"Kliché eller klyscha är ett språkligt uttryck som används för att beskriva något som har använts så mycket att det slitits ut och endast används av slentrian eller vana, att ordens innebörd helt förlorat sitt värde."
Vi möttes i ett samtal och en person sa att boken var fylld av klichéer. Jag har tänkt mycket kring det, för det skaver i mig.
För mig fanns inte klichéer i boken, det fanns verkliga människor som levde sina liv som just de kunde. Unika människor. Som de individer de var och är, blivit och fostrats till av uppväxt, gener och omständigheter.
Varför skavde det i mig? För att vi såg människorna och bilderna så olika, för att vi var nära eller långt borta från karaktärerna? För att jag blev ledsen över att någon tog ner bilden av boken, förringade, när delarna, sammanhang och människor var viktiga för mig? Jag vet inte, men det - varför - tål att tänkas på.
Hur ställer vi frågor och skapar riktning för att hitta till det goda och fördjupande samtalet? Hur tänker vi för att hitta de viktiga frågorna om litteraturen i vårt samtal? Det som får oss mer lyhörda och lyssnande?
För en tid sedan skulle vi tala om en bok. En deltagare sa: - jag vet inte om jag vill delta i samtalet. Jag tyckte så mycket om boken och vill ha den goda känslan kvar. Jag vill inte höra kritik och negativitet. Lite så känner jag också när någon kritiserar boken eller författaren.
Avsikten med samtalet är inte kritik av bok, karaktärer eller författare. Avsikten är ett samtal om innehåll, hur har vi förstått karaktärerna och deras liv, liksom händelserna och det samhälle de lever i. Syftet är att lära sig, att lyssna på varandra och att reflektera över det som sägs. Att anstränga sig för att förstå alla som sitter i rummet och det som författaren vill säga, berätta.
Jag tänker också på samtalet om boken "10 minuter och 38 sekunder i en märklig värld ". Där talade vi t ex om samhällsstruktur, grupper och tolerans. Hur de människor som motats bort från familjer och släkt, och utsatts till stora umbäranden, var de som var allra mest toleranta mot varandra.
Kan vi kanske sätta rubriken - Att förstå andra - som riktning i våra samtal?
Njut dagen som den bästa.
Anette
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar