Dörren öppnas. Det är mörkt ute. Jag är ensam i butiken. Jag ser något ljus där ute, något glittrigt. Det står en man utanför dörren. Han har en liten pannlampa på sig, så jag ser först inte vem det är. Så börjar musik ljuda mot mig. Ljuvlig julsång med blåsinstrument. Det varar några korta minuter. Det är fantastiskt vackert. Som en ljuvlig hälsning för julefrid, från någon som uppskattar att jag driver bokhandeln.
Jag bugar och tackar för den vackra julhälsning som nådde mig. Mannen går vidare över torget, kanske mot någon mer som ska få en sådan magisk julhälsning. Det är de enkla och vackra gesterna som gör skillnad, eller hur?
Jag borde lära mig spela trumpet igen, så att jag kan följa mannens exempel att spela en vacker sång för någon jag tycker om.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar