Blåmärken får vi alla. Monica Dahlström Lannes.

Blåmärken får vi alla. Monica Dahlström Lannes. 

Jag tittar på barnet som passerar på gatan. Hon går stilla bredvid den vuxna, tittar försiktigt i ögonvrån. Hon är i hopp- och skuttåldern, men gör inget av det man brukar se hos barnen. Jag tittar och undrar. Varför finns inget lek och skutt i hennes ben? Varför obstruerar hon inte, inte ens lite? 

Jag har nyligen påbörjat läsning av boken - Blåmärken får vi alla - av Monica Dahlström Lannes och tänker mycket kring barnens utsatthet, hur beroende de är av sina omgivande vuxna. Jag tänker på hur dåligt samhället ser barnen. Jag hade också nyligen haft besök av Mimmi Kovacevic och Charlotte Sirc som talade om boken Han köpte min tystnad. Det är Mimmis berättelse, hennes liv. Ämnet - barnen och utsattheten - är superviktiga. Mike Lindblom skrev en recension om Han köpte min tystnad, där han rekommenderar läsning. Jag gör det också, verkligen. Nu också - blåmärken får vi alla - som är viktig information och jobbiga insikter. Det är tuff, men väldigt viktig läsning. 

Vem lyssnar på barnet, frågade vi varandra när vi talade om En ärthjärnas självbiografi i bokcirkeln. Det var en roman, men frågan känns verkligen relevant. Den boken var rolig, trots barnens bedrövliga situationer. Ja, nästan som feelgood, trots alla viktiga frågor i den. Det kan man ju inte alls säga om Blåmärken får vi alla och Han köpte min tystnad. De är på största allvar. 

Blåmärken får vi alla. Monica Dahlström Lannes. 

"Brott ska utredas förutsättningslöst, risker bedömas och barn skyddas. Ändå havererar barns rättsskydd. Barn lider, barn dödas. Efteråt förfasar sig vuxenvärlden. Vad var det som hände? Hur kunde det hända? Varningssignalerna ignoreras och samma misstag begås om och om igen. Myndigheter inte bara sviker, de begår själva övergrepp och traumatiserar barn. Själslig smärta finns kvar hela livet om man inte får hjälp. Var finns förra generationens skadade barn? De som aldrig upptäcktes och fick hjälp med sin traumatiserade barndom? Samhället måste se sammanhangen. 
De flesta offer bevarar sin empatiska förmåga och blir lyhörda vuxna, men några blir själva förövare och däremellan finns hela skalan. De som medvetet eller omedvetet blir möjliggörare och medhjälpare till brottslingar, som i vilket missbruk som helst."

Så skriver författaren i sitt förord om denna starka och upprörande bok om barns skyddslöshet och utsatthet. "Trasiga barn blir trasiga vuxna."

Monica Dahlström-Lannes granskar utredningar och konsekvenser av vuxnas och myndigheters ibland undermåliga insatser; vårdhaveriet. Utifrån decenniers erfarenheter återger hon barnens berättelser, anmälarnas situation, mammornas reflektioner, polisutredningarnas kvalitet och funktion; vilket rättsskydd och vilken rättssäkerhet som råder liksom massmedias roll. Allt förankrat i verkligheten, där författaren själv varit med och utrett som myndighetsperson. Hon har även förslag till förbättringar. 

Monica Dahlström-Lannes har som polis, författare, debattör, föreläsare och rådgivare i nästan 40 år arbetat med barns rätt och rättigheter. Hon har upplevt det mesta, men behåller sitt engagemang.

#läsbaraläs #orossamtal #orosanmälan #carlssonbokförlag #blåmärkenfårvialla #monicadahlströmlannes #hanköptemintystnad #ordberoendeförlag  #enärthjärnassjälvbiografi #gillesparis #elisabethgratebokförlag  #roslagensbokhandel #norrtälje #välkommentillbokhandeln #sensusnorrtälje #välkommentillnorrtälje