23 oktober 2024.
Onsdag, en helt vanlig kväll i bokhandeln i Norrtälje.
Vi talade om skogen utifrån tre små skogsägares perspektiv. Hans Andersson, Rolf Embro och Amalia Mattsson berättade om sina ingångsvärden, mål och tankar kring brukandet av skogen. De har olika bakgrund och olika skogar, uttrycker sig olika, gör olika, men gemensamt är känslan av kärleken till plats, natur och skog. De vill sin plats bästa.
I rummet fanns naturintresserade från olika håll. Om vi är många i ett rum har alla olika intressen och kunskapsnivå. När vi nu funderar över klimatfrågorna är de olika kunskaps- och intresseområdena viktiga att se. Det finns inte bara ett svar på en fråga. Kunskapen hos de som arbetar med skogen är viktig. Det är också hackspetten, insekten, mossen, vägarna, husen, hyggena och stenmurarna.
Hans pratade om sparade träd till sin framtida kista, granplanteringen som han ångrar och synsätten som ändras allteftersom åren går. Han talade om träd och skog med kunskap, erfarenhet och innerlig kärlek i rösten. Rolf talade om kulturvärden i markerna, restaurerade vägar och sin filosofi om t ex stenmurar. Han har tillbringat många timmar i skogen, lärt sig och andra om plats, skog och kultur. Praktiskt arbete har givit mycket kunskap genom åren. Det vi vill spara måste vårdas, säger Rolf. Naturen kräver omsorg i handling och tanke. Amalia om Alfrida, naturvärden och hur man lär sig. Hon fick lära sig att tänka om när stormen drog över markerna, granbarkborren slog sig ner och förutsättningarna helt förändrats med hänsyn till väder och tid. Det blev något annat än den planering hon gjort. Hon pratade om sin plats, med kunskap från andra generationer och andra rådgivare, och med egna insikter som spelar roll.
Hans, Rolf och Amalia talade, personligt och kunnigt, om att förvalta skog och kulturarv efter de förutsättningar som finns på platsen i respektive tid. Roslagens olika marker har också olika växtförutsättningar, även för dessa tre.
När tidsandan styr någon ett visst år, genom råd, lagstiftning, riktlinjer eller egen filosofi, ger det återverkningar i 50-100 år framåt. Reglerna kan ändras över tid, bli eller kräva något annat. Till det kommer t ex stormar, kyla/värme, snö med toppbrott som följd, röjningsarbete, gallring, insekter, blommor, naturvärden, närliggande naturreservat och tidens krav på typ av virke. Hur ska man veta vad som är rätt, och vad är rätt för vem?
Hans, Rolf och Amalia är skogsägare med själ och hjärta. De omger sig med kunskap, över tid förvärvad eller kanske via skogsägarkamrater eller rådgivare med skogskunskap. En uppköpare kan också vara rådgivare, det behöver inte vara i konkurrens mellan intressen. Kan, men måste inte. Det gäller att hitta den person som ser var man själv vill vara och hur man vill vårda sin skog och samtidigt vara öppen för hela skogens alla vinklingar.
Jag vill arrangera samtal där vi ser människor, djur och natur - livets viktigaste företeelser från olika håll. Skogen är viktig och det finns många olika värden där. Vi behöver se dem, lära oss deras samspel, för att se komplexiteten i helheten. Ibland blir det hopplöst, för att frågorna är så många. Vi behöver ändå fortsätta att lära oss, se nyanserna och skillnaderna i perspektiven. Inte för konflikt, utan för att samverka för det stora helas bästa.
På en och en halv timme kommer vi en lite bit framåt, vi löser inga världsproblem, kanske drabbades vi bara av fler frågor. Det viktigaste är om vi fick nya perspektiv, ny kunskap och nytt huvudbry. För mig är det folkbildning, vad är det för dig?
Jag lämnade platsen, fylld med lycka, kärlek och värme i min kropp. Det var ett fantastiskt samtal med tre skogsägare och en intresserad och kunnig publik. Tack Hans, Rolf och Amalia. Tack publiken. Tack, skogsägare, naturintresserade, insektsforskare, svampplockare, naturvärdesälskare, virkesköpare och fågelnjutare. Tack, ni alla.
Anette Grinde
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje
Rapport sänd till Norrtelje Tidning, som inte tog in den i tidningen.
Rapport sänd till Dagens Nyheter, som insändare.
Rapport sänd till Uppsala Nya Tidning, som insändare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar