thora kunde tyda sina föräldrars humör på sättet de går in i ett rum eller hanterar något med händerna, men hon har ingen aning om vad de har för problem i sina liv. Ja, inte ens vad de oroade sig för eller såg fram emot. Hur väl känner vi våra föräldrar, barn eller syskon? Hur väl känner vi de som egentligen står oss närmast? 

Thora sov med Hugo. Hon har svårt att förstå Hugos opersonliga bemötande senare på morgonen. Beror inte Hugos agerande på att han inte förstår Thora och August och att han inte vet hur han ska förhålla sig till dem? Hur kan Thora inte se det? Ja, kanske ser vi inte andras tankar, kanske tar vi bara våra egna som den enda och rätta sanningen. 

Thora "tänkte att jag inte brydde mig om vad han tänkte om mig, bara jag visste vad han tänkte."  Hur spelar det roll vad andra tänker om oss? Hur präglar det våra liv? 

Alla tre älskar och längtar efter varandra. De kan inte avgöra rollerna, talar inte klarspråk med varandra. Att älska någon eller längta utan att veta var man har den andre, med lämnade frågetecken som stora hinder i relationen. Vad håller ihop dem till slut? 

Boken är lugn. Jag följer personerna, lär känna dem och kemin dem emellan. Jag lyssnar, funderar, antecknar - jag placerar en hel del gula noteringslappar i kanten, för att det finns klokskap här. Klokskap, förutfattade meningar, omdömen som säger saker om oss, sånt som vi gör, sånt som vi oroar oss för. Den berör frågor om människor, relationer och livet - som vi gör och hur vi förhåller oss. 

I vilken ålder bryr vi oss om andra, vi-et tillsammans? Är det ens ålderskopplat och i sådant fall hur? Förändras det över tid?

Det finns en hel del att fundera över i Trion. Om den ska vi tala i sinom tid.

A..






Suicidepreventiva dagen 10 september 2021


10 september 2021. 

Idag är det suicidpreventiva dagen. Den 10 september samlas människor över hela världen för att uppmärksamma arbetet med att förhindra självmord. I Stockholm genomför t ex Suicide Zero en stor ljusmanifestation på Mariatorget, där man tänder 1 441 ljus, ett för varje person som tog sitt liv i Sverige under 2020. På andra platser runt om i världen finns små och större möten där människor ses, stöttar varandra och minns livets gång. 

I Norrtälje ses vi vid Lilla torget i Norrtälje för en stunds stillhet, samtal och reflektion.


Suicidpreventiva dagen - 10 september 2021

Ljuständning. Samtal. Stillhet. Reflektion. 

Kl 1600-1800.

Lilla torget, Norrtälje

Utomhus. Kläder efter väder.

torsdag 9 september 2021

Språket! (Mitt Roslagen 9/9-21)

Hur mycket påverkar egentligen språket våra liv



Vi talar om språket. Hur talar och skriver vi? Hur lyssnar och läser vi? Hur uttrycker vi oss? Ja, kanske beror det på vilka vi är.

När vi talar med varandra upptäcker vi ibland att vi inte förstår den andre, att det hakar sig, stakar sig och inte riktigt har flyt. Vi förstår inte meningen med samtalet eller innebörden av de enskilda orden. Vi borde fråga, men låter det ofta bero. Ibland tror vi att vi förstår, vilket det sedan visar sig att vi inte gör. Någon talar i gåtor, otydligt, så att vi inte inser vad hen talar om. Klarspråk är inte bara en tydlig röst, det är också särskilda ord i en särskild ordning. Hur får man dem så? Beror det på den som talar eller den som lyssnar, på den som skriver eller läser? Eller både och? Ja, så är det nog. Kanske behöver vi vara mer noggranna för att förstå varandra. Kanske är nyanserna viktigare än vi tror.


Vi talar om det i bokhandeln. Om språket, vad det är och vad vi säger. Språket är onekligen viktigt, både för oss själva och för andra. Någon säger att ord aldrig kan tas tillbaka, sätter sig i oss för alltid. Vi återkommer till vikten om varsamhet i flera av våra samtal. 


Någon blir irriterad eller konfunderad för val av ord, ord som hen, same eller amen. Vad lägger vi i orden? Vad betyder de för mig och för dig? Är betydelsen den  allmänna, som är beskrivet i en ordbok, eller har jag en annan relation till orden eller sammanhanget? Varje ord spelar olika roll för den som säger och den som lyssnar. Orden har olika tyngd, kan röra om, skapa sår eller bara passera. 


Vi talar om språket när vi har läst en bok. Någon säger; det var bra, det är lättläst och har inte så många svåra ord. Om samma text säger någon annan; det är riktigt dåligt, ingen känsla, det finns inget mellan raderna och det finns inga nyanser. Vad är ett bra språk? Vad gör det med oss som människor, mer än bara underlättar läsningen? Någon ser bilderna framför sig, när hen läser. För någon annan är det bara en text. Ja, vad gör det med oss?


Jag minns Sara Stridsbergs språk i Kärlekens Antarktis. Berättelsen var en smula hemsk, men språket var ljuvligt. Det gjorde upplevelsen vacker för mig, jag minns den som en bok jag vill rekommendera till många. Det vackra språket gjorde berättelsen möjlig. Karin Smirnoffs språk i trilogin om Jana Kippo eller i hennes nya bok Sockerormen är något helt annat. Det hänger ihop med berättelserna, man är där, mitt i. Det tillhör. 


Marie Hermanssons språk i Pestön och Den stora utställningen är rakt upp och ner. Lätt och tydligt. Linnea Axelssons språk i Aednan är magi, som riktig poesi. Patrick Modiano skriver med korta meningar, lite kantigt, men ändå med en bakomliggande ton. Jon Kalman Stefansson har meningar som bär över hela sidan, vilken ändå inte upplevs som svårt eller långt. Ahmet Altan använder bara de ord som behövs i Jag kommer aldrig mer se världen. Det gör också Marie-Hélène Lafon i En sons historia. Ibland vill vi umgås längre med karaktärerna och texten, men kanske är det bättre att vi då istället ger oss i kast med en annan bok av samma författare. Det kanske är bra att längta, istället för att det fylls på med mer och mer. Är det bra att välja noga bland orden eller är det bättre att gödsla när man ändå har fått sin plats? 


Språk är magiskt. Vad vore vi utan språket? Vad händer i oss när vi blir utan vårt eget språk, när vi inte kan göra oss förstådda, måste lära oss det på nytt - eller ett helt nytt. Vad händer med oss när vi inte kan tala eller läsa det språk som sitter i vår själ? 


Hur mycket påverkar egentligen språket våra liv? 


Njut dagen som den bästa!



Anette Grinde

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje

tfn 0708905731 


https://bokbloggerskan.blogspot.com/


https://www.instagram.com/roslagensbokhandel/


https://www.facebook.com/Roslagens-bokhandel-vid-Lilla-torget-i-Norrt%C3%A4lje-521815631490249









Sång till Bretagne och Barnet och kriget - J. M. G. Le Clézio

 


J. M. G. Le Clézio
s bok innehåller de två berättelserna Sång till Bretagne och Barnet och kriget. Den längre Sång till Bretagne är den vuxne författarens hyllning till sin barn- och ungdoms förtrollade landskap, Bretagne. En lovsång, där varje ord får läsaren att känna doften av varm jord och nyslaget hö, svalkan och smaken av det närbelägna havets salta vatten och se de sommarlediga barnens jublande glädje över efterkrigstidens berusande frihet!

Barnet och kriget samlar Le Clézio minnesfragment av sin tidiga barndom i krigets närhet. För Frankrike börjar andra världskriget i september 1939 och i april 1940 föds författaren i Nice. Tillsammans med modern, sin äldre bror och släktingar lever han de följande fem åren instängd bakom förtäckta fönster, gömdundan de tyska ockupanterna, isolerad i en by ovanför Nice.

Författaren ger en skildring av en tillvaro präglad av hunger, kyla och ständig oro, minnen som för hans tankar till de villkor som alla barn i krigshärdar tvingas leva under. Fadern, som har engelskt medborgskap, tjänstgör under hela kriget som fältläkare i Afrika, och honom träffar Le Clézio för allra första gången, när han som åttaåring i sällskap med sin mor och bror besöker honom i Nigeria.

Jean-Marie Gustave Le Clézio föddes i Nice 1940 och har sedan debuten 1963 skrivit ett femtiotal böcker: romaner essäer, noveller. Le Clézio tilldelades 2008 års Nobelpris i litteratur med motiveringen »uppbrottets, det poetiska äventyrets och den sinnliga extasens författare, utforskare av en mänsklighet utanför och nedanför den härskande civilisationen».


😏  #SångtillBretagne och #Barnetochkriget #JeanMarieGustaveLeClézio   #Nobelpris #2008  #nobelprisilitteratur  #bokvalsbordet  #bokcirkel  #roslagensbokhandel  #välkommentillnorrtälje  isbn 9789186497835  


Vi lägger Sång till Bretagne på vårt bokvalsbord till bokcirklarna. Låt oss läsa också denna författare och fundera över vad den säger oss. Låt oss tala om boken, författarens intentioner och innehållet. 


måndag 6 september 2021

Himlen är blå och glädjen står högt....

 


Himlen är blå och glädjen känns kroppen. 

Välkommen, du nya dag. 





Jag springer sakta fram genom landskapet, tassar i mina skönaste barfotaskor. Det är en lyx jag har, att andas den friska luften, röra mig som jag vill och tala fritt i mina kanaler. Jag behöver inte vara rädd för att bli fängslad för att jag rör mig misstänkt i trakten, genar över någon hemlig plats eller säger saker som skaver hos någon annan. Jag får tala och jag talar. Jag får röra mig och jag rör mig. 

Vi samtalar i bokhandeln, byter erfarenheter, upprörs, blir glada eller förbannade, vrider och vänder på orden och lyssnar på varandra - vi lär oss av varandra och om oss själva. Vi törs, riskerar nästan inget alls. Vi strävar efter frihet och rättvisa, och tänker att vi har det. Ja, kanske tar vi det för självklart. Frihet och rättvisa finns inte på alla platser och vi uppmärksammas på vår tur i lotteriet med jämna mellanrum. När jag nu läser i Ett år i Belarus så är det svårt att föreställa sig hur andra har det. Människor blir fängslade för att de har en ryggsäck, står på fel plats, säger något olämpligt eller är angiven av någon annan. 

Det här landet, den här platsen, är min - inte Lukasjenkas, säger de som älskar sin plats, sitt land men inte tvånget, hårdheten, fängslandet och frånvaro av rättvisa. Den här platsen är min. Ja, visst är det så att vi alla, nästan vill alla vill vara där vi börjat, ser platsen som vår. Vi vill inte tvingas bort, vi vill vara där. Så också de flesta flyktingar, om de kunde välja det alternativet. Våldet, bristen på frihet, rädslan, hindren och orättvisan får dem att vilja ta sig bort till tryggare platser. Den här läsningen är angelägen. Det är angeläget att vi ser hur (absurt) andra har det, hur livet ter sig strax bortom kurvan eller vid horisonten. Det är angeläget att vi förstår hur andra har det och att eller om vi kan göra något åt saken. 

Låt oss läsa. Låt oss tala. Låt oss fundera vad vi kan göra och vad vi kan lära oss av det här. 

Bådas vår himmel - vår och deras - är ljuvligt blå, solen skiner och det vajar vackert i träden. Hos oss står glädjen högt i tak, hos dem känns rädslan genom märg och ben. 

Vad är det för värld vi lever i? 

A..



Isbn 9789174450019  #EttåriBelarus - #rösterinifrånenfolkresning #atlasbokförlag #atlas  #roslagensbokhandel  #välkommentillnorrtälje  #kulturtorget  #kulturiroslagen  #norrtälje 



Suicidpreventiva dagen 2021
fredag 10 september 2021
Låt oss tända ljus och tänka på de som lämnat oss.
Plats; Lilla torget, Norrtälje.
kl 1600-1800.
Arrangörer; SPES Norrtälje, Sensus Studieförbund,
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.



lördag 4 september 2021

Poesilördag - första lördagen i september 2021.

 


Klicka på bilden för att komma till dagens poesi (4 september 2021). 
Poeter läser egna texter. Temat var glädje!

Nästa poesilördag är den första lördagen i oktober 2021.
Temat då är medkänsla

Vill du vara med - med dina egna texter? Hör av dig snarast till bokhandeln. 
Tfn 0708905731 eller tfn info 😏 roslagensbokhandel.se

Varje medverkande och närvarande person bidrar till evenemanget. Texten, framförandet, nervositeten, tiden, orden, glädjen, omsorgen och allt runt omkring - gör tillfället. Tack, för glädje, medkänsla, närvaro och tack för att du bidrar. Tack, för att du lyssnar med aktiv uppmärksamhet. Tack! 


#demokratiskasamtal #poesilördag   #förstalördagenioktober  #poesi    
#roslagensbokhandel  #välkommentillnorrtälje  #kulturiroslagen  #kulturtorget  #lillatorget  #norrtälje  #sensusnorrtälje  


Röda rummet - Kaj Korkea-aho

Röda rummet - Kaj Korkea-aho

Lust och makt, skuld och lån - allt ingår i spelet om en dyr lägenhet i södra Helsingfors, vars tjocka väggar gömmer både dekadenta fester och raffinerad extas.

Till en början är det bara en kul grej: en tidningsannons där en ung författare lovar skriva en bok i utbyte mot en förmånlig bostad. Men när en förmögen äldre man erbjuder ett intressant renoveringsobjekt på en fin adress märker den unge författaren att han blivit indragen i något som inte är lika oskyldigt som det först ser ut. Han börjar teckna ner en berättelse som leder till en labyrint av komplicerade relationer i ett nattligt 80-talshelsingfors, där dominans och underkastelse är som järn mot magnet. Han målar det röda rummet på nytt och på nytt, tills det är alldeles vitt. 

Röda rummet är Kaj Korkea-ahos samtidsroman om maktdynamik och begär, om att sälja sin konst, sin egendom och sig själv. 


😏


Oj, oj. Ja, det handlar om mänskliga relationer och det handlar om kärlek. Det handlar om känslor, vänskap och relationer. Det handlar om att lära sig mer om andra. Ibland handlar det om att blunda för omständigheterna för att man är kär, förälskad, tvungen eller uppslukad av situationen. Det leder till lögner, både i förhållande till en själv och till andra. Sådant är förstås tragiskt, men sannolikt mänskligt. Är man uppslukad, så är man. Då behöver man rättfärdiga tingen för sig själv, kanske också ljuga för sig själv. Eller hur gör man annars, när man inte förmår annat? 

Jag läser om hur en människa är förälskad, uppslukad av en annan, och blir förd bakom ljuset. Hur blir vi det? Hur kommer det sig att vi inte ser de tydligaste signalerna när de står mitt framför oss? Kan vi säga att det är naivitet eller är det kemin som för oss bakom ljuset? 

Jaget i berättelsen är författare och musiker, spelar i en orkester. Hans bästa vän, Lotta, spelar stor roll för honom. De möts och samtalar. Hon ser och förstår honom, men det händer att han inte förmår säga sanningen. Var går gränsen för vänskap och hur ser den ut när man ljuger för varandra? Vad betyder det att ha en riktig vän? 

Hur hittar en homosexuell till sin själsfrände? Ja, vi talade om det, eller kanske om hur festprissare hittar varandra, när vi talade om en annan bok nyligen. Alltså, hur hittar likasinnade varandra. Vi sänder ut vibbar som gör att vi hittar till varandra, oavsett vilka vi är; heterosexuella, homosexuella, alkoholister, drogmissbrukare, kvinnor och män, kanske violinister eller våldsverkare. Vi hittar varandra, ser de små nyanserna som skiljer oss från de andra. Kaj Korkea-aho ger uttryck för detta, de små nyanserna som gör att man ser det man behöver se. Jag finner det förundrande, men vet att det är så. Människor hittar varandra, det är inte nödvändigtvis rätt (som i bäst i längden), men man hittar. Visst är det spännande att det är så, att man inte riktigt vet hur det går till? Kemi kanske är nyckeln till allt? 

När jag läser Röda rummet tänker jag på hur det är att fästa sig vid någon, att det är både en lycka och en förbannelse. Om det går väl kan spåras till hur vi är som människor. När livet - eller människorna -  sviker kan det till slut vara svårt att se vad det beror på, vad som är vad. Beror det på en själv, egna val, på den andre, på var vi står i livet eller är det helt andra omständigheter som styr. Svårt, olika svårt är det också hur vi hanterar svek. Vissa saker går att skaka av sig med en axelryckning, medan andra drar runt i en och vaknar till liv igen och igen. Ibland kan man undra varför skavet vaknar igen, när det sovit borta under en längre tid. Ja, livet är outgrundligt. Det är svårt att veta hur hjärnan, vår egen (och andras), hanterar sorgen och lyckan genom dagarna som går. 

Vänskap bygger på att vi orkar lyssna på varandra även när vi ältar gammal smörja, att vi inte tar på oss det själva utan bara lyssnar. Det är ett vanligt problem, förstås, att den som tvingas lyssna till slut inte orkar med ältandet. Då kan vänskapen få sig en törn. Det talar vi om när vi talar om psykisk ohälsa eller andra tuffa livstörnar; vart tar vännerna vägen när man behöver dem som mest? 

Mitt i min läsning kommer en kvinna in i butiken. Hon säger, nja, den är nog inte riktigt för mig, jag är nog för gammal för den här boken. Jag tänker på henne när berättelsen dyker i frågor om sexualitet. Ja, nej, jag vet inte vad hon reagerade på (eller inte): kanske är böcker bara mer svårlästa när man själv inte kan identifiera sig med berättelsen, när det ligger för långt ifrån ens nu eller när man inte orkar bry sig om att lära sig, ta till sig. Jag vet inte, men det händer ju med jämna mellanrum i cirklarna att vi/någon inte förstår och att vi placerar oss på olika nivåer i graden av förståelse, möjligheten att tala om saken och insikt om skillnaderna mellan människorna. Tanken svindlar i mig när jag läser vidare. Hur vill vi förstå andra? Hur påverkar det min läsning? 

Sexualiteten (i den här boken) är något att tala om i cirkeln. Eller bara fundera över om vi inte cirklar. I en av våra cirklar talades om swingers, herrklubbar, strippklubbar och hur den som vill hittar till sin plats. Några vill tala, några tycker att det svårt. Människor är olika där. Hur vill du läsa om eller tala om sexualitet? Är det vackert eller störande? Vill du tala om det eller är det obekvämt? Jag tänker på personen som påtalade att det var viktigt att en bok var trovärdig, verklighetsnära, och möttes av en annan som bara läste berättelsen som den var - och var glad för det. Jag undrar om det vi finner viktigt begränsar oss mer än det tillför, om det hindrar oss från att utforska nya marker. Och hur vi då klarar att tala om saken. Ja, det är typ av frågor vi igen och igen kan lyfta i ett kommande samtal? 

Underkastelse är återkommande i berättelsen. Det är en viktig del i mannens vilja. Hör det till livet, hans sexualitet eller hur förhåller vi oss? Vad är underkastelse för dig? Vad är underkastelse för författaren? Vad är priset för underkastelsen? Vad gör det med oss själva? Vem gör vad och varför? 

Hur många berättelser behöver man berätta om sig själv innan man gardera sig mot människorna? Meningen sätter sig i mig, får mig att undra vilka vi är bakom skalet. Vilka är vi? Vem känner oss? Röda rummet beskriver en, nja, flera människors liv. Vanliga människor. Kanske möter du en vän på gatan idag, samspråkar som vanligt och har ingen aning om vad som finns bakom skalet. Vad händer när du möter något hos en person du känner som inkräktar på det du vet om honom eller henne? Som när Lotta möter Aimo och riskerar att förstöra relationen till jaget i berättelsen. Hur lätt är det att förstöra ömtåliga relationer. Varför gör man det? Ja, kanske för avund- eller svartsjuka. Eller bara för att man kan. 

Vänskap kan ses från många håll. Ibland består den, ibland inte. Det kan låta lättvindigt. Förlorad vänskap kan vara outhärdligt plågsamt. Underkastelse kan också ses från olika håll. Båda påverkar livet, där vi på många sätt är beroende av varandra. Vänskap och underkastelse, ja, men ack, så viktigt att också kunna stå rakryggad utan rädsla. 

Läsningen påverkar mig, får mig att sluka sidorna. Jag tackar för berättelsen av Röda rummet. Det är en berättelse som inte liknar något annat. Ja, och om en värld jag inte mött förr. 

Jag läser att romanen inte är självbiografisk. Den kan definitivt upplevas så, men är alltså inte. Desto bättre, kanske. Desto bättre beskrivet, när händelserna inte är självupplevda. Oavsett vilket, är det definitivt en bok att läsa. 

Röda rummet ska kanske inte läsas av känsliga personer, men alla ni andra kan gott läsa. 

Ja, läs, bara läs. 

Anette Grinde



****


I samtalet om boken talar vi om hur nyttigt det är att läsa om världar vi inte känner till. Ingen i rummet kände till företeelsen, kunde föreställa sig att det fanns. Vi talar om boken, vi talar om barndom - hur vi formas till de vi är, om arv och miljö, om vänskap, om blåögdhet, om hur vi hittar till våra likar och om skillnad mellan kvinnor och mäns homosexualitet. Ja, vi talar om mer än så, njuter av samtalet, utvecklas, bygger nya möjligheter, skrattar och avslutar vårt möte med att välja en bok som kanske inte skaver så dant. Vi får se, ja, vi får se hur vi uppfattar läget efter läsningen av nästa bok. Vi går från klarhet till klarhet. Varje ny bok, varje nytt samtal, gör mer för oss själva och för vår gemenskap tillsammans. Tack. 


****


Vad är vänskap? 

Vad gör vi för att få en bostad? Hur långt kan man gå? 

När säljer man sin själ? 

Hur påverkar barndomen oss? Hur blir vi de vi blir? 

Vad är njutning? 

Hur hittar var och en sin själsfrände? 

Vem kan säga något om någon annans njutning? 

Vems sexualitet är ok? 

Har någon annan rätt att säga något om någon annans sexualitet? 

Hur påverkas du av läsningen? 

Vad säger vi till barnen eller vuxna som avviker från normen? 

Vem äger normen? Vad är övriga? 

Hur påverkar orden barnen för framtiden? 

Vilka ord och handlingar sätter sig i vår själ? 

Hur långt kan vi gå för att få livet att gå ihop? 

Vad är underkastelse? 



😏   #förstaparkett  #bokvalsbordet  #bokcirkeln  #kulturiroslagen  #magiskasamtal   #pride #vardigsjälv  #kulturtorget  #rödarummet  #kajkorkeaaho #helsingfors  #förlagetM  @forlagetm  #roslagensbokhandel  #välkommentillnorrtälje   #välkommentillbokhandeln  #enriktigbokhandel  @roslagensbokhandel #läsbaraläs    #vänskap  #underkastelse  isbn 9789523333895  #bokprat  #bokbloggerskan.blogspot.se  




#bokhandlerskan ägnar sig inte särskilt mycket åt #litteraturkritik Hon gillar istället samtal (och skrivande) om böckernas  innehåll, sådant som påverkar livet. Ja, sådant som är livet. Vi klurar alltså kring innehållsfrågor - magiska sakfrågor - snarare än kritik kring litteraturens uppbyggnad. Vi talar om livet och dess viktigaste frågor. Bokhandlerskan vill inte säga att en bok är bra eller dålig eller att hon tycker si eller så. Ibland, när boken fångar henne fullständigt, kan det dock hända att hon använder en massa ord som peppar lite särskilt mer för boken. Ni vet, ord som #fantastiskt  #magiskt  #underbart eller liknande.  I princip alla samtal i bokhandeln faller dock under begreppet #magiskasamtal eftersom möten emellan människor är just det; #magiska Hon är lite less på kritiker som sablar ner böcker eftersom det hindrar människor att fatta egna beslut. Vid negativa kommentarer (som ju ofta hörs högt) så är det som om människorna inte törs säga att de tycker om den eller läsa boken och upptäcka att de tyckte att den var alldeles fantastisk. Samma lika händer i våra samtal när någon med bestämdhet säger att något är skit, då drabbas gruppen av tystnad och det tar en stund innan någon törs säga något annat. Det tar tid att komma igen. Det spelar onekligen roll hur man berättar sin åsikt om en bok. Vi läser så olika, så recensioner är ibland förödande för läsare som ska välja i det ofantligt stora utbudet. De riskerar att missa något som man inte bör vara utan. 
Jag säger; Läs inte (negativa) recensioner. Sudda bort det negativa budskapet ur ditt huvud om du råkat läsa det. Utmana dig själv! Läs, bara läs!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...