I La familia grande berättar Camille Kouchner om hur deras styvfar började förgripa sig sexuellt på hennes tvillingbror under hans tidiga tonår, övergrepp som pågick under flera år.
Camille och hennes syskon växte upp i en känd fransk vänsterintellektuell familj. Pappan var medgrundare av Läkare utan gränser och senare utrikesminister, mamman en uppburen juridikprofessor, författare och stridbar feminist. Föräldrarna skildes när barnen var små och deras mor gifte om sig med en högt aktad statsvetare och politiker. På styvfaderns sommarställe i Sydfrankrike samlas prominenta vänner ur 68-vänstern för att njuta av sol, bad och fri sex. Prydhet häcklas och barnen uppmuntras att delta i de vuxnas lekar.
La familia grande är en dotters modiga uppgörelse med de medlemmar av den stora familjen som visste, men som valde att tiga. Boken fick enorm uppmärksamhet när den kom ut i Frankrike 2021.
Camille Kouchner, född 1975, är advokat och docent i juridik. La familia grande är hennes debutbok.
Ovanstående är förlagets beskrivning av boken.
------- - - - - - -
La familia grande. Camille Kouchner.
Berättelsen börjar med att syskonen begraver sin mor. Det är uppenbart en älskad mor, men med en svår relation.
Jag känner redan där en bakomliggande konflikt, om en plågsam tid som involverat många utan färdig lösning eller fred. Jag tänker kring hur inneboende sorg förstör liv, mångas och andras, utan att vi kan göra något åt det. Taggar i hjärtat skapar livssår som vi har olika förutsättningar att hantera. Några kan bara glömma eller skala bort bekymret, medan andra bär det som ett varigt sår.
Camille Kouchner bär kärlek inom sig. Kärlek till sin mor. Hon ser upp till henne. Beundrar. Det bor kärlek där, men det bor också kunskap om felnavigering i livet. Människor brister i sina relationen. Ibland på riktigt allvar.
"Kom, nu drar vi! Jag var strålande! Sno dig, innan de upptäcker att jag är en bluff."
Hur ofta när inte människor osäkerhet inom sig, även om vi ser dem som strålande och imponerande varelser? Är det ofrånkomligt?
Camille berättar om sin mor och far, om deras föräldrar och hur saker förhöll sig med familj och deras styvfar. Hon älskar människorna, men också om svek som påverkar livet. Hon berättar om kamp, frihet och sexualitet. Vi går tillsammans eller avviker från närståendes vandringsleder. Vi följer eller viker av. Ibland med egna val och ibland för vi måste, för att livet gått sönder. Det är ofta spännande att läsa om och fundera kring vad som är val i livet, men det är plågsamt att läsa om barn, allvarliga brister i miljö och ansvarstagande hos de vuxna och trasigheten i livet. Vad kan vi påverka och när borde någon annan säga stopp?
Fadern är politiskt aktiv, läkare, driven och fylld av hårda ord. De skiljer sig, det är moderns krav och rätt. Mormodern och modern har kämpat hårt för den rättigheten. Barnen har ingen rätt att ifrågasätta det. Det finns alltid fler perspektiv, men det är inte säkert att det tas hänsyn till. Någons sorg är någon annans frihet. Ja, hur tar man barnen på allvar i sin egen typ av vuxenhet?
Mor, far, styvfar och vänner. De har kopplingar till den yttersta makten. Leker sig fram i livet, trots dess allvar. De tar hjälp av makten när de behöver, får det de vill. Var går gränsen mellan vänskapsband och korruption?
Hon möter sin morfar, kanske bara en gång. Där igen har vi tanken om bekräftelsen. Hur hon längtar efter bekräftelsen från sin morfar, hur hon vill bli sedd. Det är ändå rätt förundrande hur viktigt det är. Modern vill inte ha med sin far att göra, hon uppmuntrar inga sådana möten eller känslor. Vad gör det med barnet? Hon uppmuntras att tala, fråga, argumentera, men förstås inte med allt. Det finns saker vi inte ska tala om. Hur ska man veta vad som är vad? Hur ska man hantera det?
"Paula var glädje och generositet."
"När jag såg henne insåg jag vad självständighet är - "när man inte älskar längre stannar man inte" - och också priset för varje val. "
I cirkeln kommer vi med säkerhet att tala om övergrepp, tystnad och kärlek. Vi kommer att tala om vad man väljer att se och hur tillhörighet spelar roll. Kanske talar vi om sekter.
Jag tänker att vi i bokcirkeln om den här boken också behöver tala om självmord, om varför och hur det påverkar de som är kvar. Hennes morfar, mormor och moster tar självmord. Hur påverkar det henne. Vet hon varför? Vi har talat om oro för suicid i vårt projekt demokratiska samtal i bokhandeln, och hur det påverkar närstående. En viktig fråga är att vi aldrig vet vad som finns inombords hos någon i närheten, om vi inte tar oss tid för samtal. Suicid är förödande för närstående, men det är kanske inte det den som mår dåligt orkar fokusera på. Man har nog med dig själv.
"Dagen då jag förlorade min mormor förlorade jag min mor. För alltid."
Hur nära kopplad är vi till våra föräldrar och övriga familj, och hur påverkar det andra? Hur är vi kopplade till livets sorg och hur påverkar det oss och andra?
Vem vet, vem tiger? Det är föräldrar och närstående som ska skydda barnet. Det är den vuxne som ska se och vårda. Vem vet, vem tiger? Hur skadar tystnaden?
"Min skuld är samtycket. Jag är skyldig till att inte ha hindrat min styvfar, att inte ha förstått att incest är förbjudet."
Nej, det är inte barnets fel, det är de vuxnas. Camille berättar om barndom, ungdom, syskon som utsätts och om vuxna som missbrukar barnen och livet. De låter det ske, de tiger, tar tystnaden som det viktigaste av allt. Med en kalt berättande röst, som ibland brister, låter hon oss höra om er som påverkar livet. Det smyger sig på, blir allvarligare och allvarligare, upphör inte förrän i vuxen ålder, när det blir möjligt att säga ifrån. Kanske upphör det inte heller då, men hon berättar. Brodern likaså. Tystnad tär på och förstör livet.
Vem vet, vem tiger?
Hur kan man älska den som gör en så ont? Hur kan familjen, la familia grande, lägga skulden på den utsatte? Hur modern utesluta, frysa ut, den som älskar henne så högt.
Ja, tystnad och felplacerad skuld förstör liv. Det är inte barnens skuld, det är den vuxne som gör. Den vuxne som tyst ser på bär en stor del av skulden, förstås. Hur orkar man leva med det?
Det här är en viktig och modig berättelse. Det är tuff läsning, men väldigt viktig läsning.
"Trots att Victor bara vill ha lugn och ro lät han mig skriva denna bok, vilket jag tackar honom för."
Vi är beroende av varandra, för bearbetning och för goda liv. Tystnad skadar, alltid.
Vi ska - den 14 juni 2022 - tala om skam i demokratiska samtal i bokhandeln. Det här är definitivt en bok som kan kopplas till det samtalet.
Språket? Kort. Kalt. Berättande.
Översättare: Maria Bodner Gröön.
Förlag: Elisabeth Grate bokförlag.
Utgivningsår: 2022
Originaltitel: La familia grande (2021, franska)
#camillekouchner #lafamiliagrande #elisabethgratebokförlag #sexuellaövergrepp #korruption #makt #suicid #stoppminkropp. #orossamtal #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #sensusnorrtälje #välkommentillnorrtälje #kulturiroslagen #kulturtorget #samtalgörskillnad #platsendärsamtalförs #läsbaraläs
Nyligen läst:
- La familia grande. Camille Kouchner.
- Färskt vatten till blommorna. Valerie Perrin.
- Den unge Walters lidanden. Augustin Erba.
- En eld. Megha Majumdar.
- Röda korset. Sasja Filipenko.
- Dom därute. Erik Helmerson.
Välkommen till Kulturtorget, platsen där samtal förs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar