Som nioåring blir renskötardottern Elsa vittne till hur en man dödar en av hennes renar. Hon hotas till tystnad och blir smärtsamt medveten om att hennes ursprung väcker ett glödande hat."Stöld" är en vild och vacker jojk till renskötarlivet, men också en spännande roman om en sällan skildrad verklighet i norr. Där renar tjuvjagas och dödas brutalt och polisen inte utreder brotten. Där spänningarna mellan samer och andra bybor förgiftar generationer.
Hotet mot Elsa förändrar henne för alltid och genom åren bär hon med sig ett lent renöra som en ständig påminnelse. Familjen och släkten kämpar för rättvisa men i det tysta växer en desperation.
Augustprisbelönade Ann-Helén Laestadius första roman för vuxna bygger på verkliga händelser. Stöld är en varm men samtidigt svidande skildring av en bortglömd del av Sverige där människor ställs mot varandra.
(Ovanstående är förlagets beskrivning av boken).
Vi läser boken i bokcirklar i bokhandeln. Det innebär att vi ska tala om innehållet i boken. Vad ser vi i den?
Låt oss t ex tala om;
- Vad vet vi om samerna, en av vårt lands minoritetsgrupper?
- Samhällets skillnader - varför ställs folk mot folk. Vems är ansvaret att det upphör? Den vuxne, barnet, skolan, politikerna - eller kanske var och en som förstår att det inte är tillförande för ett samhälle att så split mellan människor och grupper i samhället?
- Politiker som sår split mellan grupper - hur tänker de om helheten i samhället? Är det inte en ledares roll i vår demokrati att ena, att respektera minoriteten, dess rättigheter och att finna sätt till försoning och samexistens?
- Psykisk ohälsa. Vem förstår och kan hjälpa? Kanske kan konstruktiv hjälp bara kan ges av den som förstår problematiken?
- Varför är vi så olika som människor?
- Våld mot renar och människor. Djurplågeri. Död. Stöld. Hot. Varifrån kommer elakheten?
- Styrka och svagheter i syskonskap och deras personligheter. För vem? Vad är vi? Vem är stark och hur påverkar det den andre? Hur hjälper de varandra? Vad är det som gör att syskon klarar att stötta varandra - eller inte?
- Att vara renskötare. Att gå i tidigare generationers fotspår. Stolthet och glädje.
- Vad är att vara same? Hur ser samerna på sig själva? Hur ser de på samhällsutveckling, rättigheter, renskötsel, tillgång till marker och deltagande i det övriga samhället? Hur ser andra på samma frågor?
- Naturen, tillgång och omsorgsfullt nyttjande av naturen.
- I samernas rättigheter sedan urminnes tider, finns frågor om hävd och rättigheter som andra inte har. Varför skapar någons rättigheter irritation och avundsjuka hos andra?
- Tamdjur jmf vilda djur. Hur ser vi på djuren och omsorgen om djuren?
- Polisen som inte tar hoten på allvar. Lagstiftaren som hävdar dödandet som stöld. Varför klassas dödandet av djuren som stöld?
- Vem är skyldig till vad? Hur förhåller vi oss till det? Vem straffas, hur och varför? Varför är människor rädda att vittna? Hur påverkar det samhället?
- Vad är demokrati och demokratiska värderingar? T ex; allmänna val, majoritetsprincip; majoriteten beställer och respekterar minoriteten, friheter och rättigheter, men också skyldigheter, rättssäkerhet & likhet inför lagen,. mänskliga rättigheter, skydd för människor, ickevåld i samhället (fritt från hot och rädsla för våld) och en öppen mångfald av åsikter och egenskaper.
- Rasismen är starkt påtaglig i berättelsen. Hur gör ett samhälle för att skapa medvetenhet och försoning?
- Patriarkala strukturer. Hur kan kvinnorna utvecklas i sin grupp? Har de samma rättigheter som männen? Är dessa strukturer mer påtagliga här än i samhället i övrigt?
- Vad skulle jag säga om jag, som icke same, icke renskötare men naturnyttjare, inte fick skotertillgång till skogen och fjällen under påsken? Ja, att jag kan göra annat just då, av respekt för djuren och omständigheterna. Jag kan skida, fiska, springa, vandra eller annat. Varför behöver det vara en konfliktfråga?
- Språk. Vem bestämmer vilket språk vi ska tala? Hur ser vi idag på andra språk? Hur uppmuntrar vi nu språklärande jmf med tidigare? Stämmer det vi tror med det som är fakta i samernas livssituation?
- Är det trovärdigt beskrivna karaktärer och situationer? Känns berättelsen sann? (Ja, i allra högsta grad, tänker bokhandlerskan.)
- Känner vi längtan till deras sätt att leva? Gemenskap? Tillhörighet till ett sammanhang? Instängd i den lilla byn där alla ser allt? Fasta roller som är svåra att förändra? Vad gör gruppen och historien med oss? Vad gör vår tid med oss?
- Historia. Känner du till vår historia kopplad till samerna? Varför har den inte ingått i vår historieundervisning genom vår uppväxttid? Jag hör många lärare säga; det här visste jag inte, och jag har undervisat i historia om vårt land.
Jag rekommenderar också Herrarna satte oss hit - av Elin Anna Labba. Det är en helt annan berättelse om samma folk. Om händelser vi andra - många, inte alla - inte läst och förstått för att vår egen historia, vårt eget folks och vårt eget lands historia är en svart fläck som vi inte fått till oss i skolans undervisning. Varför, kan man undra.
Det är inte för sent att lära sig nu, det vi missat från förr. Jag kan sörja allt jag inte lärt mig sedan tidigare, men det finns ingen anledning att inte lära sig mer nu om samhällets och världens viktiga (och oviktiga) frågor. Det finns alltid skäl att försöka lära sig mer, eller hur?
Läs, bara läs!
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar