Walter lever ett nervöst liv som chef för ett litet bankkontor när han oväntat blir befordrad. Huvudkontoret är över inte bara hans ambitionsnivå utan också hans kompetensnivå.
Walter har redan fullt upp med sin frånvarande sambo och de symtom han ser som tecken på en nära förestående död. Men hur sjuk är han egentligen? Och hur ska det gå när hans första uppdrag är att åstadkomma ett öppet kontorslandskap?
Den unge Walters lidanden. Augustin Erba.
Walter, käre Walter. Livet är tufft, eller hur? Det här med att tänka att man inte är fulländad, att människor runt omkring en ska komma på att man är en bluff, inte duger, det är tufft. Jag tror att det är rätt många som tänker så. Walter, du är inte ensam, även om den tanken kanske inte lättar den egna pressen. Man är ju som man är.
Håll ut, käre Walter.
Det är fantastiskt att du räddade livet på det lilla glinet som blåste saliv och ärtor i pannan på dig i tunnelbanan. Det var snyggt gjort, ja, livräddningen, inte ärtorna. Den där mamman borde ju ha en spark på smalbenet när hon inte alls hade koll på sitt barn, men ja, vem har det i varje stund? Livet är tufft även för mammor. Jag tycker ändå att du var en stjärna. Du hade kanske ändå kunnat stirra lite hårdare på det ovårdade barnet, fast då hade han väl bara gråtit och mamman hade anklagat dig för andra otidigheter. Sett ur det perspektivet var du ju ändå helt rätt ute. Fler borde ha koll på hur man räddar människor från att dö.
Den där Katrin tycker jag att du ska göra slut med, Walter. Jag ser att du tycker det också och jag förstår att det är tufft. Att avfärda någon som verkligen behöver en är ju ändå rätt tufft, det kan ju tyckas vara ovärdigt att puffa folk över kanten. Jag ser att du inte är en sån som gör sånt, avsiktligt skadar, men ändå. Jag tänker kring henne och dig. Jag förstår din vånda.
Facket, ja, det där facket. Det som inte är en person utan en företeelse eller något att spänna sig inför. För hur lätt har inte facket för att konstra även när det inte behöver konstras? Vad säger facket om en sådant tanke, tro? Som chef gäller det att vara på tårna för facket, chefskollegor och medarbetare, det kan man förstå. Går det ens att göra saker (som t ex att fatta beslut) smärtfritt som mellanchef, utan att få en snyting?
Den där otroheten Walter ger sig i kast med kan man fundera över. Han vänder Katrin ryggen utan att säga det till henne, dras till Lennart istället. Hur har vi det med ärligheten i våra liv? När är det ok att tiga och när är tigandet en lögn? Man kan le åt fegheten, men man kan också fundera över hur man själv gör. När tiger man ihjäl saker och när är man en reko person och säger det man har på hjärtat? Walter är inte så himla bra på att säga ifrån, sätta ner foten. Men, vem är det? Stackars Walter, käre Walter. Man vill ju (nästan) hjälpa honom nu.
Den där svärfadern, vad är det för en figur egentligen? Hur ska man kunna hantera en sån? Whisky efter whisky, tjat och tjat om att Walter borde dricka och eviga pikar om ditt och datt. Vem pallar sånt? Walter är ändå otroligt tålmodig där. Vem hade stått kvar vid den behandlingen? Ja, den konflikträdde, förstås.
Att vara hypokondriker med googlingsförbud i vår tid måste vara oerhört påfrestande. Så lätt, så svårt och så farligt både för hälsan och de nära relationerna. Var går gränsen om eller när husläkaren eller akutmottagningen inte längre tar patienten på allvar. Vad riskerar att hända med hälsan och livet då?
Han ljuger för Lennart. Att ljuga för honom försvårar förstås relationen, gör den orimlig. Hur går det med oss när vi ljuger? Hur påverkar det vår relation till andra och oss själva? Man måste vara kompetent och ha verkligt gott minne om man ska ljuga, tänker jag. Hur ska man annars ha koll på vad man sagt till vem och varför. Om man ska mörka delar av sitt liv för olika personer drabbas man av trassel, så långt är det klart. Det kräver riktigt god planering. Walter brister där, tänker jag. Stackars Walter.
Frans är gamla pengar, vilket för min tanke till boken om ungdomarna på Östermalm (Trion, Johanna Hedman). Är det ett Stockholmsuttryck om ärvda pengar på Östermalm eller bara en allmän schablon?
Lev, Walter. Gör det nu. Lev loppan, släpp oron, lev medan du kan. Sen är det ju för sent. Det är troligen inget plus för livet att få rätt ("vad var det jag sa").
- Språket? Fullt begripligt, lättläst, ja, helt i sin ordning. :)
- Översättare? Helt onödigt. Erba skrivet så att vi förstår. Ja, kanske om den ska till andra länder, men inte för oss i Sverige.
- Walter? Oj, oj, oj.
- Hans svärfar? Åhh, nej.
- Hans hustru? Helt ok. Tålmodig, förstås. Inte helt lojal och demokratisk, men vem är det? Var och en behöver ju driva sin tes, åtminstone en aning. Tar inte strid för Walter hos sin far. Borde hon det? Hur tar vi parti för oss själva och våra närmaste? Eller hur var det nu, är hon verkligen ok? Kanske är hon i själva verket ett riktigt kräk?
- Hans svärmor? Helt ok, eller hur står hon på Walters sida? Ja, acceptabelt, eller hur? Kan man begära mer av en svärmor? Njae, hur står det till här, egentligen?
- Hans terapeut? Nej, lämna henne. Säg: hej då. Nu räcker det.
- Lennart? Bestäm dig, Walter. Var ska du lägga ditt livskrut?
Om Walter och hans liv ska vi tala i en bokcirkel inom kort. Det blir skoj. Vi kanske kan tala om:
- Hypokondriker, att vara och att leva med en sådan. Hur är det?
- Läkare och vän, kan man vara båda? Hur håller man isär olika delar av livet?
- Hur botar man en hypokondriker? Rädslan och sjukdomarna?
- Att vara mellanchef.
- Relationen i ett äktenskap. Vems är skulden?
- Svärföräldrar, vem gifter man sig med?
- Terapeuter, är de professionella varelser eller vanliga (odugliga) människor, som du och jag
- Vad är ett liv, egentligen?
- Vilka egenskaper och vilka människor påverkar oss i livet?
- Vad skulle vi göra och tänka om vi hade Walter som chef eller närstående?
- Familjeterapi? Hur, vem och varför?
Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje, platsen där samtal förs.
A..
#augustinerba @augustinerba #denungewalterslidanden #albertbonniersförlag #bokcirkeln #attläsaärattresa #bokvalsbordet #välkommentillbokhandeln #norrtälje #roslagensbokhandel #Välkommentillnorrtälje #välkommentillbokhandeln #skattkammare #roslagen #kulturtorget #kulturiroslagen #magiskasamtal
#jagbokhandlar är en bra tagg för att uppmärksamma vikten av att #handlalokalt
#Utantankedörbygden #ärdetsåvivillhadet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar