Hon skrev Aednan härom året. Det var en roman, en samisk släktberättelse, skriven med magisk poesi. Boken var tjock, med orden glest över sidorna. Det var - är - verkligen något att läsa. Just nu finns den i vår pockethylla.
Nu har Axelsson utkommit med en ny bok: Magnificat. Den är tunnare och mindre till formatet, men kräver sin läsare. Närvaro, tanke och läsglädje är en nyckel till det goda i vår läsning.
Den handlar om kvinnan, mannen, pojken och flickan. Den handlar om barnet och om kärleken. Kärleken till barnet, flickan, pojken och mannen. Ja, och vännen som vill ha ett barn. Ska kvinnan ge henne ett barn?
Berättelsen vandrar mjukt över sidorna, rör sig i olika tidsperspektiv, mellan dröm, verklighet och fantasi. Genom kvinnans tankar, inte så mycket samtal, följer vi berättelserna. Pojken går bredvid. Språket, skogen, vattnet och kärleken. Nu älskar hon mannen, men kan hon någonsin glömma pojken?
Vi talar om boken i en bokcirkel. Vi talar om tidsskikten, om kärleken, om sorg, om psykisk ohälsa eller bearbetning av våra trauman. Vi talar också om vad som präglar oss, om vi är olika personer genom livet och hur länge vi tar med oss våra kärlekar. Vi talar om huruvida boken är lätt, fin eller svår, och att den är vackert utformad. Våra associationer drar oss också till ett samtal om Stöld av Laestadius och Herrarna satte oss hit av Labba.
Det är ett lugnt, vänligt och fint samtal där också lyssnandet får plats. Lyssnandet, som är en grundförutsättning för att vi ska kunna lära oss av varandra. Det fanns reflektionstid i rummet, en stunds tystnad innan nästa person eller mening tog vid. Det är vackert när vi hinner både tala och tänka i gruppen.
Vi växer i tystnaden, precis som vi gör i sömnen. Tystnaden i samtalet är som sömnen i livet. Ja, både tystnad och sömn är livsviktigt för vår utveckling.
A..
#viläsermedglädje #magnificat #linneaaxelsson om #drömmar #kärlek #längtanefterbarn #sorgbearbetning #saknad med ett #vackertspråk i #bokcirkeln i #roslagensbokhandel #norrtälje som alltid läser med hopp om #magiskasamtal
När jag vaknade i rummet i dunklet och tystnaden satt pojken på sängkanten. Ögonen var större och sorgsnare, märkta av vad de sett, och han var både bestruken av någonting åldrat och skrämmande och annorlunda än jag mindes honom, och precis samma nittonåriga pojke som då han försvann.
Hon bor utanför Paris med mannen och deras flicka. En morgon, i ett hotellrum som hennes vän bokat, sitter pojken som dog när han var nitton år där. Vännen har bett om en ofattbar tjänst. Under vandringen hem har hon pojken med sig, liksom allt som hon lämnat i Sverige.
Magnificat är en både konkret och mytiskt färgad berättelse om förälskelse och sorg. Om att söka ett hem i en värld som förblir främmande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar