Korrespondensen. Virginia Evans. (Akademius förlag)

 Korrespondensen. Virginia Evans.

 (Akademius förlag)

Varje morgon sätter sig Sybil Van Antwerp för att skriva brev – till sin bror, till sin bästa vän, till universitetsledningen som vägrar låta henne närvara vid den kurs hon så innerligt vill följa, till sina favoritförfattare för att säga vad hon tycker om deras senaste böcker, och till en person som hon skriver till ofta, men aldrig skickar brevet till.

Vid sjuttiotre års ålder har Sybil gjort brevskrivandet till sin livlina – kvickt, klokt och djupt personligt använder hon orden för att förstå världen. Men i det verkliga livet har hon i över trettio år hållit dem som står henne närmast på avstånd. Tills en dag ett brev från någon ur hennes förflutna tvingar henne att konfrontera en av de mest smärtsamma perioderna i sitt liv.

Nu återstår bara en sak: Sybil måste äntligen skicka brevet hon har burit på i alla dessa år – och hitta förlåtelsen som kan ge henne modet att gå vidare.

Sybil Van Antwerps liv av brev kan tyckas vara en liten sak i det stora hela – men hon är en av de mest oförglömliga romanfigurer du någonsin kommer att möta.

#Korrespondensen  #VirginiaEvans #Akademius #kulturnavet #norrtälje #miusförlag Översättning #ceciliaberglundbarklem 

Jag blir sugen på att börja skriva brev, men vet inte riktigt till vem. Kanske till en reflekterande politiker på en annan sida eller en författare, kanske en ungdom som vill tänka bredare eller någon som funderar kring religion, filosofi eller existens. Jag försöker föra samtal i grupper, i några går det att åstadkomma fördjupning och i andra är det bara ytskrap, för några går det att hålla sig till ämnet och för andra är det bara ens eget jag som är av vikt - ja, och allt däremellan. 

Karaktären i Korrespondensen är människa. Hon bär liv, sorg, kärlek, hopplöshet, vrede och värme. Hon är vän, inskränkt och modig. Kanske är vi alla så? I en text, ganska långt in i boken, drabbas jag plötsligt. Hennes ursäkt känns långt in i själen, samtidigt som handlingen som skapat sorg för henne och andra, verkligen har förstört liv. Hur kan man förlåta, sig själv och andra? Och, hur kan det hända att man så lätt kan skada andra, bara sådär, med ett penndrag, en enkel kommentar eller ett minspel som beror på stundens reaktioner? 

Vi talade om:

* komma över sin sorg.

* vara mor eller hustru.

* erkänna sin skuld.

* tolerera andra i sina liv.

* se hur vi kommunicerar bäst.

* se vems förmågor som fungerar tillsammans. 

* komma över hämndkänslor, hur löser man en konflikt?

* rädsla för hot.

* möta hot genom att förklara sina skäl och förutsättningar.  

* berätta vem vi älskar, att inte förmå, att gå i försvar.

* adoption, att sakna sina rötter. Att upptäcka en ny del av en familj.

* hur vill vi börja om, vilka egenskaper dras vi till?

* författarens förmåga att skriva med olika personer, olika kontext, olika ton och språk. 

* en persons olika egenskaper, i olika situationer, med olika personer och i olika mående.